Avslutade forskningsprojekt

I projektet utvärderades ett antal verktyg med syfte att se hur de kan bidra till en ökad flexibilitet och ett bättre utnyttjande av den decentraliserade solel-genereringen. Projektet bygger vidare på två tidigare projekt där kombinationen solel och batterilagring har studerats utifrån ett småhusperspektiv, med utgångspunkt att öka utnyttjandegraden av solelen och minska förlusterna i byggnaden genom att använda lagring och lastförflyttning.

Projektet finansierades av Energimyndigheten.

Projektet pågick 2020-09-01 – 2023-12-31

Projektledare
Patrik Ollas (RISE)

Projektmedlemmar från Uppsala universitet
Joakim Munkhammar och Âzeddine Frimane

För att nå uppsatta mål för energieffektivisering och minskade utsläpp av växthusgaser måste städer världen över ställa om lokal användning och tillförsel av energi. Som underlag för detta behövs studier av vilka effekter olika stadsutformningar, policyåtgärder och spridning av ny teknik har på energiprestandan hos hela städer. I det här projektet konstrueras en digital stadsmodell som kan användas för att beräkna och visualisera energi- och effektbehov och växthusgasutsläpp från byggnader och transporter på stadsnivå.

Långsiktigt och kontinuerligt underhåll kan vara mer hållbart och lämpligt för kulturhistoriska byggnader jämfört med omfattande renoveringar, dels för att bevara värdet på sådana byggnader, dels för att minska energianvändningen. Trots detta finns begränsat kunskapsunderlag om detta och därför är syftet med projektet att genom utvärdering och jämförelse av olika renoveringsstrategier ge ökad förståelse för en kontinuerlig underhållsprocess för hållbar renovering av kulturhistoriska byggnader.

Projektet finansierades av Energimyndigheten.

Projektet pågick: 2020-01-01 - 2022-12-31

Projektledare
Andrea Luciani från Luleå universitet och Farshid Shadram från Uppsala universitet.

Tidigare studier som sett till hela livscykeln visar att lågenergibyggnader inte nödvändigtvis har lägre energiförbrukning utan kan ibland t.o.m. ha högre energiförbrukning jämfört med konventionella byggnader. En anledning till detta är användning av nya byggmaterial som kan ha mer ”inbyggd energi” från tillverkningen trots deras potential att minimera driftenergiförbrukningen. Huvudsyftet med detta projekt är att utveckla och testa optimeringsmetoder som tar hänsyn till balansen mellan inbyggd och driftenergi och därmed gynnsamt minimerar byggnadens energianvändning ur ett livscykelperspektiv.

Projektet finansierades av Formas Swedish Research Council for Sustainable Development

Projektet pågick: 2019-01-01 - 2022-12-31

Projektledare

Marcus Sandberg from Luleå University of Technology

Farshid Shadram from Uppsala University

I dag används datordrivna optimeringar i allt större utsträckning i andra sektorer (t.ex. flygindustrin) för att fatta mer hållbara beslut under projekteringsfasen. Användningen av datordrivna optimeringar är dock fortfarande begränsad inom byggsektorn. Syftet med detta projekt är att utveckla praktiska metoder baserade på datordrivna optimeringar och testa dem i ett antal fallstudier för att ge kunskap om hur dessa metoder kan stödja hållbara beslut.

Projektet finansierades av Swedish Energy Agency.

Projektet pågick: 2019-11-01 - 2022-12-31

Projektledare
Farshid Shadram from Uppsala University
Johan Holmqvist from IVL Swedish Environmental Research Institute

Nätanslutning av ny byggnadsrelaterad teknik som solcellssystem, elfordon, batterier och system för styrning av byggnaders energianvändning kräver förbättrade spatio-temporala modeller. I detta projekt utvecklas statistiska modeller för solinstrålning, elbilsladdning och flexibla kunder. Syftet är att föreslå en metodik som tar hänsyn till den inneboende komplexiteten samtidigt som den är användbar för praktisk nätverksplanering.

Projektet pågick 2018-09-10 till 2023

Projektet går ut på att utvärdera om det går att fastställa var solcellsanläggningarna i Sverige rent fysiskt finns installerade, deras effekt och utformning genom ett system som använder sig av flyg/satellitbilder och en bildanalysmetod som begagnar maskininlärning. Både befintlig och ny metod, utvecklad i projektet, utvärderas i en svensk kontext. En viktig vidareutveckling är att metoden ska kunna uppskatta anläggningarnas effekt, lutning och azimut tillfredställande.

Projektet finansierades av Energimyndigheten.

