Beslut och riktlinjer

TEKNAT 2008/375 Riktlinjer tillgodoräknande har utgått. Motsvarande information finns i detta dokument.

Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2017-11-10 att gälla fr.o.m. 2018-07-01.

Beslut om att anordna utbildningsprogrammen

Enligt beslut 1990-03-13 av konsistoriet vid Uppsala universitet skall försöksverksamhet med elektroingenjörslinjen bedrivas fr.o.m. 1990-07-01. Enligt beslut av konsistoriet 1995-08-30 skall övergång till treåriga ingenjörsprogram, med möjlighet till avgång efter 80 poäng, ske med början ht 1996.

Efter beslut 1996-10-11[1] ändras benämningen på programmet till högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik inriktning mot systemteknik, 80/120 poäng för att an­passas till nationell samordning av beteckningar på ingenjörsutbildningar.

Vid övergången till ny högskoleförordning 2007-07-01 fortsatte de treåriga programmen och konverterades till 180 högskolepoäng.

Högskoleingenjörsexamen har den engelska översättningen Degree of Bachelor of Science in Engineering.

Programmet anges på examensbeviset som inriktning, den engelska översättningen som används är:

Specialisation: Electrical Engineering

[1] PM från Studentavdelningen, Uppsala universitet.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c eller Fysik B, Kemi A, Matematik D (områdesbehörighet A8/8)

Syfte

Programmets syfte

Utbildningen inom högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik är utformad för att teknologen skall tillägna sig ett ingenjörsmässigt arbetssätt och erhålla en bred kompetens inom det elektrotekniska området. Detta innefattar grundläggande kunskaper i elektromagnetism, kretsteori och elektronik, elkraftteknik, programmering, mät- och styrsystem, samt förmåga att tillämpa dessa på verkliga problem. Vidare tränas teknologen i att utnyttja datorbaserade verktyg vid konstruktion och utveckling av system, genomföra mätningar, verifiera konstruktioner och värdera mätresultat. Programmet är även utformat för att förbereda för studier på masternivå samt ge kännedom om aktuell forskning och utveckling inom området.

Mål

Mål för högskoleingenjörsexamen

Högskolelagen

Högskolelagen hittas på http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434.

Högskoleförordningen

Högskoleingenjörsexamen

Omfattning

Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.

Mål

För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör.

Kunskap och förståelse

För högskoleingenjörsexamen skall studenten

– visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och

– visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap.

Färdighet och förmåga

För högskoleingenjörsexamen skall studenten

– visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar,

– visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar,

– visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,

– visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,

– visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och

– visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För högskoleingenjörsexamen skall studenten

– visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,

– visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För högskoleingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt

För högskoleingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Lokala mål för högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik vid Uppsala universitet

De lokala målen för programmet hittar du på teknat.uu.se/student/ i samband med utbildningsplanerna.

Programmets uppläggning

Beskrivning av utbildningen

Upplägg, allmänt

Högskoleingenjörsprogrammen är sammanhållna 3-åriga yrkesprogram på grundnivå. Programmen innehåller en stor andel obligatoriska kurser. Anledningen är att kvalitetssäkra yrkesrollen genom en lämplig grund inom traditionella ämnen och ingenjörsvetenskap. Under det sista året ökar andelen valbara kurser i form av rekommenderade studiegångar som ger möjlighet till en specialisering. Det finns möjlighet att byta ut någon/några av de inom programmet valbara kurserna mot antingen kurser från annat civil- eller högskoleingenjörsprogram för att bredda profilen eller att välja icke-tekniska kurser. Utbildningen avslutas med ett examensarbete.

Varje läsår är indelat i fyra läsperioder, två under höstterminen och två under vårterminen.

Progression i utbildningen

Progression inom programmen innebär en successivt bättre kompetens i relation till ingenjörsrollen, parallellt med fördjupning i fråga om vetenskapligt förhållningssätt och traditionella ämneskunskaper. Kurserna inom programmets studieplaner medför att progression uppnås i utbildningen på en väl avvägd nivå mellan ämnesdjup och nödvändig ingenjörsbredd.

