Dubbla beteendeproblem hos tonåringar kräver anpassade insatser

2019-01-08

Många av de ungdomar som har drag av antisociala beteenden har även utagerande beteendeproblem, och de särskiljer sig från de ungdomar som har endast den ena problematiken. För ungdomar som kommer i kontakt med samhällets hjälpinstanser är det viktigt att vården klargör till vilken grupp som patienten hör, detta för att varje person ska kunna behandlas på bästa sätt. Det visar ny forskning från Uppsala Barn- och Babylab vid Uppsala universitet.

Karin Brocki, docent vid institutionen för psykologi
och Uppsala Barn- och Babylab, Uppsala universitet
FOTO:
Christine Fawcett

– Vården behöva utveckla mer riktade behandlingsinsatser beroende på vilka kognitiva och känslomässiga problem som barnen har, det vill säga vilka mekanismer som ligger bakom beteendeproblemen. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för en någon som har utagerande beteendeproblem, säger Karin Brocki, docent vid institutionen för psykologi och Uppsala Barn- och Babylab vid Uppsala universitet och en av artikelns författare.

I forskningen har man följt familjer med tonåringar varav en del har tydlig problematik med antingen utagerande beteendeproblem, exempelvis aggressivitet, protest mot vuxnas krav, normbrott, impulsivitet och hyperaktivitet, eller med så kallade antisociala beteenden som bristande empatiförmåga, avsaknad av skuld eller ånger över normbrytande beteende. Det finns även ungdomar med höga nivåer av bägge problemtyperna. Syftet med den här studien var att öka kunskapen om bakomliggande faktorer som kan särskilja mellan dessa typer av beteendeproblem i tonåren.

Studien började med ett utskick till cirka 1200 familjer som hade barn i 10-årsåldern, vid 15 års ålder svarade 600 av dem som tackat ja till uppföljning på en webbaserad enkät om olika beteendeproblem, som till exempel ADHD och trotssyndrom.

Vid 16 års ålder valdes cirka 90 deltagare ut baserat på låga och höga nivåer av skattade beteendeproblem för att få spridning i dessa fenomen. Dessa 90 deltog i testproceduren i labbet. Då fick tonåringarna utföra olika kognitiva tester som bland annat mäter minnesfunktioner, impulskontroll, och upplevd grad av emotionellt påslag när de fick titta på obehagliga bilder. Resultaten som nu redovisas i en artikel i tidskriften Journal of Abnormal Child Psychology visar att höga nivåer av utagerande beteenden relaterade till låg kognitiv förmåga, men normala nivåer av känslomässig reaktion inför de obehagliga bilderna. Däremot var höga nivåer av antisocialt beteende relaterade till god kognitiv förmåga, men låga nivåer av känslomässiga reaktioner till de obehagliga bilderna.

Då fick tonåringarna utföra olika kognitiva tester som bland annat mäter minnesfunktioner, impulskontroll, och upplevd grad av emotionellt påslag när de fick titta på obehagliga bilder. Resultaten som nu redovisas i en artikel i tidskriften Journal of Abnormal Child Psychology visar att höga nivåer av utagerande beteenden relaterade till låg kognitiv förmåga, men normala nivåer av känslomässig reaktion inför de obehagliga bilderna. Däremot var höga nivåer av antisocialt beteende relaterade till god kognitiv förmåga, men låga nivåer av känslomässiga reaktioner till de obehagliga bilderna.

– Det är intressant att öka våra teoretiska kunskaper inom det här området. Det finns så otroligt många orsaker som kan leda till samma typ av beteendeproblem, till exempel, stress, problem i hemmet och även riktiga neurologiska problem. Det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att man ska kunna behandla barnen på rätt sätt. Har man utagerande problem och samtidigt bristande empatiförmåga behöver man en annan typ av behandling än de som bara har den ena problematiken. Resultaten har ett kliniskt värde eftersom de pekar på behovet av riktade behandlingsinsatser för dessa ungdomar, säger Karin Brocki.

Läs mer

Forskningsartikeln "Cognitive and Emotional Profiles of CU Traits and Disruptive Behavior in Adolescence: a Prospective Study": https://doi.org/10.1007/s10802-018-0496-5