Nyheter och press

Kan krigsherrar införa demokrati?

Fotografi på Anders Themnér fotograferat utomhus.

Forna krigsherrar i afrikanska länder är viktiga för framväxten av demokrati, berättar Anders Themnér, lektor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.

Hallå där Anders Themnér, lektor vid institutionen för freds- och konfliktforskning och Nordiska Afrikainstitutet. Du är redaktör för boken "Warlord democrats in Africa". Boken har ju en titel som känns ganska motsägelsefull, kan tidigare krigsherrar verkligen vara en del i demokratiseringsprocesser?

– Är förutsättningarna rätt kan de ofta stödja framväxten av demokrati och många gånger kanske det inte ens skulle bli fred om krigsherrarna inte fick ställa upp i val. Istället för att kriga med vapen transformeras de till demokrater som tävlar inom politiken.

Men blir det inte konstigt när krigsherrar helt plötsligt förvandlas till demokratiska förkämpar?

– Det är givetvis kontroversiellt att de ska vara med och bygga demokratier. Men det är också viktigt att se det i sitt sammanhang, det är ofta svårt att bara ha en roll i många afrikanska länder eftersom det blir för sårbart i fattigare områden med svag statsmakt. Där blir den individuella ledaren och dess nätverk av följeslagare mycket viktigare. Krigsherrarna har därför olika roller, de kan vara företagsledare, leda en sportklubb, eller vara politiker. I de här länderna skiftar det ofta snabbt mellan till exempel krig och fred, mellan planekonomi och liberal ekonomi och beroende på kontext byter krigsherrarna perspektiv för att säkra sitt nätverk. De har ofta transformerat sig mellan olika roller innan inbördeskriget och fortsätter transformeras efter inbördeskriget. Vi ser det ju gärna mer som att "en gång krigsherre alltid krigsherre" men så fungerar det inte i många fattigare områden.

Lämnar de helt kriget bakom sig?

– Nej, men de vill oftast inte starta krig igen. Däremot använder de krigsretoriken i det politiska spelet för att spela på rädslan för konflikter. Som forna krigsherrar har de ju visat att de kan garantera säkerheten för sina följeslagare och påminner gärna om att det är fred idag men vad händer imorgon?

Vilka positiva sidor finns det med att krigsherrarna går över till politiken?

– De är starka ambitiösa ledare med stora nätverk som kan fungera som förändringsmotorer. De kan ha en otroligt viktig roll för att tänka framåt och övertala sina följeslagare att byta kriget mot demokratiska processer. Men självklart finns det också negativa sidor med organiserat våld, krigsretorik som spelar på människors rädsla och de blandar ofta ihop statsutövande och kriminalitet. Ofta stödjer de först framväxten av demokrati men efter några år faller de tillbaka mer aggressivt beteende. De kan alltså vara relativt bra på att initiera men inte förvalta demokrati, ofta behövs ett generationsskifte i det läget.

Vilka lärdomar kan man dra av de fall ni har studerat?

– Det är viktigt att inte se krigsherrarna som maktgalna, de är rätt så kalkylerande individer. När fredsprocesserna skapas måste man vara medveten om att krigsherrarna blir hotfulla framför allt när deras nätverk hotas eftersom nätverken garanterar deras position och status.

---

Fakta

I boken "Warlords democrats in Africa" granskar elva forskare hur tidigare krigsherrar påverkar framväxten av demokrati i afrikanska länder.

Utforska vidare

2017-07-05