Från pollenanalys till hållbar framtid

Vår planet har genomgått en resa genom tid och rum som har skulpterat den miljö vi känner idag. Därför kan en miljöhistorisk synvinkel hjälpa oss att ta oss igenom de utmaningar vi står inför idag. Det säger Anneli Ekblom, professor i arkeologi och global miljöhistoria på institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Uppsala universitet.

Hon är en del av Archlab, en ny nationell infrastruktur av forskare.

– Archlabs syfte är att både utveckla existerande metoder och komplettera de redan befintliga för att besvara arkeologiska och miljöhistoriska frågeställningar, berättar hon.

Samlar olika vetenskapliga discipliner

Archlab är en samling av olika vetenskapliga discipliner inom arkeologi, inklusive dna-analys, träkolsanalys och datering.

– Det fungerar som en brygga mellan forskare och olika laboratorier. Istället för att ringa runt till olika labb kan vi nu poola våra resurser och erbjuda rådgivning, säger Anneli Ekblom.

Medverkande i Archlab är Uppsala Archeobotanical Group som Anneli företräder, Ancient DNA-enheten vid SciLieLab och Tandemlaboratoriet vid Uppsala universitet. Miljöarkeologiska laboratoriet är huvudägaren till infrastrukturen, och arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet, är också en del tillsammans med olika avdelningar på Lunds universitet.

Viktigt att analysera fröer och pollen

När olika arkeologiska laboratorier samarbetar går det att förbättra forskningsmetoderna och få svar på olika forskningsfrågor. Genom Archlab möjliggörs samarbeten mellan olika arkeologiska laboratorier, där fördelarna inkluderar möjligheten att behålla och överföra kunskaper och att dela på kostnader för dyra maskiner och laboratorieutrymmen.

– Förr i tiden hade institutionerna råd att ha tekniker anställda, men så ser det inte ut idag, säger Anneli Ekblom.

Uppsala universitet spelar en betydande roll genom att bidra med expertis inom fröanalys, pollenanalys och fytolitanalys.

– Alla de här typerna av analyser är viktiga verktyg för att förstå försörjningsmönster och organisering av jordbruk bakåt i tiden. Metoderna ger oss inte bara insikt i historiska händelser utan kan också användas för att stödja nutida miljövård och klimatdatainsamling, berättar Anneli Ekblom.

Global miljöhistoria ger perspektiv

Anneli Ekblom är också huvudansvarig för programmet i global miljöhistoria. Programmet är tvärvetenskapligt och ett samarbete mellan arkeologi och antik historia, konstvetenskap, ekonomisk-historia och kulturgeografi samt Centrum för miljö- och utvecklingsstudier (CEMUS) på Uppsala Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Programmet kompletterar Archlab eftersom studenterna arbetar med breda frågor inom global miljöhistoria, landskapsplanering och hållbarhet.

– Det är viktigt att få perspektiv på hållbarhet och hållbarhetsfrågor. Många problem vi står inför idag har historiska motsvarigheter, genom att lära av de förflutna kan vi förbättra vår förståelse, säger Anneli Ekblom.

Avslöja naturens hemligheter

Genom att kombinera arkeologiskt material och historiska källor strävar forskare och studenter efter att bidra till dagens samhällsfrågor. Global miljöhistoria och Archlab, även om de inte är direkt sammankopplade, erbjuder en mångfacetterad inblick och tvärvetenskapliga metoder.

De utgör kraftfulla verktyg för att utforska och förstå vår planets förflutna och framtida utmaningar. Vilket leder till nya insikter som kan tillämpas för att främja hållbarhet och miljövård.

– Det är viktigt att vi kan specialisera oss och samarbeta för att behålla och överföra kunskapen, säger Anneli Ekblom.

Agnes Loman