Forskarpodden

I Forskarpodden hör du samtal om aktuell, spännande och angelägen forskning. Vi möter forskare vid Uppsala universitet och pratar om vad de gör på jobbet. Hur blev de forskare? Vad handlar forskningen om? Och hur bidrar forskningen till att lösa samhällsproblem?

Lyssna på avsnitten direkt här på sidan eller prenumerera på Forskarpodden i din podd-app.

Vem vill du höra i Forskarpodden? Kom gärna med förslag på e-post eller på Twitter – tagga med #forskarpodden.

Avsnitt 34: Makt och känslor i politiska biografier

– I dag handlar det mycket om att bygga upp sitt varumärke som politiker, säger Margaretha Fahlgren – som tillsammans med Birgitta Wistrand, skrivit boken ”Älska eller älskas  - Makt och känslor i politiska biografier”. Hon är professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet men också  genusforskare och genom att anlägga ett genusperspektiv  på den samtida litteraturen ser hon vissa oroande tecken på en utveckling som tagit ett steg tillbaka.

Lyssna på Margareta Fahlgren

Avsnitt 33: Fetma är en ödesfråga

Vart femte barn i Sverige har kraftig övervikt - det är tio gånger fler än för en generation sedan. Vid fetma ökar risken för komplikationer som typ 2 diabetes och man har även sett barn med början till åderförkalkning. Peter Bergsten, läkare och forskare i cellbiologi vid Uppsala universitet menar att vi måste stoppa denna negativa utveckling, förändra samhället och den miljö som barnen rör sig i, med hjälp av så kallade echozoner. Det ska nu provas i Visby, Värnamo och Tierp.

Lyssna på Peter Bergsten

Avsnitt 32: Hon skapar skriftspråk för balochiska

"Det måste bli ett sår i människan om man ska förneka sig identitet och bli en annan för att platsa", säger Carina Jahani. Hon är professor i iranistik vid Uppsala universitetet och i sin forskning jobbar hon med att skapa ett skriftspråk för balochiska – ett viktigt verktyg för att stärka och bevara ett folks identitet. Baluchistan är en till ytan stor provins som ligger i Pakistan och Iran och där talar mer än 10 miljoner människor balochiska.

Lyssna på Carina Jahani

Avsnitt 31: Anna Sarkadi

Barn och unga som mår dåligt behöver hjälp från flera håll – från föräldrar, BVC, förskola och skola. Anna Sarkadi forskar om hur samhällets insatser ger bäst effekt och verkligen når ut till alla. Hon är professor i socialmedicin och forskar om barns och ungas psykiska hälsa och föräldrastöd. Ett exempel är föräldrastödsprogrammet Triple P som har införts i Uppsalas förskolor.

Lyssna på Anna Sarkadi

Avsnitt 30: Steffi Burchardt

Den moderna civilisationen har fått chansen att växa fram eftersom naturens eldsprutande jättar – vulkanerna – oftast sover. Men vad händer när någon av dem vaknar? Och kan vi förutse hur och när det kommer hända? Det är något som vulkanforskaren Steffi Burchardt, docent i strukturgeologi, försöker förstå genom att studera hur magman rör sig nere i berget innan utbrotten.

Lyssna på Steffi Burchardt

Avsnitt 29: Kevin Anderson

"Antingen måste vi ändra flera av våra vanor drastiskt, eller så kommer en framtida klimatkatastrof att göra det åt oss." Det säger klimatforskaren Kevin Anderson, som också menar att vi måste fundera på vad vi värderar och hur vi mäter detta.
Kevin Anderson innehar Zennströms professur i klimatledarskap vid Uppsala universitet och delar sin tid mellan Uppsala och Manchester. Det här avsnittet är mestadels på engelska.

Lyssna på Kevin Anderson

Avsnitt 28: Lena Claesson-Welsh

Lena Claesson-Welsh, känd cancerforskare och professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, försöker få cancertumörer att må bättre. Det kan verka motsägelsefullt men enligt henne är det ett effektivt sätt att begränsa spridningen av tumören och se till att medicinen når fram.

Lyssna på Lena Claesson-Welsh

Avsnitt 27: Andreas Mårtensson

Malaria är en sjukdom som årligen skördar hundratusentals liv. Men så skulle det inte behöva vara. Det berättar forskaren Andreas Mårtensson (professor i internationell barnhälsovård) som hävdar att med enkla och billiga medel skulle sjukdomen kunna bekämpas mycket framgångsrikt och på sikt utrotas.

