Utbildningsplan för Högskoleingenjörsprogrammet i kvalitetsutveckling och ledarskap

Bachelor Programme in Quality Engineering and Management

Behörighet

Grundläggande behörighet och Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c eller Fysik B, Kemi A, Matematik D (områdesbehörighet A8/8)

Beslut och riktlinjer

TEKNAT 2008/375 Riktlinjer tillgodoräknande har utgått. Motsvarande information finns i detta dokument.        

Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2018-11-13 att gälla fr.o.m. 2019-07-01.

Beslut om att anordna utbildningsprogrammen
Högskoleingenjörsprogrammet i kvalitetsutveckling och ledarskap ska finnas inrättat vid universitetet med start hösten 2014 enligt beslut 28 maj 2013 (UFV 2013/886).
Högskoleingenjörsexamen har den engelska översättningen Degree of Bachelor of Science in Engineering.
Programmet anges på examensbeviset som inriktning, den engelska översättningen som används är:
Specialisation: Quality Engineering and Management

Mål

Mål för högskoleingenjörsexamen
Högskolelagen
Högskolelagen innehåller bestämmelser om universitet och högskolor under statligt huvudmannaskap.

Högskoleförordningen (Examensordningen)
Högskoleingenjörsexamen

Omfattning
Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.

Mål
För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör.

Kunskap och förståelse
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
- visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap.

Färdighet och förmåga
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar,
- visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,
- visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)
För högskoleingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt
För högskoleingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Lokala mål för högskoleingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet
De lokala målen för programmet återfinns, i förekommande fall, på http://www.teknat.uu.se/student/ i samband med utbildningsplanerna.

Programmets uppläggning

Beskrivning av utbildningen
Upplägg, allmänt
Högskoleingenjörsprogrammen är sammanhållna 3-åriga yrkesprogram på grundnivå. Programmen innehåller en stor andel obligatoriska kurser. Anledningen är att kvalitetssäkra yrkesrollen genom en lämplig grund inom traditionella ämnen och ingenjörsvetenskap. Under det sista året ökar andelen valbara kurser i form av rekommenderade studiegångar som ger möjlighet till en specialisering. Det finns möjlighet att byta ut någon/några av de inom programmet valbara kurserna mot antingen kurser från annat civil- eller högskoleingenjörsprogram för att bredda profilen eller att välja icke-tekniska kurser. Utbildningen avslutas med ett examensarbete.
 
Varje läsår är indelat i fyra läsperioder, två under höstterminen och två under vårterminen.

Progression i utbildningen
Utbildningens progression innebär såväl en successivt högre ämneskompetens som en gradvis utveckling av ingenjörsrollen och ett vetenskapligt förhållningssätt. Programmets studieplaner utformas för att detta ska uppnås på ett väl avvägt sätt.

Programmets kurser
Studieplaner
Huvudområde anges med förkortningarna D = datavetenskap, F = fysik, M = matematik, T = teknik, FEK = Företagsekonomi, FE = Förnybar elproduktion samt INT = Industriell teknik. Med beteckningen nivå/djup i studieplanerna anges kursens nivå och djup i förhållande till examenskrav.
 
Följande beteckningar används
G1N     Grundnivå, kursen kräver inte tidigare högskolestudier
G1F      Grundnivå, kursen kräver tidigare högskolestudier mindre än 60 hp
G2F      Grundnivå, kursen kräver tidigare högskolestudier minst 60 hp
G2E     Grundnivå, examensarbete för högskoleingenjörsexamen och kandidatexamen
 
A1N     Avancerad nivå, kursen kräver endast kurser på grundnivå, minst 120 hp
A1F      Avancerad nivå, kursen kräver tidigare kurser på avancerad nivå
A1E     Examensarbete för magisterexamen
                               
I studieplanen används olika text för att markera kursernas betydelse:

