"Låt Carolina spegla hela universitetet"

1 oktober 2007

Om biblioteksutvecklingsgruppens rapport.

Carolinabyggnaden är för många universitetet i fysisk bemärkelse, enl rapporten.

Öppna upp Carolina Rediviva för mer publika verksamheter och låt bottenplanets entré spegla hela universitetet i informationsmaterial och utställningar. Det är biblioteksutvecklingsgruppens vision för framtiden.

- Carolina ska ha en välkomnande entré som ska spegla verksamheten vid universitetet, säger prorektor Kerstin Sahlin, ordförande i den biblioteksutvecklingsgrupp som nyligen, till rektor, lämnat sin rapport om hur universitetsbiblioteket kan utvecklas.
Uppdraget gavs till gruppen i december förra året och skulle vara en:
”… förutsättningslös genomlysning i ett framtidsperspektiv av användningen av universitetsbibliotekets många enheter samt samspelet mellan enheterna, särskilt Carolinabiblioteket och övriga bibliotek”.
I utvecklingsgruppen finns representanter för vetenskapsområdena, biblioteket, kulturarvet samt studenterna. Gruppen har dessutom samlat in förslag och synpunkter bl a från biblioteksnämnderna, studenter och facket.

Visa mer av kulturarvet

I gruppens rapport presenteras Carolina Rediviva som en levande arbets- och mötesplats för studenter och forskare, med moderna utrymmen för grupparbeten och individuell läsning. En välförsedd informationsdisk och en attraktiv cafeteria eller restaurang ska bidra till att ge besökaren ett välkommet intryck. Visionen är att ge plats för ännu fler delar av universitetets kulturarv än vad som visas på Carolina idag, till exempel delar av konstsamlingarna eller äldre tryck- och handskrifts- och bildsamlingar.
Själva biblioteksverksamheten ska fortsätta utvecklas mot det virtuella biblioteket.
- Ett väl fungerande bibliotek är en förutsättning för att kunna bedriva forskning och utbildning av hög klass. Utvecklingen går alltmer mot det virtuella biblioteket och vi är väldigt duktiga på att digitalisera litteratur och annat informationsmaterial, det arbetet ska vi fortsätta, säger Kerstin Sahlin.

Campus har bruksbibliotek
En uttalad ambition från universitetets sida är att alla forskare och studenter ska ha ett bruksbibliotek i sin närhet. Det har, med något undantag, förverkligats och idag finns 15 bruksbibliotek på olika campus samt ett bruksbibliotek i Carolinabyggnaden. Carolinabiblioteket och Karin Boye-biblioteket i Humanistiskt centrum ansvarar däremot för samma ämnen men gränsdragningen mellan dem är oklar. Här diskuteras olika modeller och det faller på biblioteksnämnd A att snarast klargöra gränsdragningen, för att man ska kunna gå vidare med beslut om själva Carolinabyggnaden.

Allt mer material på nätet

Allt mer vetenskaplig information är numera tillgänglig elektronisk, vilket lett till att både forskare och studenter radikalt ändrat sina arbetsformer.
Inom flera områden är elektroniska tidskrifter helt dominerande. Studenternas behov av tysta läsesalar för enskild läsning har minskat, medan behovet av platser för projekt- och grupparbeten ökat. Utvecklingsgruppen konstaterar att biblioteksanvändningen förändrats men utvecklingen är inte entydig och går olika fort inom olika verksamhetsområden.
- Flexibilitet är det viktigaste ledordet vad gäller både byggnader och organisation inom biblioteken, kommenterar Kerstin Salin.
I rapporten påpekas dock att det trycka materialet för lång tid framöver kommer att fortsätta att spela en stor roll vid biblioteket; all utgivning kommer ju inte att digitaliseras, vare sig äldre eller nyare material.
Många kursböcker finns däremot redan i elektronisk form och att en bok är tillgänglig på nätet, är ofta ett argument som driver på utvecklingen mot en ökad digitalisering.

Behöver hjälp från personalen
I rapporten tror man att behoven av pedagogiska insatser kommer att öka, då erfarenheter vid universitetsbiblioteket har visat att många forskare och studenter behöver åtskilligt med stöd från bibliotekspersonalen. Det kan till exempel vara att få hjälp med källanvisningar, kvalitetssäkring eller IT-stöd vid virtuella grupparbeten.
Förslaget från biblioteksutvecklingsgruppen är slutligen att rektor avsätter medel för att fortsätta utreda och planera för hur man ska förverkliga denna vision om universitetsbiblioteket.

Faktaruta:

Uppsala universitetsbibliotek har Sveriges största organisatoriska sammanhållna trycksamling med nära 5,4 miljoner volymer som upptar 130 hyllkilometer. Samlingen av äldre tryck och unikt handskrifts- kart- och bildmaterial – det s k kulturarvet – är den mest omfattande i landet.
Tillgången på elektroniska tidskrifter växer snabbt och är nu över 15 000.

Läs hela utredningen