Nyheter och press

Så upprätthålls den svenska överproduktionen av kött

Pressmeddelande
2018-05-21

Sverige har en hög köttkonsumtion, men trots det produceras mer än vad som efterfrågas. I en ny avhandling i sociologi har Jonas Bååth undersökt hur svenska köttproducenter hanterar problemen som uppstår när tillgången på deras varor överstiger efterfrågan. Varför fortsätter många producera fast det ibland inte ens går ihop ekonomiskt?

Det är väl känt att köttproduktion har stor påverkan på miljön och att en hög konsumtion av kött kan ha negativa hälsoeffekter. Offentliga, ekonomiska stöd premierar inte ökad köttproduktion men trots detta produceras mer svenskt kött än vad konsumenterna vill köpa. Kött slängs eller blir djurmat innan det ens når butikshyllorna, och både butiker och konsumenter slänger stora mängder ätbara matvaror varje år.

I sitt avhandlingsarbete har Jonas Bååth intervjuat 41 lantbrukare, anställda och ägare inom köttindustrin samt butiksanställda och färskvaruchefer. Studien har även inneburit deltagande observationer, huvudsakligen inom styckning och paketering i köttindustrin. Utifrån dessa intervjuer och observationer har han byggt sin analys kring hur överflödsproduktionen upprätthålls i produktionsledet.

Lantbrukarna Jonas Bååth intervjuat beskriver en situation där det ofta är svårt att få uppfödningen av köttdjur att gå runt ekonomiskt. En anledning för många att fortsätta med verksamheten, trots dålig lönsamhet, är upplevelsen av att ha en del i ett gemensamt ansvar för att upprätthålla en svensk köttproduktion. Denna svenska produktion utmärks av en hög och vetenskapligt grundad djurvälfärd, med till exempel låg användning av antibiotika. Köttproduktionen gör det också möjligt för uppfödaren att arbeta med lantbruk och bo kvar på en viss plats.

När köttet kommer närmare detaljhandeln används det färska köttet ofta som marknadsföring. Det är viktigt för de flesta butiker att ha billigt kött eftersom kött är en signalvara som upplevs spegla priserna på butikens övriga varor. Billigt kött signalerar prisvärd butik. Kött är också av tradition en statusvara. Kvalitet blir en fråga om namn och form på styckningsdetaljer och priser sätts för att spegla varans status – snarare än att göra vinst eller täcka produktionskostnader. För kundupplevelsen behöver det finnas gott om kött i hyllorna och butiker tar in mer än de säljer. Det behöver alltid finnas ett bra erbjudande på en populär köttdetalj, kanske köttfärs eller något som passar att grilla om det är i säsong. Handlarna uppfattar det inte som lönt att locka med låga priser på mindre efterfrågade köttdetaljer.

Konsekvensen blir, menar Jonas Bååth, att de värden som skapas i lantbruket och köttindustrin – märkningar och marknadsföring till trots – i liten utsträckning identifieras i den faktiska varan eller dess pris.

- Överflödsproduktionen upprätthålls således genom att kött inte i första hand används som en matvara av svenska köttproducenter, vilket leder till att utbudet inte i första hand förhåller sig till kundernas efterfrågan på kött. Studien vittnar om att kommersiell produktion för en marknad inte nödvändigtvis styrs av en strikt ekonomisk logik, utan att kommers och produktion ibland upprätthålls av helt andra skäl, säger Jonas Bååth.

För mer information kontakta Jonas Bååth, e-post: jonas.baath@soc.uu.se

Avhandling: Production in a State of Abundance: Valuation and Practice in the Swedish Meat Supply Chain, Uppsala: Department of Sociology, Uppsala University, 2018