  • Obligatorisk kurs - betyder att kursen är obligatorisk inom examenskravet.
  • Icke obligatorisk kurs - kursen krävs ej inom examenskravet. Dock gäller att alla icke obligatoriska kurser inom en rekommenderad studiegång får medräknas i en examen utan särskilt beslut. Kurserna ingår i programmen och ligger under respektive programs ansvarsområde.
  • Tillvalskurs - kurs som erbjuds i studieplanen utöver den rekommenderade studiegången. Dessa kurser kan medräknas i en examen utan särskilt beslut. Dessa kurser schemaläggs inte på programmet vilket innebär att det blir schemakrockar.  
För kurser med få studenter (fem eller färre) kan kursansvarig lärare ändra kursens undervisningsformer efter samråd med berörda studenter.

Huvudområdet teknik
En kurs kan och ska klassas som tillhörande huvudområdet Teknik om den till största delen behandlar minst ett av följande områden:
* Metoder för utveckling, konstruktion, driftsättning, verifiering, användning eller underhåll av fysiska system som har praktisk användning för att tillfredsställa människans önskan att förbättra sina livsvillkor, eller motsvarande för komponenter i sådana system. Komponenter behöver inte vara fysiska utan kan utgöras av algoritmer eller programvara.
* Metoder för effektiv organisation av de processer som är involverade i förverkligandet av momenten enligt ovanstående punkt. Exempel på kurser som faller inom denna kategori är kvalitetsteknik, produktionsledning och teknikbaserad affärsutveckling.
 
En kurs som uppfyller ovanstående kan därutöver klassas som ytterligare ett eller flera huvudområde/n under förutsättning att även detta huvudområdes kriterier är uppfyllda.
En kurs som till största delen behandlar ett annat huvudområde kan och ska dubbelklassas i Teknik om den innefattar moment som behandlar hur kursens huvudinnehåll praktiskt kan tillämpas i ett tekniskt sammanhang (definierat enligt ovanstående kriterier). Dessa moment ska utgöra en signifikant del av kursen, de ska tydligt framgå av kursplanen, undervisas på en nivå motsvarande kursens nivå, samt ingå i examinationen. En beslutad dubbelklassning i Teknik ska omprövas av berörda programråd och Tekniska utbildningsnämnden om kursen avviker från dessa kriterier.

Examensarbete
Gemensamma riktlinjer och anvisningar för examensarbeten tillämpas för samtliga tekniska program vid Uppsala universitet och identiska kursplaner används för samtliga civilingenjörsprogram. Blanketter och anvisningar för studenter finns tillgängliga på fakultetens hemsida http://www.teknat.uu.se/student.

Undervisning

Undervisning
Kurserna i programmet ges huvudsakligen på svenska men kurser eller kursmoment samt kurslitteratur på engelska kan förekomma.

Examen

Examensbestämmelser
Preciserade krav (examenskriterier) vid Uppsala universitet
Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng
- varav minst 150 högskolepoäng och alla obligatoriska kurser inom högskoleingenjörsprogrammets studieplan
- minst 90 högskolepoäng inom huvudområdet teknik varav ett examensarbete om minst 15 högskolepoäng

Preciserade krav för programmet
När ovanstående krav är uppfyllda återstår 15 hp för examen. Av dessa 15 hp ska 10 hp vara från de valbara kurserna i programmets studieplan medan 5 hp kan vara inom valfritt huvudområde.

Möjlighet att utfärda mer än en högskoleingenjörsexamen
Två eller flera högskoleingenjörsexamina kan utfärdas om examenskraven är uppfyllda och ett separat examensarbete utförts för var och en av de båda examina eller att ingående kurser skiljer sig med minst 60 högskolepoäng programkurser.

Övriga föreskrifter

Föreskrifter om behörighet
Särskild behörighet
För att kunna antas till högskoleingenjörsprogram vid Uppsala universitet gäller grundläggande behörighet för högskolestudier samt Ma D, Fy B och Ke A (områdesbehörighet 8) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c (områdesbehörighet A8). Kravet på kunskaper i matematik, fysik och kemi kan uppfyllas även av den som har kunskaper från annan nuvarande eller tidigare svensk eller utländsk skola eller läroanstalt. Kravet är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt.