Lyssna på Andreas Mårtensson

Avsnitt 26: Anneli Häyrén

På många brandstationer är den så kallade bromance-kulturen bärande (där ”bromance” står för ”brotherhood” och ”romance”). Den stärker sammanhållningen i gruppen men bidrar också till att exkludera många från att bli brandmän. Det här visar Anneli Häyrén, forskare i genusvetenskap, i sin forskning. I det här avsnittet berättar hon om sin egen tid som brandman och om varför metoo-rörelsen fått så stort genomslag i Sverige.

Lyssna på Anneli Häyrén

Avsnitt 25: Björn Olsen

Vad händer när antibiotikaresistensen gör att vi inte längre kan behandla vanliga sjukdomar? Kan världen drabbas av en ny pandemi? Och hur hänger de här problemen ihop med skinkan du lägger på din macka? Det vet Björn Olsen, professor i infektionsmedicin, som forskar om antibiotika och infektionssjukdomar. I det här avsnittet av Forskarpodden berättar han hur att vår brist på eftertänksamhet kring köttindustrin och antibiotikaanvändandet redan skapar stora problem ute i världen.

Lyssna på Björn Olsen

Avsnitt 24: Shirin Ahlbäck Öberg

Sedan några decennier tillbaka sköts fler och fler delar av den offentliga verksamheten i Sverige som företag. Styrsättet kallas New Public Management och syftet är att öka effektiviteten, få ner kostnaderna och att kunna presentera goda resultat. Men vad är goda resultat och vad är det man mäter? Shirin Ahlbäck Öberg, docent i statskunskap, berättar om en idé som skapat betygsinflation och gjort patienter till kunder, om viljan att mäta trots att man inte vet vilket värde man letar efter. 

Lyssna på Shirin Ahlbäck Öberg

Avsnitt 23: Per Ahlberg

Från encellig organism till människa, evolutionen är ett av naturens stora underverk. Vad var det som gjorde att den första varelsen tog sig upp ur vattnet och upp på land? Och var i historien hittar vi den första förfadern som började likna den moderna människan? I det här avsnittet av forskarpodden träffar vi Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi. Med små och stora ben, fossila fotspår och modern teknik lägger han fler och fler bitar i pusslet om människans historia. 

Lyssna på Per Ahlberg

Avsnitt 22: May-britt Öhman

Vattenkraften spelar en central roll för svensk energiförsörjning. Men få känner till de risker som finns kring dammarna. Det menar May-Britt Öhman, forskare i teknovetenskap vid Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet. Förutom dammsäkerhet jobbar hon även med frågor som gäller samisk kultur och rättigheter.

Lyssna på May-Britt Öhman

Avsnitt 21: Neil Price

Vikingarnas härjningar kom att förändra språk, statsbildningar och maktförhållanden i stora delar av norra Europa. Men många frågetecken kvarstår om de våldsamma nordborna, inte minst varför de gav sig ut på plundringståg. Neil Price, professor i arkeologi, försöker ta reda på det och berättar i avsnittet om de ekonomiska och kulturella förutsättningar som kan lett fram till vikingatiden.

Lyssna på Neil Price

Forskarpodden på Vetenskapsfestivalen

Forskarpodden gästspelade på Vetenskapsfestivalen i Göteborg den 12 maj. Se hur det gick till när programledarna Jonas Löfvenberg och Niklas Norén mötte Staffan Yngve, professor i fysik, som utmanade fysikens lagar och lade sig på en spikmatta.

Avsnitt 20: Ulf Danielsson

"De stora frågorna", svarar Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, när han får frågan om vad han forskar på. Det handlar om fysiken som gör det möjligt för oss att överhuvudtaget existera: Gravitation, strängteori och mörk energi. Allt detta obegripliga och fascinerande berättar Ulf Danielsson om i det här avsnittet av Forskarpodden. Häng med på en hisnande resa!

Lyssna på Ulf Danielsson

Avsnitt 19: Lotta Themnér

Varje dag nås vi av rapporter från krigshärdar världen över och ser hur människor flyr sina hemland när bomberna faller eller terrorgrupper tar över. Men hur många krig pågår egentligen? Och vad händer när flera stater lägger sig i en konflikt?
Det kan Lotta Themnér vid institutionen för freds- och konfliktforskning svara på. Hon jobbar nämligen med att kartlägga världens oroligheter i databasen Uppsala konfliktdataprogram. Materialet bjuder både på överraskningar och visar att läget just nu är värre än på många år.

Lyssna på Lotta Themnér

Avsnitt 18: Sofia Ling

De rodde dåtidens vattentaxi, drev affärer och var grovarbetare – 1700-talets stockholmskvinna gjorde i stort samma jobb som männen och var lika viktig för hushållsekonomin. Det visar historikern Sofia Lings forskning, som också pekar på att myndigheter på 1700-talet kunde värdera en persons civilstånd högre än dennes kön.