Programmets kurser

Studieplaner

Huvudområde anges med förkortningarna D = datavetenskap, F = fysik, M = matematik, T = teknik, FEK = Företagsekonomi, FE = Förnybar elproduktion samt INT = Industriell teknik. Med beteckningen nivå/djup i studieplanerna anges kursens nivå och djup i förhållande till examenskrav.

Följande beteckningar används

G1N Grundnivå, kursen kräver inte tidigare högskolestudier

G1F Grundnivå, kursen kräver tidigare högskolestudier mindre än 60 hp

G2F Grundnivå, kursen kräver tidigare högskolestudier minst 60 hp

G2E Grundnivå, examensarbete för högskoleingenjörsexamen och kandidatexamen

A1N Avancerad nivå, kursen kräver endast kurser på grundnivå, minst 120 hp

A1F Avancerad nivå, kursen kräver tidigare kurser på avancerad nivå

A1E Examensarbete för magisterexamen

A2E Examensarbete för civilingenjörsexamen och masterexamen

Kursernas betydelse:

Obligatoriska kurser – betyder att kursen är obligatorisk inom examenskravet.

Icke obligatoriska kurser – betyder att kursen krävs ej inom examenskravet. Dock gäller att alla icke obligatoriska kurser inom en rekommenderad studiegång får medräknas i en examen utan särskilt beslut. Kurserna ingår i programmen och ligger under respektive programs ansvarsområde.

Tillvalskurser – det finns kurser som erbjuds utöver den rekommenderade studiegången. Kurserna kan medräknas i en examen utan särskilt beslut.

För kurser med få studenter (fem eller färre) kan kursansvarig lärare ändra kursens undervisningsformer efter samråd med berörda studenter.

Huvudområdet teknik

En kurs kan och ska klassas som tillhörande huvudområdet Teknik om den till största delen behandlar minst ett av följande områden:

• Metoder för utveckling, konstruktion, driftsättning, verifiering, användning eller underhåll av fysiska system som har praktisk användning för att tillfredsställa människans önskan att förbättra sina livsvillkor, eller motsvarande för komponenter i sådana system. Komponenter behöver inte vara fysiska utan kan utgöras av algoritmer eller programvara.

• Metoder för effektiv organisation av de processer som är involverade i förverkligandet av momenten enligt ovanstående punkt. Exempel på kurser som faller inom denna kategori är kvalitetsteknik, produktionsledning och teknikbaserad affärsutveckling.

En kurs som uppfyller ovanstående kan dubbelklassas i ett annat huvudområde under förutsättning att även detta huvudområdes kriterier är uppfyllda.

En kurs som till största delen behandlar ett annat huvudområde kan och ska dubbelklassas i Teknik om den innefattar moment som behandlar hur kursens huvudinnehåll praktiskt kan tillämpas i ett tekniskt sammanhang (definierat enligt ovanstående kriterier). Dessa moment ska utgöra en signifikant del av kursen, de ska tydligt framgå av kursplanen, undervisas på en nivå motsvarande kursens nivå, samt ingå i examinationen. En beslutad dubbelklassning i Teknik ska omprövas om kursen avviker från dessa kriterier.

Examensarbete

Gemensamma riktlinjer och anvisningar för examensarbeten tillämpas för samtliga tekniska program vid Uppsala universitet och identiska kursplaner används för samtliga högskoleingenjörsprogram. Blanketter och anvisningar för studenter finns tillgängliga på fakultetens hemsida teknat.uu.se/student.

Undervisning

Undervisning

Kurserna i programmet ges huvudsakligen på svenska men kurser eller kursmoment samt kurslitteratur på engelska kan förekomma.

Examen

Examensbestämmelser

Preciserade krav (examenskriterier) vid Uppsala universitet

Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng

- varav minst 150 högskolepoäng och alla obligatoriska kurser inom högskoleingenjörsprogrammets studieplan.

