Nyheter och press

Krigsbarns psykiska ohälsa kan gå i arv

Pressmeddelande
2017-11-29

Psykisk ohälsa förknippad med utsatthet under barndomen kan överföras till nästa generation. Det visar en ny studie av andra generationens finska krigsbarn som evakuerades till Sverige under andra världskriget. Studien är gjord av forskare vid Uppsala universitet tillsammans med det amerikanska forskningsinstitutet National Institutes of Health (NIH) och Helsingfors universitet, och publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMA Psychiatry.

Resultatet gäller döttrar vars finska föräldrar kom som krigsbarn till Sverige under andra världskriget. Studien visar att de har löpt högre risk att drabbas av psykisk ohälsa som vuxna, än vad deras kusiner vars föräldrar bodde kvar i Finland under kriget, har. Skillnaderna mellan könen är tydliga. För söner finner man inget statistiskt signifikant samband. Det är döttrarna till kvinnliga krigsbarn som är mest utsatta och som har störst skillnad mot sina motsvarande kusiner.

- Syftet med barnförflyttningarna under kriget var att skydda barnen från de omständigheter som kriget mellan Finland och Sovjetunionen förde med sig. Att våra resultat tyder på så pass långtgående konsekvenser för psykisk ohälsa är anmärkningsvärt och understryker vikten av att noggrant väga för- och nackdelar vid utformning av åtgärder i samband med komplexa nödsituationer som bland annat krig och naturkatastrofer ofta leder till, säger Torsten Santavirta, docent i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid från Uppsala universitet och en av studiens författare.

Forskarna har i en tidigare studie sammanlänkat data över de finska krigsbarnsårskullarna födda 1933-1944, med det kompletta krigsbarnsregistret över barn som återvände till sina biologiska familjer efter krigets slut (49 000 barn). Registren har samkörts med data över alla intagningar på sjukhus i Finland med anledning av psykisk ohälsa under åren 1971-2011. Syftet var att studera hur krigsbarnserfarenheten har påverkat individerna under vuxenlivet. I den studien fann man att de kvinnliga krigsbarnen löpte en förhöjd risk att insjukna i depression jämfört med sina icke-ivägskickade systrar medan inget samband fanns för män.

I den nya aktuella studien har forskarna alltså identifierat barnen till individerna i den tidigare studien, och data över deras intagningar på sjukhus på grund av psykisk ohälsa, 1971-2012.

- Det negativa sambandet mellan mödrars krigsbarnsvistelse och döttrars psykiska ohälsa kvarstår efter att vi betingar på föräldrars psykiska ohälsa, vilket tyder på att det inte är föräldrarnas psykiska ohälsa i sig som framkallar sambandet. Studien fastställer dock inte mekanismerna genom vilka sambandet mellan de upplevda krigsbarnserfarenheterna och psykisk ohälsa i nästa generation uppstår, och det kan finnas flera tänkbara förklaringar till det, säger Torsten Santavirta.

Santavirta, T, Santavirta, N, Gilman, SE; Association of the World War II Finnish Evacuation of Children with Psychiatric Hospitalization in the Next Generation. JAMA Psychiatry. Doi:10.1001/jamapsychiatry.2017.3511

Kontaktuppgifter:

Torsten Santavirta, docent, Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet, torsten.santavirta@ibf.uu.se, tel: +46-766 10 97 61