Behörighetskrav

För tillträde till ny termin krävs godkända obligatoriska moment från tidigare terminer samt att alla tentamensprov utom en från närmast föregående termin är godkända. Efter studieuppehåll krävs att samtliga kurser på de föregående terminerna är godkända. Utbildningen följer en bunden studiegång vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

Mål

Förutom nedanstående övergripande kursmål finns specifika mål för de olika del­kurserna. Dessa mål meddelas studenten genom studiehandledningsdokument specifika för pediatrik, obstetrik/gynekologi respektive infektion/mikrobiologi.

KUNSKAP OCH FÖRSTÅELSE

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

• Känna till de viktigaste sjukdomar som faller inom de tre ämnesområdena, samt deras ungefärliga förekomst, prognos, långsiktiga konsekvenser och betydelse i ett folkhälsoperspektiv
• Kunna bedriva diagnostik, utredning och behandling avseende ovanstående sjukdomar
• Tillämpa basvetenskapliga prekliniska kunskaper och relatera dessa till pato­fysiologi, psykopatologi, kliniska manifestationer, behandling och prognos av ovan nämnda sjukdomar
• Identifiera riskfaktorer och känna till preventiva metoder inom de pediatriska, gynekologiska/obstetriska och infektionsmedicinska/mikrobiologiska kunskaps­fälten
• Kunna värdera ovanstående sjukdomars och riskfaktorers etiska, sociala, demografiska och psykologiska aspekter
• Ha ett grepp om ovanstående sjukdomars och riskfaktorers globala spridning
• Känna till olika yrkeskategoriers roll kring patienten, inom och utom sjukvården

FÄRDIGHET OCH FÖRMÅGA

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

• Tillämpa kunskaper om samtals- och undersökningstekniker inom respektive specialitet
• Självständigt ta upp anamnes och status från patienter inom pediatrik, obstet­rik/gynekologi och infektionsmedicin. Detta innefattar barn i olika åldrar samt samarbete med patienternas anhöriga
• Värdera anamnes och statusfynd, föreslå utredning, tillämpa diagnostiska metoder, föreslå diagnos samt ta ställning till behandling inom respektive specialitet
• Avgöra vårdnivå, prioritera och utföra nödvändiga diagnostiska eller tera­peutiska interventioner
• Sammanfatta sjukhistoria, undersökningsfynd, utredningsresultat och bedöm­ning muntligt, i journal och i intyg på ett kortfattat och användbart men ändå komplett sätt
• Kunna aktivt och självständigt leda patientrond med alla dess delar, med tonvikt på adekvata förberedelser med stöd av rondmall och genomförande i sam­verkan med andra personalkategorier och i samspel med patienten, ledande till motiverade åtgärder och ordinationer
• På ett otvunget, förtroendefullt och tillåtande sätt få in relevanta upplysningar från patienten och/eller dennes anhöriga
• Genom en professionell och empatisk hållning gentemot patienten och dennes anhöriga kunna skapa en förtroendefull och terapeutisk miljö
• Identifiera och värdera psykologiska fenomen samt förklara betydelsen av psykologiska och sociala faktorer vid sidan av de medicinskt biologiska
• På ett för patienten och dennes anhöriga anpassat sätt förklara sjukdoms­tillstånd, diagnostik, och behandling
• Förklara och samråda kring handläggning och bedömning med patienter och medarbetare såsom läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal
• Kunna kommunicera och förklara de kunskaper som tillgodogjorts för den icke medicinskt utbildade intresserade allmänheten

VÄRDERINGSFÖRMÅGA OCH FÖRHÅLLNINGSÄTT

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

• Uppvisa ett etiskt, tolerant och empatiskt förhållningssätt gentemot patienter, anhöriga, arbetskamrater av olika yrkeskategorier samt samhället i stort
• Uppvisa en vetenskaplig hållning med respekt för kunskap och kunna skilja på evidensbaserad kunskap, samlad erfarenhet samt grundade eller ogrundade åsikter
• Respektera patienter, anhöriga och arbetskamrater oavsett kön, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet eller trosuppfattning

Innehåll

Klinisk medicin V består av tre lika omfattande delkurser: pediatrik, gynekologi/ob­stetrik samt infektion/mikrobiologi. Dessa delkurser roterar på ett sådant sätt att varje student läser samtliga tre delkurser, som vardera tar sex veckor i anspråk (förutom inläsningstid), men i olika ordningsföljd. Vid slutet av terminen har studenterna två inläsningsveckor, varefter de tenterar alla tre delkurser samma dag.

