Migrantarbetarna som får många småjordbruk i Bolivia att gå runt

Pressmeddelande
2019-01-08

När pengarna som skickas hem blivit en del av den hemmavarande familjens försörjningsstrategi finns en risk att den enskilda migranten inte längre kan fatta sina egna migrationsbeslut. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att transnationell arbetskraftsmigration är en viktig försörjningskälla för många jordbrukarhushåll med låg inkomst i Bolivia. I avhandlingen har Johanna Jokinen bland annat undersökt hur hushållsmedlemmars fokus på det ekonomiska utfallet påverkar hur migranterna mår.

- Resultaten belyser den dubbla naturen av migranters sociala nätverk av familjemedlemmar och vänner. Dessa nätverk kan uppmuntra till migration och bidra till att upprätthålla migrantlivet i förhållanden som inte är idealiska för migrantens subjektiva välbefinnande. I sådana fall kan sociala nätverk snarast fungera som negativt socialt kapital. Frågan är om denna typ av arbetsmigration kan betraktas som helt frivillig, säger Johanna Jokinen, doktorand vid kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet.

Vill det sig illa kan de hemmavarande hushållsmedlemmarnas primära fokus på migrationens ekonomiska utfall göra migranterna mer benägna att stå ut med suspekta och farliga arbets- och levnadsvillkor utomlands i stället för att återvända.

Med flera olika metoder har Johanna Jokinen analyserat erfarenheter av migration med fokus på objektivt- och subjektivt välbefinnande och ändrade tekniker av jordbruksproduktion. Hennes avhandling belyser mångfasetterade konsekvenser av transnationell arbetsmigration för individuella migranter och deras hushållsmedlemmar på migranternas ursprungsplats i staden Cochabamba och dess närliggande jordbrukssamhällen i Bolivia.

Trots den snabba urbaniseringen finns en stark tradition av småjordbruk i Bolivia. Lönsamheten inom jordbruket har minskat och svårigheterna att hitta försörjning inom landet gör att många söker arbetsmöjligheter utomlands som ett sätt att diversifiera sina hushålls inkomstkällor. Sedan början på 2000-talet har internationell migration från Bolivia ökat avsevärt. Dessa nya migrationsflöden består huvudsakligen av lågutbildade och allt oftare kvinnliga migranter. För det mesta behåller de bolivianska migranterna sina familjeband över landsgränser. Som transnationella migranter flyttar de fram och tillbaka i cirkulära rörelsemönster och skickar pengar hem (remitteringar). Planen är att senare återvända till hemlandet.

- Det är vanligt att jordbrukarhushåll i Cochabamba har försörjning som inte enbart bygger på inkomst från en plats utan från flera olika platser i Bolivia och utomlands, vilket kallas för multilokal försörjningsstrategi, säger Johanna Jokinen.

Avhandlingen belyser vikten av att överväga och bedöma migranthushålls och migranters olika ekonomiska och icke-ekonomiska tillgångar i studier av konsekvenser av transnationell arbetskraftsmigration i socioekonomiskt marginella miljöer. Den visar även att transnationell arbetskraftsmigration och remitteringar fungerar för att upprätthålla jordbrukslandskap med bevattningsinfrastruktur i stadsnära jordbruksområden. Dock är större investeringar i jordbruk sällan attraktiva på grund av det stigande värdet av stadsnära mark och eftersom hushåll i sådana områden har betydligt större försörjningsmöjligheter jämfört med rurala hushåll som är mer beroende av naturkapital.

Jokinen, J. C. 2018. Bolivian transnational livelihoods: Impacts of labour migration on wellbeing and farming in Cochabamba. Avhandlingen försvaras den 11 januari.

För mer information kontakta Johanna Jokinen, tel: 073-550 3573, e-post: johanna.jokinen@kultgeog.uu.se