Nyheter och press

Ny forskningsutvärdering ska stärka långsiktig kvalitet och utveckling

2017-04-06

Uppsala universitet genomför just nu en tredje universitetsövergripande forskningsutvärdering, Kvalitet och förnyelse 2017 – KoF17. Denna gång ligger fokus på förutsättningar och processer för bästa forskningskvalitet. Syftet är att långsiktigt stärka forskningen inom Uppsala universitet – bland annat genom att tydliggöra hur man kan utveckla arbetsformer och miljöer. Under våren 2017 är utvärderingsarbetet inne i sin mest intensiva fas.

2007 genomförde Uppsala universitet som första svenska lärosäte en egeninitierad genomlysning av all forskningsverksamhet med stöd av internationella expertpaneler. Den följdes upp 2011. Syftet då var att stärka att identifiera starka och lovande forskningsområden, som underlag för strategiska satsningar.

– Vi har genomfört två utvärderingar inriktade på resultat, och det har varit nyttigt och bra. Nu vill vi utveckla detta ett steg vidare och analysera hur väl de kvalitets- och förnyelsedrivande processerna fungerar i våra forskningsmiljöer. Vetenskaplig forskning av högsta kvalitet förutsätter en stark kvalitetskultur, inbyggd kvalitetssäkring i olika former och en levande diskussion om forskningens långsiktiga utveckling. Denna gång tar vi hjälp av internationella experter för att analysera hur väl dessa kulturer och system fungerar, snarare än att sätta betyg på forskningen som sådan, säger prorektor Anders Malmberg, som leder projektet.

Den nya utvärderingen innehåller liksom tidigare bibliometriska analyser, självvärderingar i miljöerna och besök av externa granskare, men den har kompletteras med en intern enkätundersökning, som ger en bild av hur universitetets forskare ser på sin egen forskningsmiljö.

Bibliometri och enkätresultat har legat till grund för institutionernas självvärderingar, som underlag för kritisk självreflektion. De externa granskarna får del av det samlade materialet, och ska som ”kritiska vänner” ge sin syn på forskningsmiljöernas styrkor och svagheter. Utvärderingen innefattar även reflektion kring kopplingen mellan forskning och utbildning, liksom mellan forskning och samverkan.

– Kvalitetssäkring är en naturlig del av forskningen, som enskilda forskare och akademiska ledare på olika nivåer måste ta kollegialt och självständigt ansvar för.  Denna kvalitetskultur måste aktivt upprätthållas, diskuteras och utvecklas inom universitetet och KoF17 är en del av detta, säger Anders Malmberg.

Kof17 är nu inne i sin mest intensiva fas. I höstas genomfördes enkätundersökningen där sammanlagt 3 800 av universitetets forskare besvarade frågor om hur de uppfattar sin lokala forskningsmiljö. Sedan slutet av november har institutionerna arbetat med sina självvärderingar som nu lämnats in och skickats vidare till de 19 internationella expertpaneler som kommer på besök i maj.

– Vid två tillfällen i februari och mars har vi haft förmöten med panelordförandena och den medlem i varje panel som är expert på hur forskningsmiljöer fungerar, berättar Anders Malmberg. Förmötena har varit viktiga för att få dessa nyckelpersoner att verkligen förstå syftet med projektet. Denna gång är vi ju inte ute efter att sätta betyg på vår forskning. Istället vill vi ha de externa granskarnas kritiska blick på hur våra forskningsmiljöer fungerar. Har vi strukturer och system för att rekrytera så bra som möjligt, att stötta unga forskare i deras karriär, att ge varandra kritisk feedback och tillhandahålla god infrastruktur? Det är avgörande att panelerna förstår att självvärderingarna denna gång inte handlar om att tala om vad vi är bra på, utan att de tvärtom bygger på självkritisk reflektion.

– När jag ser allt det engagemang som lagts ner i arbetet med självvärderingarna vill jag hoppas och tro att Kof17 också bidrar till något som är minst lika viktigt för universitetets långsiktiga utveckling: att stärka det akademiska ledarskapet och vitalisera det kollegiala ansvarstagandet vid våra institutioner, säger Anders Malmberg.