Lyssna på Sofia Ling

Avsnitt 17: Niklas Dahl

Niklas Dahl, professor i klinisk genetik, har med sin forskargrupp gjort en upptäckt som helt kan förändra livet för nästan 200 000 svenskar som lider av överdriven svettning – och möjliggöra en supereffektiv gendeodorant som stoppar svettningarna.
I avsnittet berättar han också om sitt arbete med att på labbodlade minihjärnor försöka hitta effektiva behandlingar till exempel Alzheimers sjukdom och Downs syndrom.

Lyssna på Niklas Dahl

Avsnitt 16: Marika Edoff

Energifrågan är en av vår samtids viktigaste. Hur ska vi kunna behålla vår höga, men energikrävande, levnadsstandard utan att tömma marken på kol och olja? I det här avsnittet av Forskarpodden får vi träffa någon som är en lösning på spåren – solcellsforskare Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik vid Uppsala universitet. Hon berättar inte bara hur forskningen går till utan hinner även prata om de utmaningar som finns utanför labbet.

Lyssna på Marika Edoff

Avsnitt 15: Edith Ngai

Internets utveckling de senaste decennierna har revolutionerat människors möjligheter att hitta information och kommunicera. Men det är inte bara vi människor som pratar med varandra, utan även fler och fler maskiner. Det kallas ”the internet of things”. Någon som fascineras av tingens nya kapacitet att kommunicera är Edith Nagi, lektor på institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet. Just nu håller hon på att utveckla den smarta staden som till exempel kommer kunna berätta för medborgarna när luften är förorenad och samtidigt hjälpa stadsplanerarna bygga framtidens lösningar.
OBS! Avsnittet är på engelska.

Lyssna på Edith Ngai

Avsnitt 14: Mattias Gardell

Under 2000-talets första decennium drabbades Malmö av ett flertal mord och mordförsök utförda av en ensam gärningsman – Peter Mangs. Nu är han dömd för flera av brotten, men varför begick han dessa våldshandlingar?
Mattias Gardell berättar om sin bok ”Raskrigaren” där han ingående förklarar Mangs djupt rasistiska motiv och välkalkylerade plan att utlösa ett raskrig. Han berättar också om flera av mekanismerna i den rasism som tycks bli allt mer påtaglig när fler och fler människor av nöd tvingas komma till Sverige.

Lyssna på Mattias Gardell

Avsnitt 13: Petter Hellström

Språk, kultur och metaforer är helt avgörande för att nya tankar ska kunna formas. Det menar idéhistorikern Petter Hellström som forskar på hur idén om släktträdet har bidragit till vetenskapens utveckling. Han berättar också om Kåldolmens dag och försöket att ge en ny bild av en svensk krigarkung.

Lyssna på Petter Hellström

Avsnitt 12: Mia Phillipson

Med hjälp av mjölksyrebakterier och sina upptäckter om immunförsvaret håller hon på att skapa ett superplåster som läker sår dubbelt så fort. Hon vill bredda begreppet fysiologi så att det omfattar immunsystemets celler. I det här avsnittet av Forskarpodden berättar Mia Phillipson, professor i fysiologi, hur prestigelöshet och viljan att göra nytta kan leda fram till spännande och viktiga forskningsresultat. 

Lyssna på Mia Phillipson

Avsnitt 11: Christian Benedict

Människan sover en tredjedel av sitt liv och varför vi gör det kan kännas helt självklart. Men vad sömnen, eller bristen på den, gör med oss är till stor del outforskat. Sömnforskaren Christian Benedict, vid institutionen för neurovetenskap, är svaren på spåren. I det här avsnittet berättar han om hur sömnbrist tär på både hjärnan och kroppen på sätt som kommer få dig att värna nattsömn mer än någonsin.

Lyssna på Christian Benedict

Avsnitt 10: Coco Norén

Säsongsavslutningen av Forskarpodden handlar om språk. Som professor i franska och forskare inom semantik vet Coco Norén mer än de flesta vilken stor betydelse ett enda ord kan ha. I det här avsnittet berättar hon om sin uppväxt som pedagogiskt experiment, om franska som maktspråk och så klart om ost!   

Lyssna på Coco Norén

Avsnitt 9: Brian Palmer

Han är forskaren som försöker skapa bättre människor, men det handlar inte om att ta fram nya mediciner eller succékost, utan att göra oss mer empatiska och modiga. Brian Palmer, lektor vid teologiska institutionen, rekryterades till Uppsala universitet efter ett uppskattat sommarprat i P1. Hans forskning handlar om civilkurage och han tror att vi kan inspirera till goda gärningar genom att berätta om de som osjälviskt hjälper andra.

