Nyheter och press

Fossila fotspår utmanar etablerade teorier om människans ursprung

Pressmeddelande
2017-08-31

Nyupptäckta människoliknande fotspår på Kreta kan vända upp och ner på den etablerade berättelsen om tidig mänsklig evolution. Spåren är ungefär 5,7 miljoner år gamla och skapades vid en tid då tidigare forskning placerar våra förfäder i Afrika – med apliknande fötter.

Ända sedan upptäckten av fossil från Australopithecus i södra och östra Afrika under mitten av 1900-talet har man trott att människosläktet har sitt ursprung i Afrika. Mer nyligen upptäckta fossiler funna i samma region, till exempel de ikoniska 3,7 miljoner år gamla Laetoli-fotspåren från Tanzania som visar människoliknande fötter och upprätt gång, har cementerat idén att homininer (tidiga medlemmar av människosläktet) inte bara härrör från Afrika utan också stannade där i isolering under flera miljoner år innan de spreds till Europa och Asien. Upptäckten av de ungefär 5,7 miljoner år gamla människoliknande fotspåren från Kreta omkullkastar denna förenklade bild och föreslår en mer komplex verklighet.

Människofötter har en väldigt distinkt form, olik fötterna hos alla andra landlevande djur. Kombinationen av en lång fotsula, fem korta framåtpekande tår utan klor och en hallux (stortå) som är större än de andra tårna, är unik. Fötterna hos våra närmsta släktingar, människoaporna, ser mer ut som en mänsklig hand med en tumliknande hallux som sticker ut åt sidan. Laetoli-fotspåren, som man tror gjordes av Australopithecus, är ganska lika dem hos moderna människor förutom att hälen är smalare och att fotsulan saknar ett ordentligt valv. Som kontrast hade den 4,4 miljoner år gamla Ardipithecus ramidus från Etiopien, den äldsta homininen som är känd från hyfsat kompletta fossil, aplika fötter. Forskarna som beskrev Ardipithecus menade att denna i direkta led är en anmoder till senare homininer, vilket skulle betyda att en människoliknande fot ännu inte hade utvecklats vid denna tid.

De nya fotspåren från Trachilos på västra Kreta har en omisskännlig människoliknande form. Detta gäller särskilt tårna. Stortån liknar vår egen i form, storlek och position. Omedelbart innanför stortån ligger liksom hos oss en distinkt konvex trampdyna, något man aldrig ser hos apor. Fotsulan är proportionellt kortare än hos Laetoli-fotspåren men de har samma generella form. Kort sagt, formen på Trachilos-fotspåren ger en otvetydig indikation på att de tillhör en tidig hominin, aningen mer primitiv än den som lämnade avtrycken i Laetoli. Fotspåren i Trachilos lämnades på en sandig havsstrand, möjligtvis ett litet floddelta. Fotspåren i Laetoli formades i vulkanisk aska.

- Det som gör den nya upptäckten kontroversiell är åldern och platsen där avtrycken finns, säger Per Ahlberg, professor vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet och studiens sisteförfattare.

Med ungefär 5,7 miljoner år på nacken är de yngre än den äldsta kända hominen, Sahelanthropus från Tchad, och samtida med Orrorin från Kenya – men mer än en miljon år äldre än Ardipithecus ramidus med sina aplika fötter. Det här motsäger hypotesen att senare homininer härstammar från Ardipithecus. Vad gäller platsen så har, tills helt nyligen, alla tidigare upptäckta fossil som varit mer än 1,8 miljoner år gamla (åldern för de tidiga Homo-fossilen i Georgien) återfunnits i Afrika, vilket har lett de flesta forskare att dra slutsatsen att det var här gruppen utvecklades. De nyupptäckta fotspåren på Kreta har dock med stor säkerhet daterats till sen miocentid och blev till för ungefär 5,7 miljoner år sedan. För dateringen har forskarna använt en kombination av marina mikrofossiler från över- och underliggande lager samt det faktum att avtrycken ligger just under en väldig distinkt sedimentär bergart som formades då Medelhavet torkade ut under en kort period för 5,6 miljoner år sedan.

Tidigare i år omtolkade en annan forskargrupp de 7,2 miljoner år gamla fragmenten från primaten Graecopithecus från Grekland och Bulgarien som tillhörande homininerna. Graecopithecus är dock bara känd från tänder och käkar.

Under sen miocentid när Trachilos-fotspåren gjorde existerade inte Saharaöknen och savannliknande miljöer sträckte sig från norra Afrika och upp och runt östra Medelhavet. Vidare hade Kreta ännu inte brutits loss från det grekiska fastlandet. Det är alltså inte svårt att tänka sig att tidiga homininer kan ha brett ut sig över sydöstra Europa såväl som Afrika och lämnat sina fotspår på en medelhavsstrand som en dag skulle forma en liten del av ön Kreta.

- Denna nya upptäckt utmanar den etablerade berättelsen om tidig mänsklig evolution det är troligt att den kommer att leda till en hel del debatt. Huruvida forskarsamhället som arbetar med människans härkomst kommer att acceptera fossila fotspår som övertygande bevis för att det fanns homininer på Kreta under miocentid återstår att se, säger Per Ahlberg.

För mer information, kontakta:
Per Ahlberg, tel: 018-471 2641, e-post: Per.Ahlberg@ebc.uu.se

Gierlinski, G. D. et al. 2017. Possible hominin footprints from the late Miocene (c. 5.7 Ma) of Crete? Proceedings of the Geologists' Association, advance online.

Bilder för nedladdning:
Fotspåren från Trachilos Fotspåren från Trachilos