Antagning till senare del av utbildningsprogram
Studenter som utanför program förvärvat motsvarande kunskaper kan ansöka om antagning till senare del av utbildningsprogram. Dessa studerande ska kontakta studievägledaren som också tillhandahåller ansökningsblankett. Ansökan behandlas av programansvarig. Antagning till senare del sker både till vår- och hösttermin.

  • För att kunna antas till studier på programmets andra termin ska studenten ha klarat minst 20 hp kurser av relevans för utbildningen. 
  • För att en studerande ska antas till studier i andra årskursen ska studenten ha klarat minst 40 hp kurser av relevans för utbildningen.
  • För att antas till tredje året gäller att studenten ska ha klarat minst 80 hp i kurser av relevans för utbildningen.
  • Dessutom krävs att studenten har tillräckliga förkunskaper för att kunna följa programmet på den nivå studenten antas till.
  • För studenter som antas till senare del ska en individuell studieplan upprättas av programmetsstudievägledare.
Blanketter finns på http://www.teknat.uu.se/student/

Betyg och examination
Examinationsform och betygsskala framgår av kursplanen. Information angående tentamensanmälan finns på http://www.studentportalen.uu.se (gäller ej tentamina vid andra lärosäten).
 
För ytterligare regelverk se "Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor på grundnivå och avancerad nivå vid Uppsala universitet" UFV 2016/327.

Förnyat prov för högre betyg (plussning)
Genom beslut av rektor vid Uppsala universitet 1996-04-26 ges möjlighet till förnyat prov för högre betyg. Beslutet gäller endast kurser som har betygsskala 3, 4 och 5 för godkända betyg och ingår i tekniskt yrkesprogram. För vissa kurser med stort laborativt innehåll är "plussning" inte tillåten. Detta ska framgå av aktuella kursplaner.
 
Förnyat prov för högre betyg får ske senast ett år efter det att kursen/delkursen för första gången registrerats med godkänt betyg i Ladok. I de fall det förnyade provet avser delkurs måste detta ske innan slutbetyg sätts på hela kursen. Det åligger den enskilde studenten att själv ta kontakt med berörd lärare och meddela att omprov kommer att utföras och att slutbetyg därför ej ska rapporteras. Om studenten misslyckas med att höja sitt betyg, gäller det tidigare betyget. Förnyade prov får endast ske vid schemalagt tentamenstillfälle. Dokumentation av först erhållet betyg finns även efter höjning i Ladok-registret som kompletterande kursuppgift.

Tillgodoräknande och införande av kurser i ingenjörsexamen
Samtliga kurser som ingår i programmets studieplan kan ingå i examen utan särskilt beslut. Det kan förekomma att enbart vissa kombinationer är tillåtna. Detta framgår då av utbildningsplanen under avsnittet Preciserade krav för programmet. Kurser som inte ingår i programmets studieplan kan enbart ingå i examen efter ett tillgodoräknande.
 
Enligt föreskrifter i högskoleförordningen (6 kap 6-8§) har studerande rätt att tillgodoräkna sig viss utbildning inom eller utom landet. Den studerande får även tillgodoräkna sig motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Ett tillgodoräknande ger underlag för särskild behörighet och urval till fortsättningskurser. Det ger även underlag för Examensenheten vid ansökan om examen.
Vid ett tillgodoräknande av en hel kurs får studenten alltid den redan lästa och godkända kursen inskriven i sitt examensdokument.
 
Beslut om tillgodoräknande av svensk utbildning fattas av programansvarig eller utbildningsledare på delegation från fakultetsnämnden när det gäller utbildning som motsvarar hel kurs (då studenten läst en hel kurs som motsvarar en hel kurs på programmet). När det gäller del av kurs eller tillgodoräknande av prov fattas beslutet av examinator för kursen (då studenten läst en hel kurs som motsvarar del av en kurs alternativ läst del av kurs som motsvarar hel eller del av kurs).
 
