Hållbara ekonomiska idéer: Marginalismen och dess kritiker
Kursplan, Avancerad nivå, 2EH426
- Kod
- 2EH426
- Utbildningsnivå
- Avancerad nivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Ekonomisk historia A1N
- Betygsskala
- Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
- Fastställd av
- Institutionsstyrelsen, 26 juni 2020
- Ansvarig institution
- Ekonomisk-historiska institutionen
Allmänt
Denna kurs ingår Masterprogrammet i globala marknader och lokal kreativitet (GLOCAL).
Behörighetskrav
Antagen till Masterprogram i globala marknader och lokal kreativitet (GLOCAL).
Mål
Efter godkänd kurs ska studenten kunna:
- Kritiskt diskutera marginalismen med avseende på dess förhållande till historien och till samhället efter 1870.
- Redogöra för huvuddragen i de olika tanketraditioner som utmanat marknadsmodellen under 1900-talet.
- Analysera marknadsmodellens inbäddning i politik och i samhällsvetenskaperna under perioden efter 1970.
Innehåll
Kursen fokuserar på de utmaningar av marknadsmodellen som gjorts sedan 1900, med syftet att finna såväl gemensamma drag som teoretiska och kontextuellt betingade särdrag. Den s.k. "neoklassiska revolutionen" inom nationalekonomin gav genast upphov till kritisk debatt och alternativa försök att förklara ekonomiskt handlande och ekonomisk utveckling. Diskussionen har pågått sedan metodstriden och innefattar många olika tanketraditioner, från institutionalism över Schumpeters entreprenöriellt ledda ekonomiska utveckling och till exempelvis feministisk kritik av nationalekonomi.
Ett antal centrala teman utgör kursens kärna. De fungerar tillsammans som en lins genom vilken man kan studera olika försök att hantera eviga frågor: ekonomisk rationalitet och den ekonomiska aktören, teknikens roll I ekonomisk utveckling, institutionernas betydelse I den rådande världsordningen samt inbäddningen eller urbäddningen av marknader I sociala kontexter.
Undervisning
Undervisningen ges i form av föreläsningar och seminarier. Kursen ges på engelska.
Examination
Studenterna examineras genom fullgörande av skriftliga och muntliga uppgifter.
Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.
Litteraturlista
Litteraturlista saknas.