Allmänt

Kursen kan utgöra fristående kurs om 7,5 hp

Kursen kan ingå i masterprogrammet religionsvetenskap, 120 högskolepoäng.

Kursen kan ingå i religionsvetenskapligt program, 210 hp

Kursen kan ingå i lärarprogrammet för student med kandidatexamen och avslutade studier motsvarande 40 poäng/ 60 högskolepoäng inom något religionsvetenskapligt område och som dessutom fullgjort Allmänt utbildningsområde III.

Behörighetskrav

Kandidatexamen med ett samhällsvetenskapligt, historisk-filosofiskt eller religionsvetenskapligt ämne som huvudområde, eller 120 hp inklusive 90 hp inom ett religionsvetenskapligt huvudområde.

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskapsmål

* presentera grunddragen i olika modeller för diskursanalys som vetenskaplig teori och metod,

* ingående kunna problematisera vetenskapsteoretiska spörsmål,

* visa fördjupande kunskaper inom en av kursens analytiska inriktningar,

Färdigheter och förmågor

* på ett vetenskapligt godtagbart sätt arbeta med diskursanalytiska verktyg,

* operationalisera abstrakta tankegångar till praktisk användbar metod och teori,

* i grupp sammanställa och presentera analyserat material,

* skriva en vetenskaplig text,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

* ta ställning till och kunna underbygga en självständig argumentation för/emot vetenskapsteoretiska spörsmål,

* producera självständiga problemformuleringar i förhållande till sociala och politiska processer med hjälp av diskursanalytisk teori.

Innehåll

Diskursanalys är ett samlingsnamn för kritisk samhällsanalys med rötter i semiologi, ideologianalys och psykoanalys. Diskursanalys används främst för att analysera text och tal men den lämpar sig även väl för analys av andra sorters material som bild och film.

Kursen Diskursanalys har två moment.

1) Diskursanalys som vetenskaplig teori och metod: under momentet ges en introduktion till diskursteorins grundläggande principer, hur diskursanalys kan användas i studiet av sociala fenomen såsom religion, samt hur de olika diskursanalytiska perspektiven kan operationaliseras i konkreta studier. Huvudsakligt fokus är på Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori samt Faircloughs kritiska diskursanalys.

2) Diskursanalysen i praktik: under momentet ges möjlighet att använda olika diskursanalytiska angreppssätt på en stor valmöjlighet av material. Utformningen av momentet är beroende på studentgruppens storlek varför lärare och studenter vid kursstart bestämmer momentets utformning.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och obligatoriska seminarier. Kursen bygger på aktivt deltagande och den utvalda litteraturen kräver noggrann läsning. Av den anledningen begränsas den obligatoriska litteraturens omfång till max 600 sidor. Missat seminarium: skriftlig redovisning av uppgift.

Undervisningstillfällen i kursen kan komma att genomföras på engelska.

Examination

Löpande examination genom seminarier samt en hemskrivning. Aktivt deltagande i seminarier motsvarar 2,5 hp, och hemskrivningen 5 hp.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Övriga föreskrifter

Kursen ges vid behov på engelska. Notera att angivna undervisningsformer kan komma att ändras till självstudier om studentantalet är mycket litet.

Övergångsbestämmelser

En student har rätt att tentera denna kurs enligt denna kursplan i tre terminer efter aktuellt kurstillfälle. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges endast undervisning enligt senast antagna kursplan.