Projektet pågick: 2020-08-03 - 2022-12-31

Projektledare
Johan Lindahl (Becquerel Sweden)

Projektmedlemmar
David Lingfors (Uppsala University)
Âzeddine Frimane (Uppsala University)

TextEn av de största utmaningarna idag är att minska utsläppen av CO2 från fossila bränslen för att minska klimatpåverkan, och i Sverige används en stor del av de fossila bränslena för att driva transporter. Målet i det här projektet är att utveckla nya system med moderna solceller på lastbilar kombinerat med batterier för att minska utsläppen av koldioxid från transporter. Projektet leds av Ångström Kemi, men flera industriella partner ingår. Vår avdelning bidrar med att studera vad som händer om en stor del av lastbilarna utrustas med solceller och batterier och kopplas in på elnätet.

Projektmedlem från avdelningen är David Lingfors.

Syftet med det här projektet är att utveckla, testa och utvärdera en metod där potentiella prosumenter, som bor och/eller arbetar i kulturhistoriskt värdefulla miljöer, motiveras och ges möjligheter till att integrera solceller. I projektet används deltagande designmetoder, byggnadsintegrerat energitänkande, metoder för bedömning av kulturvärden och energi-systemteknik i två pilotfallstudier.

Finansierades av Energimyndigheten

Projektet bedrivs i samarbete med: Luleå University of Technology (LTU)

Projektet pågick 2021-01-01 - 2022-12-31

Projektledare
Agatino Rizzo (LTU)

Projektmedlemmar
Andrea Luciani (LTU)
Lars Wikström (LTU)
Kristina Ek (LTU)
Gustaf Leijonhufvud (UU, Department of Art History)
David Lingfors (UU, Departmen of Civil and Industrial Engineering)

Projektet är en fortsättning på Reza Fachrizals doktorandprojekt, där smarta laddningsmodeller för elbilar i ett enskilt bostadshus och ett samhälle har tagits fram, och utvärdera dess inverkan på distributionsnätets prestanda och värdkapaciteten Som en fortsättning kommer det föreslagna projektet även att utökas till arbetsplatsladdstationer i städer och dess inverkan på stadsnätet kommer också att utvärderas.

Projektet finansierades av SweGRIDS

Projektet pågick 2021-07-01 – 2021-12-31

Projektledare
Reza Fachrizal

Projektmedlemmar
Reza Fachrizal och Joakim Munkhammar

Många solcellssystem ansluts till lokala eldistributionsnät. En viktig fråga är var systemen bör placeras och anslutas för maximal resurs- och systemeffektivitet. I det här projektet utvecklas en metod för upprättande av så kallade solbruksplaner genom att vidareutveckla solkarteringsmetodik och kombinera denna med geografiska data för andra relevanta parametrar. En fallstudie för Herrljunga kommun visar att en välplanerad anslutning av solparker har en avgörande betydelse för utnyttjande av befintlig infrastruktur.

Slutrapport hittar du på Energimyndighetens webb

Projektet finansierades av Energimyndihgeten

Projektet pågick 2018-2021

Projektledare

Joakim Widén,

Projektmedlemmar

Joakim Widén, UU

David Lingfors, UU

Oskar Lindberg, UU

Alfred Birging, UU

Irene Almenar Molina, UU

Anders Manikoff, Herrljunga Elektriska

Thomas Erikson, Herrljunga Elektriska

Maja Sallander, Herrljunga kommun

Projektet Fjärrvärme i framtidens hållbara bostadsområden visar vilken roll fjärrvärmen kan ha i framtidens bostadsområden, både utifrån ett resurseffektivitetsperspektiv och med hänsyn till globala koldioxidutsläpp. Särskilt har kombinationen fjärrvärme och lokal elproduktion genom solceller undersökts. Projektet lyfter också vikten av att använda rätt och definierade begrepp för att bedöma energi- och klimatprestanda.

Projektet finansierades av Future Heat

Projektet pågick 2019-12-02 – 2021-06-30

Projektledare
Mattias Gustafsson från Högskolan i Gävle

Projektmedlemmar

Mattias Gustafsson från Högskolan i Gävle

Magnus Åberg från Uppsala universitet

Petter Berner Wik från Gävle Energi

TextForskningsprojektet som leds av RISE syftar till att utreda förutsättningarna för hur lokala batterilager ska utformas och användas i småhus. Målet med projektet är att bidra med ökad kunskap för lokal energilagring i batteriet – hur det ska styras och vilka externa tjänster som kan erbjudas. Data från lastprofiler i småhus sorteras in i kluster och därefter modelleras respektive klusters typprofil med ett solel- och batterisystem. Batteristyrningen i modelleringen bygger bland annat på datainlärningsmodeller (AI) för prognostisering av elektrisk last och PV-generering för att ge optimal i- och urladdning.

Projektet finansierades av Energimyndigheten.

Projektet pågick 2019-01-03 – 2020-12-31

Projektledare
Patrik Ollas (RISE)

Projektmedlemmar
Patrik Ollas (RISE), Joakim Munkhammar (UU)