Delkurserna i pediatrik och obstetrik/gynekologi börjar med en introduktionsvecka för förmedlande av basal kunskap varefter följer praktik på avdelningar och mottag­ningar. Under dessa veckor kan också en veckas seminarieundervisning vara insprängd och i regel samlas alla studenter för föreläsningar och gemensamma seminarier en dag i veckan oavsett klinisk placering.

Undervisning

Undervisningen ges i flera former

• Föreläsningar
• Praktiska gruppövningar (exempelvis undersökningsteknik, hjärtlungräddning)
• Seminarier med eller utan instuderingsuppgifter och med eller utan involvering av andra professioner inom och utanför vården
• Seminarier enligt problembaserat lärande (PBL) eller annan fallbaserad metodik
• Klinisk tjänstgöring/undervisning på avdelningar och mottagningar (praktik)
• Rondskola: praktisk, strukturerad träning i att leda avdelningsrond i samarbete med andra personalkategorier
• Studentledd mottagning

Delkurserna kommer även att, på återkommande basis, ges på engelska.

Examination

För regelverk om frånvaro från obligatoriska moment samt regler för deltagande vid tentamen, se utbildningsplan i studiehandboken.

För godkänd kurs krävs

• Aktivt deltagande i obligatoriska undervisningsmoment (dessa framgår av schemat och innefattar moment som seminarier, gruppövningar och rondskola). För missade moment kan ibland ersättningsuppgift erbjudas
• Godkänd praktik, både vad gäller närvaro, attityd och aktivitet
• Godkänt praktiskt prov på de delkurser där detta ingår
• Godkänd sluttentamen

PRAKTISKT PROV

Mot slutet av delkurserna i pediatrik respektive gynekologi/obstetrik skall studenten inför en kollega visa att hen självständigt kan bedöma (anamnes och status) ett sjukt barn, respektive en gynekologisk patient, samt lägga upp en realistisk utrednings-/behandlingsplan. Här bedöms både kun­skaper, färdigheter, kommunika­tion, attityder, omdöme och förhållningssätt.

TENTAMEN

Kursen avslutas med skriftlig tentamen som kan innehålla exempelvis kortsvarsfrågor och/eller MEQ (multiple essay question)-frågor

ANTAL TENTAMENSPROV

Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (=totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan program­kommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämnande av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter 2 underkända tentamina.

AVBRUTEN PRAKTIK I FÖRTID

En student kan komma att underkännas och få avbryta den verksamhetsförlagda utbildningen (praktiken) i förtid om det finns en påtaglig risk att hen på grund av grov oskicklighet kan komma att skada en annan person eller värdefull egendom om hen fortsatt deltar i den verksamhetsförlagda utbildningen. En individuell plan skall bestämmas för studenten och delges henom skriftligen. I denna plan, som skall beslutas av programkommittén, skall anges vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan få från institutionen och hur och när kontrollen kan äga rum samt hur detta skall gå till. En student har rätt till maximalt två kontroll­tillfällen, dock högst ett per år. Studenten får inte delta i den verksamhetsförlagda utbildningen på nytt innan programkommittén har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som krävs. Beslut om den individuella studieplanen kan av programkommittén delegeras till studiesocial kommitté eller motsvarande med studentrepresentation.

Studerande som inte blivit godkänd i klinisk utbildning har rätt att genomgå förnyad klinisk utbildning en gång. Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tillfälle att genomgå klinisk utbildning.