Viktigt att säkra demokratin när extrempartier äntrar EU

Ytterhögern väntas få fler mandat efter valet till Europaparlamentet i juni. Högerpopulistiska partier har sedan tidigare varit starka i Ungern och Frankrike, men spås nu också vinna mark i länder som Italien, Tjeckien, Spanien och Tyskland.

− Tyskland, som är den största och mest inflytelserika spelaren i EU, kan eventuellt för första gången skicka fler europaparlamentariker från extremhögern än från Socialdemokraterna eller De gröna, säger Anthoula Malkopoulou, docent i politisk teori vid Statsvetenskapliga institutionen.

Indirekt hot mot demokratin

Anthoula Malkopoulou tror att denna högergir i Europaparlamentet kommer innebära en mer kulturkonservativ politik. Ett potentiellt scenario är att vi kommer få se en tillbakagång när det gäller jämställdhet och HBTQ-personers rättigheter, samt färre åtgärder för mångkultur och miljöskydd.

Även om demokratin kan anses hotad när frågor som rör minoritetsgruppers ställning prioriteras ned eller helt avvecklas, tror Anthoula Malkopoulou inte att de demokratiska institutionerna är i direkt fara än.

− Dessa högerpartier är mer inriktade på att motarbeta progressiva värderingar än på att skada de politiska institutionerna.

Hon framhåller också att EU tidigare visat sig agera mot nationer som inte respekterar de grundläggande demokratiska rättigheterna. När styret i Polen och Ungern tog steg som ansågs vara odemokratiska för några år sedan, inledde EU:s institutioner så kallade artikel 7-förfanden mot de båda länderna.

− EU har där skickat ett starkt budskap genom sitt försök att dra in bidrag och andra medlemsrättigheter för Ungern och Polen.

Skriver bok om demokratiskt självförsvar

Hur ska man då bemöta eventuella hot från antidemokratiska krafter? Anthoula Malkopoulou håller just nu på att utreda frågan i en ny bok om så kallat demokratiskt självförsvar. Där diskuterar hon olika strategier som stater och individer använder för att skydda sig mot angrepp, till exempel från extremistpartier.

Anthoula Malkopoulou tar bland annat upp den militanta hållningen som går ut på att exkludera den antidemokratiska aktören. Exempel på denna strategi syns i Tyskland där det finns lagar som gör det möjligt att förbjuda extremistiska partier.

Det finns också en motsatt metod som bygger på idén att alla har rätt att göra sin röst hörd. Resultatet av denna toleranta hållning syntes till exempel i Grekland där man lät det nynazistiska partiet Gyllene gryning sitta i parlamentet.

Ingen av dessa två metoder fungerar optimalt, menar Anthoula Malkopoulou.

− Den toleranta metoden, där man samarbetar med högerpopulister kan få dem att agera mer modererat. Men samtidigt ger man dem en större plattform att sprida sina idéer från, säger hon och fortsätter:

− Vi vet åtminstone vad som inte fungerar, och det är att exkludera de extremistiska aktörerna. Det sänder visserligen ett starkt symboliskt budskap, men illiberala partier riskerar att återvända med smartare tekniker som döljer deras auktoritära agendor. Det var fallet med Turkiets Erdogan, vars parti först förbjöds. Sedan återvände han med annan partibildning och har nu haft makten i nästan två decennier.

Kris värd att ta på allvar

Att de ytterhögern nu förväntas öka sin makt i EU utgör på sikt ett hot mot demokratin och bör ses som en varningssignal, menar Anthoula Malkopoulou.

− I viss mån är det en liten kris att så många extremhögerpartier kommer komma in i EU-parlamentet. Det är hög tid att man inom EU funderar på hur demokratiskt det är, samt hur de demokratiska infrastrukturerna kan göras mer robusta, säger hon och fortsätter:

− För närvarande är det osannolikt att vi skulle få en majoritet av illiberala populistiska partier i Europaparlamentet, men vi måste börja förbereda oss för en sådan möjlighet i framtiden.

Sandra Gunnarsson