Nyheter och press

Vägen till arbete för migranter – en ödesfråga för Sverige

En kostsam ökenvandring mellan samhällsinsatser eller en lönsam räddning för Sverige? Olof Åslund, professor i nationalekonomi, ser migrationen som en central fråga för hela Sveriges behov av arbetskraft på lång sikt.

– En framgångsrik migration kan minska framtida problem med en åldrande befolkning och skapa bättre offentliga finanser. En misslyckad dito kommer i stället att göra de här utmaningarna svårare, säger Olof Åslund.

Han är generaldirektör på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering och adjungerad professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.

De senaste tjugo åren har han ägnat stor del av sin tid åt att studera de mekanismer som hindrar eller leder till arbete för migranter. Han har också sett diskussionen bölja fram och åter mellan att se migranter som en resurs eller ett problem. Sedan den stora flyktingströmmen 2015 går den politiska diskussionen i åtstramningens och regleringens tecken.

– Men utmaningarna började inte 2015, Sverige har länge haft en stor flykting- och anhöriginvandring. Det är en nettokostnad för det offentliga, men den är inte enormt stor. Många kommer i arbetsför ålder och kostar inte så mycket att utbilda. Hur utfallet blir beror på om man arbetar och betalar skatt eller blir beroende av försörjningssystem.

Att koppla migrationen till Sveriges åldrande befolkning kan ge perspektiv. Enligt SKL (Sveriges kommuner och landsting) behöver Sverige en halv miljon människor i välfärdsyrken fram till 2026.

– De här två utmaningarna på svensk arbetsmarknad skulle behöva vara varandras lösningar.

Lyfter man blicken har till exempel tankesmedjan Bruegel pekat på en framtida situation där länder kan komma att konkurrera om arbetskraft, inte bara högkvalificerad sådan.

– Vad kommer då Sveriges konkurrensfördel vara? Vilka vill flytta till ett litet udda land vid polcirkeln? Migration är nätverksdriven, tidigare strömmar förutsäger framtida strömmar. Tar man det perspektivet är det vår stora möjlighet. Det är väldigt tydligt att den svenska debatten just nu är ensidig. Den behöver kompletteras.

”Sverige sticker inte ut som exceptionellt dåligt jämfört med andra länder även om ”gapet” mellan infödda och invandrade är större än i många andra länder”, säger Olof Åslund, forskare och generaldirektör på IFAU. 
Foto: Mikael Wallerstedt

Hur ser då vägen till arbete ut för migranter i Sverige? I rapporten Flykting- och anhöriginvandrades etablering på den svenska arbetsmarknaden (2017) har forskarna studerat perioden 1990–2014. Här framgår att det går bättre för män än för kvinnor och att de första jobben för invandrare ofta finns i små låglöneföretag i tjänstesektorn. Efter fem år i Sverige har omkring 45 procent etablerat sig på arbetsmarknaden och efter 15 år är andelen 80 procent. Ett facit som liknar andra västländers situation.

– Mönstret från ankomst till det första jobbet är välkända. Sverige sticker inte ut som exceptionellt dåligt jämfört med andra länder även om ”gapet” mellan infödda och invandrade är större än i många andra länder. Jämför vi med våra nordiska länder finns det några studier som pekar på att det går lite långsammare i början i Sverige, men på sikt lite bättre.

Enligt rapporten är tre saker avgörande för hur det går för nyanlända på arbetsmarknaden – arbetsutbud, efterfrågan och matchning. Det utbud av arbeten som kan komma migranter till del ökar eller minskar beroende på en rad ”humankapitalfaktorer”. Födelseregion och utbildningsnivå är två av dem.

– Kommer du med låg utbildningsnivå från till exempel Nordafrika eller Mellanöstern och har gått fem, sex år i skolan när gymnasium är minimikravet i Sverige finns det ett stort gap.

En annan viktig humankapitalfaktor är språket. Kunskaper i värdlandets språk gör att det går bättre på arbetsmarknaden, men bör inte ta för lång tid.

– Vi vet att lång tid utanför arbetsmarknaden är ganska negativt. Därför kan det vara en fördel att organisera arbetsledning på ett sätt som gör att migranterna kan börja jobba och gradvis lära sig språket, menar Olof Åslund.