- minst 90 högskolepoäng inom huvudområdet teknik varav ett examensarbete om minst 15 högskolepoäng

Möjlighet att utfärda mer än en högskoleingenjörsexamen

Två eller flera högskoleingenjörsexamina kan utfärdas om examenskraven är uppfyllda och ett separat examensarbete utförts för var och en av de båda examina eller att ingående kurser skiljer sig med minst 60 högskolepoäng programkurser.

Övriga föreskrifter

Föreskrifter om behörighet

Särskild behörighet

För att kunna antas till högskoleingenjörsprogram vid Uppsala universitet gäller grundläggande behörighet för högskolestudier samt Ma D, Fy B och Ke A (områdesbehörighet 8) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c (områdesbehörighet A8). Kravet på kunskaper i matematik, fysik och kemi kan uppfyllas även av den som har kunskaper från annan nuvarande eller tidigare svensk eller utländsk skola eller läroanstalt. Kravet är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt.

Antagning till senare del av utbildningsprogram

Studenter som utanför program förvärvat motsvarande kunskaper kan ansöka om antagning till senare del av utbildningsprogram. Dessa studerande ska kontakta studievägledaren som också tillhandahåller ansökningsblankett. Ansökan behandlas av programansvarig. Antagning till senare del sker både till vår- och hösttermin.

• För att kunna antas till studier på programmets andra termin ska studenten ha klarat minst 20 hp kurser av relevans för utbildningen.
• För att en studerande ska antas till studier i andra årskursen skall studenten ha klarat minst 40 hp kurser av relevans för utbildningen.
• För att antas till tredje året gäller att studenten ska ha klarat minst 80 hp i kurser av relevans för utbildningen.
• Dessutom krävs att studenten har tillräckliga förkunskaper för att kunna följa programmet på den nivå studenten antas till.
• För studenter som antas till senare del ska en individuell studieplan upprättas av programmetsstudievägledare.

Blanketter finns på teknat.uu.se/student

Betyg och examination

Examinationsform och betygsskala framgår av kursplanen. Information angående tentamensanmälan finns på http://www.studentportalen.uu.se (gäller ej tentor vid andra universitet).

En student har, om inte särskilda skäl föreligger, rätt att få prov rättat och betygsatt inom högst 25 dagar, dock minst 14 kalenderdagar före omprov. Student som underkänts i visst prov två gånger skall, om studenten önskar, erbjudas annan examinator eller annan examinationsform. Rätten till nytt prov för att uppnå godkänt betyg får endast begränsas med stöd i beslut av rektor. (Enligt”Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor på grundnivå och avancerad nivå vid Uppsala universitet” UFV 2016/327).

Förnyat prov för högre betyg (plussning)

Genom beslut av rektor vid Uppsala universitet 1996-04-26 ges möjlighet till förnyat prov för högre betyg. Beslutet gäller endast kurser som har betygsskala 3, 4 och 5 för godkända betyg och ingår i tekniskt yrkesprogram. För vissa kurser med stort laborativt innehåll är ”plussning” inte tillåten. Detta skall framgå av aktuella kursplaner.

Förnyat prov för högre betyg får ske senast ett år efter det att kursen/delkursen för första gången registrerats med godkänt betyg i UPPDOK. I de fall det förnyade provet avser delkurs måste detta ske innan slutbetyg sätts på hela kursen. Det åligger den enskilde studenten att själv ta kontakt med berörd lärare och meddela att omprov kommer att utföras och att slutbetyg därför ej skall rapporteras. Om studenten misslyckas med att höja sitt betyg, gäller det tidigare betyget. Förnyade prov får endast ske vid schemalagt tentamenstillfälle. Dokumentation av först erhållet betyg finns även efter höjning i UPPDOK-registret som kompletterande kursuppgift. Alla studenter måste registrera sig för tentamen minst 14 dagar i förväg.

