Behörighetskrav

Kandidatexamen

Mål

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

• Redogöra för olika sätt att definiera och avgränsa modern- och samtidshistoria och vilka följder för förståelsen av fenomenet de olika avgränsningarna får.
• Redogöra för vad som förenar respektive skiljer modern- och samtidshistorien från tidigare perioder och därigenom för vad som kan sägas utmärka den senare.
• Redogöra för likheter och skillnader mellan hur den moderna och samtida utvecklingen behandlas av historiker respektive företrädare för andra discipliner som sociologi och statsvetenskap.
• Redogöra för den modern- och samtidshistoriska forskningens relation till statsmakten, journalistiken och politiken.
• Redogöra för de särskilda metodproblem i form av omfattande och samtidigt ofta hårt gallrade källmaterial som är förknippade med att bedriva modern- och samtidshistorisk forskning och hur de kan hanteras.
• Redogöra för de problem som kan tänkas uppstå till följd av att de processer som studeras av modern- och samtidshistoriker ofta är pågående och har politiska och moraliska följder och hur dessa problem kan hanteras.
• Använda några praktiska verktyg för att läsa forskningslitteratur samt författa vetenskapliga promemorior.
• Använda ett adekvat referenssystem och redogöra för de regler som gäller för plagiat.

Innehåll

Med början med de tre revolutionerna under slutet av 1700-talet, den amerikanska, den franska och den industriella etableras efter hand en ny samhällsordning, den kapitalistiska. De ekonomiska och sociala förhållandena och relationerna omstöps. Samhället blir mer komplext och statens roll förändras liksom de politiska systemen. Massamhället och den moderna människan föds, globaliseringen accelererar och människans påverkan på livet på jorden ökar radikalt. Kursen behandlar dessa processer, det vill säga vad som utmärker modern- och samtidshistoria, liksom vad som skiljer den både från äldre historia och från övriga discipliner med vilka den delar studieobjekt. Den handlar alltså dels om själva det modern- och samtidshistoriska kunskapsobjektet - moderniteten, det moderna/industriella/kapitalistiska och postmoderniteten, det postmoderna/postindustriella/postkapitalistiska samhället - och hur det kan identifieras och avgränsas såväl i tiden (periodisering) som innehållsligt (särdrag i förhållande till tidigare perioder liksom när det gäller material och metod), dels om den modernhistoriska forskningens relation till övriga discipliner, till statsmakten (både som kritisk röst och som ledamot i statliga kommittéer och utredningar) och till journalistiken och politiken (expertrollen). Det faktum att de processer modern- och samtidshistoriker studerar ofta är oavslutade, och griper in i pågående politiska skeenden, inte sällan är politiskt och moraliskt laddade, behandlas av andra discipliner och har avsatt och avsätter enorma mängder källmaterial ställer helt enkelt särskilda krav på den som ska ägna sig åt modern- och samtidshistoria och det är dessa egenheter, krav och hur de har hanterats som diskuteras i denna kurs.

Undervisning

Undervisningen består av seminarier.

Examination

Studenternas examineras genom fullgörande av skriftliga och muntliga uppgifter. De studenter som inte fullgjort enstaka obligatoriska uppgifter ges möjlighet att senast vid terminens slut komplettera dessa. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t. ex vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.