Utbudet av möjliga arbeten att söka påverkas vidare av hur den nyanländes kompetens och färdigheter valideras. Valideringen syftar till att en person som har arbetat eller studerat i ett annat land kan få reda på hur kompetens och yrkeserfarenheter står sig på den svenska arbetsmarknaden. Blir resultatet att kompetensen inte räcker återstår utbildning.

Forskarna på IFAU har sedan studerat efterfrågeläget. Våren 2018 är arbetsmarknaden het. Enligt de senaste siffrorna från SCB har arbetslösheten bland migranter minskat.

– Högkonjunktur gynnar de som är nyanlända, som annars är sist i kön. Från tidigare forskning vet vi tydligt att marginella grupper gynnas bäst i goda tider och tenderar att missgynnas i dåliga tider, kommenterar Olof Åslund.

Politiska styrmedel har länge sökt underlätta vägen till arbete för migranter. Det finns vissa skillnader i synen på vad som fungerar bäst. Svenskt näringsliv och borgerliga partier vill se sänkta ingångslöner medan en traditionellt socialdemokratisk politik mer handlar om utbildningsinsatser och riktade program.

– En del forskning visar att höga ingångslöner missgynnar nyanlända. Andra studier visar att de har små eller inga effekter. Man kan säga att höga ingångslöner har en viss men måttlig effekt på nyanländas chanser till arbete, säger Olof Åslund.

Bland de nuvarande subventionerna som Arbetsförmedlingen erbjuder finns nystartsjobb och instegsjobb, som innebär att arbetsgivaren till en låg kostnad kan anställa en person med vissa egenskaper i verksamheten.

Trots att arbetskostnaden är rabatterad med upp till 80 procent har det inte blivit någon rusning hos arbetsgivarna att använda dessa subventioner. I diskussionen har det argumenterats för att det är krångligt, att arbetsgivarna inte känner till subventionerna och att de ogärna vill vara beroende av dem.

– Det är ändå förvånande att det inte fungerat bättre. En del handlar om ren diskriminering, beroende på bakgrund och namn. Men kanske också på att nyanlända ofta saknar nätverk och informella kontakter. De dyker aldrig upp som möjliga kandidater i rekryteringsprocessen.

Ett annat område som IFAU forskat på och som påverkar migrantens chanser på arbetsmarknaden är matchning. Studier har visat att när Arbetsförmedlingens handläggare haft möjlighet att jobba länge med en ganska liten grupp sökande har det i kombination med lönesubventioner fått mycket goda effekter. Även för grupper som står långt utanför arbetsmarknaden. Skulle det vara möjligt att skala upp den typen av matchning till tiotusentals personer och ändå behålla kvaliteten?

– Det vet vi inte. Men den grundläggande lärdomen är att om man kan öka exponeringen av migranter på det sättet kan det förväntas ha positiva effekter. Inte minst om vi kopplar tillbaka till Sveriges kompetensförsörjningsbehov de kommande åren.

Henrik Möller

---

Fakta

Migranters väg till arbete

Delmi, Delegationen för migrationsstudier, initierar också studier och förmedlar forskningsresultat på migrationsområdet. I projektet Vägen till arbete lyfter forskare fram fem faktorer som kan bidra med förklaringar till de stora skillnaderna i arbetsmarknadsdeltagandet:

  • Skälet till invandring – skyddsbehövande och deras anhöriga har haft svårare att få arbete än arbetskraftsinvandrare.
  • Humankapital – utrikes födda har begränsad svensk arbetslivserfarenhet och sämre kunskaper i svenska språket.
  • Sociala nätverk – utrikes födda har färre informella kontakter på arbetsmarknaden än inrikes födda.
  • Trösklarna till arbetsmarknaden – bristande tillgång på enkla arbeten och höga ingångslöner kan göra det svårare för både unga och utrikes födda att komma in på arbetsmarknaden.
  • Diskriminering – stora grupper av utrikes födda diskrimineras när de söker arbete.

Forskningsinstitutet IFAU

IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet med säte i Uppsala. Institutet bildades som en följd av finanskrisen i början av nittiotalet och den höga arbetslösheten i dess spår. I uppdraget ingår bland annat att utvärdera effekter av arbetsmarknadspolitik, arbetsmarknadens funktionssätt, effekter av olika reformer och åtgärder inom utbildningsväsendet samt arbetsmarknadseffekter av socialförsäkringen.

2018-06-21