Tillgodoräknande och införande av kurser i ingenjörsexamen

Generositet eftersträvas vid bedömningar av tillgodoräknanden och införanden av kurser i ingenjörsexamen. Kurser från olika högskolor/ utbildningar behöver inte överensstämma i detalj för att kunna tillgodoräknas. Det som skall vara avgörande vid bedömningen är om studenten förväntas ha tillräckliga kunskaper för att kunna tillgodogöra sig kommande kurser, dvs. om den lästa kursen kan ersätta den ordinarie (tillgodo-räknade) kursen som särskild behörighet för efterkommande kurser inom programmet. För kurser som ej anses uppfylla kraven skall kompletteringar krävas av studenterna. I dessa fall behandlas ärendet av kursens examinator som tillgodoräknande av del av kurs.

Vid prövning av tillgodoräknande/införande av kurs skall skälig hänsyn tas till syftet med utbildningen som helhet enligt vad som sägs i utbildningsplan och studieplan. Tillkommande kurser skall inom examenskravet räknas med sitt eget högskolepoängtal eller för stora kurser med minst det högskolepoängtal som motsvarande kurs (dvs. den tillgodoräknade) har inom utbildningsprogrammet. Utbildningens balans i fråga om bredd och djup ska behållas.

Tillgodoräknande av kurser

Enligt föreskrifter i högskoleförordningen (6 kap 6-8§) har studerande rätt att tillgodoräkna sig viss utbildning inom eller utom landet. Den studerande får även tillgodoräkna sig motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Ett tillgodoräknande ger underlag för särskild behörighet och urval till fortsättningskurser, det ger även underlag för Examensenheten vid ansökan om examen.

Vid ett tillgodoräknande av en hel kurs får studenten alltid den redan lästa och godkända kursen inskriven i sitt examensdokument. Ett tekniskt yrkesprogram har en avvägning av såväl innehåll som bredd och djup på det samlade kursutbudet (studieplanen). Detta är till för att såväl student som arbetsmarknad skall kunna känna trygghet i att en examen från utbildningen motsvarar programmets målsättning. Studieplanernas innehåll är utbildningens kvalitetsstämpel. En obligatorisk kurs bör inte ersättas med en kurs som inte motsvarar den ordinarie kursens ämnesinnehåll och nivå. Vissa poängskillnader och smärre avvikelser i innehåll skall tillåtas även för obligatoriska kurser vid tillgodoräknande. I undantagsfall kan synnerliga skäl motivera att obligatoriekravet tillåts utgå för en enstaka kurs för en enskild student. Beslutshandlingen skall då vara väl motiverad.

Beslut om tillgodoräknande av svensk utbildning fattas av programansvarig eller utbildningsledare på delegation från fakultetsnämnden när det gäller utbildning som motsvarar hel kurs (då studenten läst en hel kurs som motsvarar en hel kurs på programmet). När det gäller del av kurs eller tillgodoräknande av prov fattas beslutet av examinator för kursen (då studenten läst en hel kurs som motsvarar del av en kurs alternativ läst del av kurs som motsvarar hel eller del av kurs).

Beslut om tillgodoräknande av utländsk utbildning fattas på delegation från Rektor av Examensenheten. Studenten ansöker hos Examensenheten men handlingar inlämnas på Studentservice Ångström. Examensenheten tar, efter diarieföring och värdering av studiernas äkthet samt översättning till svenskt högskolepoängsystem, kontakt med programmets studievägledare som bereder ärendet vidare genom kontakt med berörd programansvarig. Denna beredning kan leda till att studierna skall betraktas som införande av kurs i teknisk yrkesexamen snarare än tillgodoräknande av obligatorisk kurs inom program. Blanketter för ansökan finns på teknat.uu.se/student.