Beslut om tillgodoräknande av utländsk utbildning fattas på delegation från Rektor av Examensenheten. Studenten ansöker hos Examensenheten genom att lämna in handlingar till Studentservice Ångström. Blanketter för ansökan finns på http://www.teknat.uu.se/student.
 
Tillgodoräknande kan var vara av två slag: tillgodoräknande där en kurs ersätter en för examen obligatorisk kurs och tillgodoräknande där en kurs kan ingå i examen utan att ersätta en obligatorisk kurs.
 
Kurs som tillgodoräknas mot obligatorisk kurs ska inom examenskravet räknas med:
1. Om den lästa kursen har ett lägre eller samma högskolepoängantal jämfört med motsvarande   obligatoriska kurs: den lästa kursens poängantal.
 2. Om den lästa kursen har ett högre högskolepoängantal än motsvarande obligatoriska kurs: minst det antal poäng den obligatoriska kursen har och maximalt den lästa kursens poängantal. Detta beror av examenskraven för programmet.
 
En individuell prövning görs alltid. Kursmoment med överlappande innehåll kan inte ge poäng till samma examen. Vid överlapp räknas motsvarande poäng inte med i examen. Inga schablonmässiga procentuella poängavdrag görs Det kan finnas programspecifika begränsningar när det gäller tillgodoräknade av kurser utanför studieplanen. Detta framgår av utbildningsplanen under avsnittet Preciserade krav för programmet.
 
Kurser från olika högskolor/utbildningar behöver inte överensstämma i detalj för att kunna tillgodoräknas mot obligatoriska kurser. Avgörande för ett tillgodoräknande är att syftet med motsvarande kurs/kursmoment i programmet uppfylls både med avseende på kursmål och i ett progressions- och programperspektiv. För kurser som ej anses uppfylla kraven ska kompletteringar krävas av studenterna. I dessa fall behandlas ärendet av kursens examinator som tillgodoräknande av del av kurs.
 
Blankett för ansökan om tillgodoräknande av kurs finns på www.teknat.uu.se/student/.
 
Tillgodoräknande av examensarbeten
Bra former för examensarbeten är en kvalitetsaspekt av stor vikt och är dessutom en kvalitetssäkring för examen. Ur denna synvinkel bör tillgodoräknanden av examensarbeten ägnas extra omtanke.
Generellt gäller att examen utfärdas vid det lärosäte där studenten avslutar sina studier. Det kan inträffa att examensarbeten utförda vid annat lärosäte ändå av olika skäl är aktuella för tillgodoräknande. I det fall detta sker bör examensarbetet tilldelas ett nummer i gällande rapportserie och förses med UU:s framsida. 

Studieuppehåll och studieavbrott
Studieuppehåll är ett av studenten anmält och av lärosätet beviljat uppehåll med platsgaranti. Studieuppehåll beviljas om studenten har något av de särskilda skäl som anges i högskoleförordningen. Om studenten har andra skäl, avgör ansvariga för utbildningen om studieuppehåll kan beviljas. Ytterligare information och blankett finns på http://teknat.uu.se/student.
 
Student som gjort uppehåll i studierna utan att ha fått uppehållet beviljat får återta sina studier i mån av plats.
                                     
Student som vill avsluta programmet begär avbrott på blankett som finns på http://teknat.uu.se/student.
Student som önskar återuppta sina studier söker programmet på nytt via antagning.se.

Övergångsbestämmelser

Övergångsregler
Vid övergång till ny högskoleförordning 2007-07-01 fortsätter de treåriga programmen och konverteras till 180 högskolepoäng. Studenter som antagits till studier enligt den gamla förordningen har rätt att avlägga examen enligt denna förordning fram till 30 juni år 2015.