Allmänt

Kursen kan ingå i:

Religionsvetarprogrammet, 180 hp

Teologprogrammet, 180 hp

Kandidatprogram i religionsvetenskap, 180 hp

Behörighetskrav

Introduktionskurs i religionsvetenskap, 30 hp, eller Religionsvetenskap A

Mål

Efter genomgången kurs ska studenten ha tillägnat sig ytterligare kunskaper om religioner och livsåskådningar samt deras roll i historia och nutid i så väl svensk som global kontext. Studenten ska dessutom ha tillägnat sig förmågan att självständigt använda begrepp, teorier och metoder inom det religionsvetenskapliga området. Dessutom ska studenten ha utvecklat förmågan att arbeta med olika typer av text utifrån akademiska principer och uppövat skicklighet i att uttrycka sig i såväl tal som skrift.

Allmänna färdighetstränande mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• självständigt använda religionsvetenskaplig terminologi,
• uppvisa förmåga att använda adekvata metoder för olika religionsvetenskapliga problem,
• självständigt söka i universitetsbibliotekets kataloger och databaser samt tillämpa källkritiska metoder på olika typer av material,
• arbeta med akademiska texter på engelska,
• identifiera olika textgenrer och skriva akademisk text i enlighet med vedertagen praxis,
• sammanfatta akademiska texter och presentera resultatet i form av egen självständigt skriven text,
• genomföra muntliga presentationer,
• kritiskt och konstruktivt reflektera över religionsvetenskapliga frågeställningar i relation till yrkes- och samhällsliv.

Innehåll

Kursen tar sin utgångspunkt i en svensk kontext, men ser Sverige som en del av världen och världen som en del av Sverige. Exempel på områden som behandlas är levd religion, unga människors religiositet, religion i koloniala och postkoloniala kontexter, antisemitism, islamofobi och kristendomsfientlighet, global kristendom och Sveriges kristna landskap, religionsdialog, teologiska och filosofiska utvecklingslinjer samt bibeltolkning och Bibeln i kultur och kyrkoliv. Kursen använder såväl historiska som samtida perspektiv och ger ytterligare kunskap om religionsvetenskapliga forskningsområden, teorier och metoder. I kursen utvecklas kunskaper i empirisk-praktiska, historiska, exegetisk-hermeneutiska och filosofiska sätt att förhålla sig till teologiska och religionsvetenskapliga problem.

Delkurs 1: Religion, individ och samhälle, 6 hp

Delkursen visar hur religion kan studeras och förklaras på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå. Den ger kunskap om levd religion, människors religiösa utveckling och kriser samt ungas religiositet. Delkursen ger även träning i att kombinera teori och metod i uppläggningen av en empirisk studie inom dessa områden. Därutöver ger delkursen träning i att reflektera över kursinnehållets betydelse för kommande yrkesutövning.

Delkursmål

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• redogöra för centrala resultat i forskning om levd religion, människors religiösa utveckling och kriser samt ungas religiositet,
• använda begrepp, modeller och teorier som redskap för att förstå religion på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå,
• diskutera hur metoder såsom enkät, intervju och observation kan användas i religionsvetenskapliga studier,
• reflektera över hur historisk och kulturell kontext samt social position formar tolkningar av religioners betydelse för individer och samhälle.

Examination

Skrivning (4 hp)

PM (1 hp)

Muntlig presentation (1 hp)

Seminarier (0 hp)

Delkurs 2: Hinduism och buddhism i världen, 3 hp

Delkursen behandlar hinduism och buddhism med tyngdpunkt på dessa religioners historiska utveckling. Den ger kunskap om mångfalden av doktriner och praktiker inklusive samtida rörelser inom dessa traditioner. Här presenteras religionshistorisk teoribildning i relation till forskning om hinduism och buddhism. Delkursen behandlar särskilt tibetanska och syd- och sydöstasiatiska buddhistiska traditioner samt hinduiska traditioner i Indien under kolonialtiden och i den postkoloniala kontexten.

Delkursmål

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• redogöra för utvecklingen av hinduism och buddhism,
• analysera källtexter i översättning,
• använda och förklara några grundläggande termer på dessa traditioners centrala språk,
• känna till inflytelserika tänkare, uttolkare och rörelser inom hinduism och buddhism,
• redogöra för orientalistiska tänkesätts betydelse för förståelsen av hinduism och buddhism,
• redogöra för skilda förhållningssätt till genus, makt och politik inom ett urval av hinduiska och buddhistiska traditioner.

Examination

Skrivning (3 hp)

Seminarier (0 hp)

Delkurs 3: Judendom och islam i världen, 3 hp

Delkursen ger kunskaper om historiska och samtida utvecklingar inom judendom och islam genom att placera dessa religiösa traditioner i olika kulturella och geografiska kontexter. Här ges även kunskap om mångfalden av olika tolkningstraditioner inom judendom och islam. I delkursen presenteras religionshistorisk teoribildning i relation till forskning om judendom och islam.

Delkursmål

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• redogöra för utvecklingen av judendom och islam,
• analysera källtexter i översättning,
• identifiera och kunna använda några grundläggande termer på dessa traditioners centrala språk,
• identifiera inflytelserika tänkare och uttolkare samt religiösa och sociala rörelser inom samtida judendom och islam,
• identifiera antisemitiska och islamofobiska föreställningar som förekommer i samhället,
• redogöra för skilda förhållningssätt till genus, makt och politik inom ett urval av judiska och islamiska traditioner.

