Albanska

Albanska är ett indoeuropeiskt språk som hör hemma på Balkanhalvön, främst i Albanien och i Kosova. Det albanska språket har inga nära systerspråk, utan bildar en egen gren inom den indoeuropeiska språkfamiljen. Albanska talas av drygt 6 000 000 personer.

Betydande albanska minoriteter finns i länderna på södra Balkan och i södra Italien. Under de senaste årtiondena har albanska minoriteter uppstått även i Nordamerika, Väst- och Sydeuropa. I Sverige finns omkring 40 000 albaner.

Albanskans äldsta historia är ännu otillräckligt utforskad, men de flesta specialister är överens om att den moderna albanskan härstammar från de indoeuropeiska språk som talades på södra Balkan under antiken. Början till den moderna albanskan är belagd i skriftliga källor sedan 1400-talet. Under sin utveckling har albanskan lånat många ord från språken i närområdet: grekiska, latin, italienska, sydslaviska språk och turkiska.

Gegiska och toskiska är albanskans två huvuddialekter. Gegiska talas i norra Albanien och i Kosova, medan toskiska talas i södra Albanien. Litteraturspråket i republiken Albanien bygger på toskisk grund.

Tillsammans ger kurserna Albanska A1 och Albanska A2 grunderna med både praktisk och teoretisk inriktning i albanska språket. Kurserna Albanska A1 och A2 utgör inte huvud- eller biområde i examen men de kan ingå i examen när huvud- och biområdeskravet väl är uppfyllt.