Lyssna på Brian Palmer

Avsnitt 8: Mattias Jakobsson

Går det att säga var och när den moderna människa blev till? Eller är det ens en rimlig fråga? Det vet Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitets Evolutionsbiologiska centrum. Tillsammans med sitt forskarteam undersöker han var och hur människan har utvecklats under tusentals år. Flera av gruppens upptäckter har publicerats i några av världens mest prestigefyllda vetenskapliga tidskrifter och några av fynden har revolutionerat hur vi ser på delar av historien. 

Lyssna på Mattias Jakobsson

Avsnitt 7: Ulf Risérus

Svenskarna blir allt fetare och fler drabbas av diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Ulf Risérus är docent i klinisk nutrition och metabolism. Med forskning om farliga fetter och fetmarelaterade sjukdomar försöker han hejda folkhälsoepidemin. Dessutom, vill du lära dig att leva länge och gott? Spetsa öronen!

Lyssna på Ulf Risérus

Avsnitt 6: Marie Allen

Marie Allen är forskaren som löser brott. Som professor i rättsgenetik hjälper hon polisen med särskilt svåra brott, med en teknik som kan analysera mindre DNA-spår än vad polisen kan. Men hon undersöker också kända historiska fall och har avslöjat den heliga Birgittas skalle som oäkta.

Lyssna på Marie Allen

AVSNITT 5: Karin Stensjö

De klibbiga algerna som förstör din badsemester kan bli mänsklighetens räddning för att undvika en klimatkatastrof. Karin Stensjö, docent i mikrobiell kemi vid Uppsala universitet, forskar om hur man utvinner bränsle från blågröna alger eller cyanobakterier. I det här avsnittet av Forskarpodden berättar hon om hur vi möjligen kan bli kvitt vårt oljeberoende. Hon berättar också om sitt engagemang för lika villkor på universitetet och ger sin syn på slösaktigheten i att diskriminera.

Lyssna på Karin Stensjö

AVSNITT 4: Mohammad Fazlhashemi

På 90-talet ifrågasattes det om forskning om islamsk idéhistoria hade någon plats på Svenska universitet. Men tiderna har förändrats, nu är ämnet aktuellare än någonsin. Och sedan 2013 har Uppsala universitet en egen professor i islamisk teologi och filosofi: Mohammad Fazlhashemi. I sitt arbete försöker han bland annat förstå hur terrororganisationen IS motiverar sina dåd och hur den muslimska världen ser på den i väst och tvärtom. I det här avsnittet av Forskarpodden berättar han om hur debatten kring islam har förändrats, om frågan media allt för ofta missar och hoten som blivit en del av arbetet.

Lyssna på Mohammad Fazlhashemi

AVSNITT 3: Eric Stempels

Eric Stempels är Uppsala-astronomen som letar liv i rymden med hjälp av stjärnornas ljus. Och förutom arbetet med att utveckla instrument för att titta ut i universum så bjuder studiet av rymden in till många tankeknutar och filosofiska resonemang. I det här avsnittet av Forskarpodden berättar Eric Stempels, forskare i astronomi och rymdfysik vid Uppsala universitet, om sin forskning, science fiction, vanliga missuppfattningar om universum och om sitt tidiga intresse för stjärnorna.

Lyssna på Eric Stempels

AVSNITT 2: Irene Molina

Miljonprogrammet var från början en lösning på den växande bostadsbristen i Sverige och på många sätt ett försöka att skapa ett bättre samhälle. Idag är det något som bokstavligt talat byggt fast segregationen i stadsbilden. Det menar i alla fall Irene Molina - professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet. Hon berättar om hur hennes egen bakgrund hjälpte henne att ställa rätt frågor, varför jämställdhetsarbete behövs även på universitet och hur det är att få vara med att påverka samhällsdebatten. Irene Molina har nämligen varit med och fört in uttryck som “rasifiering” och “intersektionalitet” i det offentliga samtalet.

Lyssna på Irene Molina

AVSNITT 1: Maria Strömme

Enligt Maria Strömme - professor i nanoteknologi på Uppsala universitet - är grundbulten i nästa industriella revolution mindre än ett virus. I sin forskning rör hon sig mellan allt från läkemedelsindustri till batteritillverkning. Men allt handlar egentligen om en sak - att ändra ett materials egenskaper på en otroligt liten skala. I det här avsnittet av Forskarpodden berättar hon om det “omöjliga materialet”, om hur hon kom till Uppsala och hur det är att förvärva sin professorsgrad vid en tidig ålder.

Lyssna på Maria Strömme