Examination

Skrivning (3 hp)

Seminarier (0 hp)

Delkurs 4: Kristendom i världen, 6 hp

Delkursen fokuserar på kristna kyrkor och gemenskaper ur ett globalt perspektiv.

Utgångspunkten är det kristna landskapet i Sverige idag med kyrkor och traditioner från hela

världen. Delkursen ger kunskap om kyrkornas internationella sammanhang och historiska bakgrund, deras teologiska kännetecken och kyrkolivets olika uttryck. I delkursen studeras även kristet engagemang i religionsdialog samt kristendomsfientlighet. Delkursen ger träning i att använda historievetenskapliga metoder.

Delkursmål

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• beskriva, analysera och jämföra några kyrkotraditioner med fokus på deras historiska bakgrund och geografiska utbredning, deras teologiska kännetecken och kyrkoliv,
• redogöra för kristet engagemang i religionsdialog samt kristendomsfientliga föreställningar,
• skriva olika typer av vetenskaplig text och använda för ämnet korrekt terminologi och adekvata metoder, till exempel källkritik,
• genomföra muntlig presentation.

Examination

PM (3 hp)

PM (1,5 hp)

Delprov (1,5 hp)

Muntlig presentation (0 hp)

Seminarier (0 hp)

Delkurs 5: Teologi- och filosofihistoria, 6 hp

Delkursen behandlar filosofins och teologins historia, särskilt det samspel som skett genom idéhistorien mellan teorier och åskådningar inom filosofi och teologi. I delkursen behandlas den idéutveckling som haft betydelse för kristen teologi fram till 1900-talets början. Samspelet mellan judiskt, kristet och muslimskt tänkande genom historien uppmärksammas. Delkursen berör också religionskritiska perspektiv och historiografiska frågor ur ett genusperspektiv.

Delkursmål

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• redogöra översiktligt för några filosofi- och teologihistoriskt avgörande tänkare i judisk, kristen och muslimsk tradition och deras idéhistoriska huvudbidrag,
• identifiera, förklara och kontextualisera några filosofiska och teologiska debattområden i historien,
• på ett grundläggande sätt läsa och bearbeta källtexter med hjälp av filosofihistorisk metod,
• använda databaser för litteratursökning.

Examination

Skrivning (6 hp)

Seminarier (0 hp)

Delkurs 6: Tolkning och reception av bibliska texter, 6 hp

Delkursen behandlar vad texttolkning i allmänhet innebär och vad texttolkaren bör vara medveten om. Bibeltolkningens speciella förutsättningar och problematik uppmärksammas särskilt. I anslutning till detta ges en introduktion i de vanligaste metoderna och tolkningsperspektiven inom bibelvetenskapen, och möjlighet att praktiskt träna olika metodiska grepp. Parallellt med den hermeneutiska reflektionen och metod­träningen studeras ett urval bibelböcker. Dessutom studeras och diskuteras exempel på hur bibliska texter har använts i olika konfessionella och allmänkulturella sammanhang i historia och nutid samt hur de har påverkat dessa sammanhang.

Delkursmål

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• översiktligt redogöra för text- och bibeltolkningens förutsättningar och problematik,
• visa förtrogenhet med några viktiga metoder och perspektiv inom bibelvetenskapen,
• redogöra för ett urval bibelböcker med avseende på tillkomst, innehåll och teologi,
• diskutera exempel på reception av bibeltexter i olika konfessionella och allmänkulturella sammanhang,
• muntligt presentera resultatet av en analys,
• tolka en kortare bibeltext på ett hermeneutiskt medvetet sätt och presentera resultatet i en kortare PM (en så kallad interpretation).

Examination

Skrivning (3 hp)

PM (2 hp)

Muntlig presentation (1 hp)

Seminarier (0 hp)

Undervisning

Undervisningen på campuskursen består av föreläsningar och seminarier samt icke lärarlett arbete i basgrupper. Seminarierna är obligatoriska. Deltagande i föreläsningarna är i allra högsta grad önskvärt eftersom föreläsningarna underlättar inläsningen och bearbetning av kurslitteraturen avsevärt.

Distanskursen är i huvudsak nätbaserad och genomförs i  en digital lärplattform. Uppgifter och obligatoriska seminarier fullgörs inom angiven tid enligt lärarens instruktioner.

Dator med internetuppkoppling är en förutsättning för att kunna följa kursen på såväl campus som distans.

Undervisningstillfällen i kursen kan komma att genomföras på andra nordiska språk eller på engelska.

Examination

Examinationen på kursen genomförs i form av seminarier, PM, skrivningar, delprov och muntlig presentation, se examination under respektive delkurs.

Seminarier betygssätts med U­-G. Samtliga övriga examinatoriska moment betygssätts med U-G-VG.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från de angivna examinationsformerna och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Övriga föreskrifter

God färdighet i att läsa engelska förutsätts. Studenten förutsätts under hela kursen arbeta självständigt.

För den student som tidigare har läst eller läser enligt äldre studieordning kan viss anpassning av enskilda inslag komma att ske.

Övergångsbestämmelser

Om kursen upphör eller genomgår större förändringar ges tre examinationstillfällen enligt denna kursplan under tre terminer. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan examination ske även senare.