Tillgodoräknande av grupp av obligatoriska kurser (kursblock) inom tekniska yrkesprogram

Vid övergång mellan högskolor och likvärdiga utbildningsprogram, t.ex. från ett högskoleingenjörsprogram i maskinteknik (oberoende av namn) till Uppsala universitets högskoleingenjörsprogram i maskinteknik eller mellan civilingenjörsprogram i teknisk fysik (motsvarande), kan alla avslutade kurser tillgodoräknas med sin fulla Högskolepoäng inom examenskravet. Detta även om vissa avvikelser finns från den studieplan som gäller vid Uppsala universitet. Efter antagning till senare del av program kan kurser som inhämtats inom något annat program (d.v.s. övergång mellan olika civilingenjörsprogram, olika högskoleingenjörsprogram eller från högskole- till civilingenjörsprogram) vid Uppsala universitet eller inom eller utom landet tillgodoräknas som kursblock. Dessa kurser kommer att anges i studentens examensbevis. Hur många högskolepoäng av totalsumman som tillåts medräknas inom examenskravet avgörs individuellt för varje student (för vissa övergångar kan generella beslut fattas) och baseras på kursernas relevans inom utbildningsprogrammet. Det antal högskolepoäng som får medräknas inom examenskravet skall tydligt framgå av beslutshandlingen. För att ett tillgodoräknande skall kunna hanteras som kursblock krävs att minst 60 högskolepoäng godkända kurser ingår i beslutet (ett avslutat studieår).

Tillgodoräknande av examensarbeten

Bra former för examensarbeten är en kvalitetsaspekt av stor vikt och är dessutom en kvalitetssäkring för examen. Ur denna synvinkel bör tillgodoräknanden av examensarbeten ägnas extra omtanke.

Examensarbeten utförda vid annat lärosäte

Generellt gäller att examen utfärdas vid det lärosäte där studenten avslutar sina studier. Det kan inträffa att examensarbeten utförda vid annat lärosäte ändå av olika skäl är aktuella för tillgodoräknande. I det fall

detta sker bör examensarbetet tilldelas ett nummer i gällande rapportserie och förses med UU:s framsida.

Införande av kurs

Beslut om införande av kurs i teknisk yrkesexamen fattas av programansvarig eller utbildningsledare på delegation från fakultetsnämnden.

Beslut om införande av kurs inom teknisk yrkesexamen används när någon icke obligatorisk kurs

tillåts utgå till förmån för kurs/kurser lästa vid annan utbildning, inom eller utanför universitetet.

Beslut om införande av kurs kan även skrivas utan att det direkt pekas ut vilken kurs som ersätts.

Införande av kurs inom tekniskt yrkesprogram ska göras individuellt utifrån kursens relevans för utbildningen. Anses kursen som till fullo relevant skall ingen reducering ske av högskolepoäng inom examenskravet, även om kursen är "icke-teknisk". Relevansen skall bedömas ur ett helhetsperspektiv på utbildningen så att gällande krav på bredd och djup inte åsidosätts. Det betyder att kurser lästa utanför programmets studieplan inte alltid kan medräknas med full högskolepoäng inom givet examenskrav. Om inte hela den lästa kursens poängtal får medräknas inom examenskravet skall detta tydligt framgå av beslutshandlingen. Motivering bör anges i beslutet och antalet högskolepoäng som avräknas från examenskravet ska vara angivet i beslutet. Innehållet i den kurs som införs får inte sammanfalla med innehållet i någon annan kurs som ska ingå i examen.

Blankett för införande av kurs finns på teknat.uu.se/student.

Studieuppehåll och studieavbrott

Ett så kallat studieuppehåll är ett av studenten anmält och av lärosätet beviljat uppehåll med platsgaranti. Ytterligare information och blankett finns på teknat.uu.se/student.

Student som gjort uppehåll i studierna utan att ha fått uppehållet beviljat får återta sina studier i mån av plats. Om inte alla som önskar återuppta studierna vid ett visst tillfälle inte kan beredas plats, sker ett urval enligt följande prioritering:

1. Uppehåll på grund av tvingande skäl (exempelvis sjukdom, graviditet, vård av barn, annat omvårdnadsansvar).
2. Uppehåll på grund av tekniska studier eller yrkesverksamhet inom det tekniska området, inklusive praktik och forskning.
3. Övriga uppehåll.

Student som vill avsluta programmet begär avbrott på blankett som finns på teknat.uu.se/student. Student som önskar uppta sina studier söker programmet på nytt via antagning.se.