Cellbiologi med biokemi

22,5 hp

Kursplan, Grundnivå, 3MU121

Det finns en senare version av kursplanen.
Kod
3MU121
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde(n) med fördjupning
Biomedicin G1F
Betygsskala
Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
Fastställd av
Programkommittén för biomedicinarprogrammet, 2 maj 2011
Ansvarig institution
Institutionen för immunologi, genetik och patologi

Behörighetskrav

-Allmän och biofysikalisk kemi 15 hp (3FC001)

- Organisk kemi och läkemedelskemi 15 hp (3FK161)

- Eller motsvarande kurser

Mål

Kursen skall ge kännedom om de basala molekylära mekanismerna i en levande cell samt dess huvudsakliga beståndsdelar.

Studenten förväntas efter genomgången kurs:

-Kunna redogöra för generella strukturer hos cellens makromolekyler (protein, nukleinsyra, kolhydrat och lipid).

-Kunna beskriva den eukaryota cellens olika delar och deras funktioner samt den basala energiomsättningen.

-Kunna beskriva omsättningen av glukos, fettsyror, aminosyror och nukleotider.

-Kunna redogöra för det genetiska informationsflödet i cellen; inkluderande replikation, transkription och translation samt deras reglering.

-Kunna redogöra för reglering av celldelning, cellers rörelse och intracellulär transport.

-Kunna redogöra för centrala intracellulära cellsignalvägar samt kommunikation mellan celler.

-Kunna redogöra för och tillämpa grundläggande metoder inom biokemi och molekylärgenetik.

-Förklara teorin bakom genomgångna praktiska moment och kunna sammanställa och tolka resultaten i såväl skriftlig som muntlig form.

-Kunna söka, sammanställa, presentera och till del även kritiskt granska cellbiologisk och biokemisk information.

Innehåll

Teorikursen:

Biokemi

Proteinstruktur, enzymologi, cellens omsättning av glukos, fettsyror, aminosyror och nukleotider, cellens basala energiomsättning, biologiska membran, reaktiva syreformer, metoder för isolering och analys av proteiner (föreläsningar). Hemoglobins struktur och funktion (seminarium).

Cellens molekylära genetik

Nukleinsyrors struktur, funktion och syntes. Cellbiologins centrala dogm om informationsflödet i cellen. Genomets uppbyggnad och struktur. Genbegreppet och genstruktur. DNA-replikation och DNA-reparation. Genetisk rekombination. Transkription och transkriptionsreglering. Translation och dess reglering.

Grundläggande rekombinant DNA-teknik.

Cellulär biologi

Cellens struktur och ultrastruktur. Organeller och membransystem samt deras uppbyggnad och funktion. Celldelning: mitos och meios. Intracellulär proteinsortering, och sekretion samt endocytos. Cellskelett och motilitet. Extra- och intracellulär cellsignalering. Skillnader och likheter mellan pro- och eukaryota celler. Mikroskoperingsmetoder för strukturanalys av eukaryotcellen.

Laborationskursen:

Biokemi

Proteinseparation, enzymkinetik, enzymreglering, cellandning och glukosoxidation.

Cellens molekylära genetik

Odling av bakterier, transformation, isolering av plasmid-DNA, analys av klyvning med restriktionsenzym, isolering av genomiskt DNA, PCR, analys av sekvenserings resultat, databassökningar.

Cellulär biologi

Sterilteknik, mikroskopering, odling av eukaryota celler, överföring av DNA till celler (elektroporering) samt analys av genexpression med hjälp av GFP (Green Fluorescent Protein). Mikroskopistudier av kärninfärgade celler.

Språklig träning.

Undervisning

Föreläsningar, seminarieuppgifter, video- och datorlektioner. Laborationer med skriftlig resultatredovisning (obligatorisk). Understödd självinläsning.

Kursdeltagarnas närvaro är obligatorisk vid: seminarier, gruppredovisningar, samtliga moment i samband med laborationerna, språklig träning samt vid särskilda moment vilka meddelas av kursansvarig lärare.

Examination

För godkänd kurs krävs godkänt resultat på samtliga obligatoriska moment samt godkänd dugga och tentamensprov.

Möjlighet att komplettera icke godkänd laborationskurs kan beredas tidigast vid nästa kurstillfälle och endast i mån av plats.

Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (= totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin