Östersjödagarna i Almedalen

En ökad infrastruktur i svenska hav väcker nya frågor om sårbarhet, konkurrens om områden och miljörisker. Innovativa marina lösningar för energi och mat hotas av geopolitiska konflikter. Seminariet utforskar framtidens havsinfrastruktur under ett förändrat säkerhetsläge.

När intresset för utbyggnad av marin infrastruktur ökar i svenska hav uppstår också nya frågor relaterat till sårbarheten hos dessa installationer, hur vi skyddar marin infrastruktur framöver och vilka konsekvenser Nato-medlemskapet får för denna infrastruktur. Kan marin infrastruktur främja civilförsvarets intressen och kan potentialen hos marina lösningar att tillhandahålla tjänster för morgondagens samhälle hämmas av det geopolitiska säkerhetsläget?

I detta seminarium diskuterar vi olika framtidsutvecklingar för infrastruktur till havs under ett förändrat säkerhetsläge. Seminariet syftar till att främja en nyanserad förståelse för den balans som krävs för ett hållbart utnyttjande av svenska hav.

Medverkande:

Ewa Skoog Haslum, Marinchef, Försvarsmakten
Lena Lindgren Schelin, Generaldirektör, Kustbevakningen
Erik Nordman, Säkerhetschef och Säkerhetsskyddschef, Svenska Kraftnät
Robert Hedman, Energistrateg, Region Blekinge
Torsten Linders, Programme Director Mistra Co-Creating Better Blue, Göteborgs Universitet
Karina Barquet, Senior forskare (moderator), Stockholm Environment Institute (SEI)
Frans Sjölander, Project Manager (moderator), Stockholm Environment Institute (SEI)

Webbsändning

Kontaktperson: Frans Sjölander, Stockholm Environment Institute (SEI), frans.sjolander@sei.org
Gunilla Rosenqvist, Blått Centrum Gotland, Uppsala universitet, gunilla.rosenqvist@uu.se

Mer information i Almedalsveckans program

Kan vi bidra till att lösa några av mänsklighetens ödesfrågor som klimatförändringen och minskningen av biodiversitet samtidigt? Finns synergier mellan blå ekonomi och arbete för ökad biodiversitet? I så fall, hur kan vi samordna dessa insatser?

Havsbaserad vindkraft kan spela en stor roll i att minska utsläpp av växthusgaser. Samtidigt står Östersjön inför en stor förändring när de omfattande planer som nu läggs på utbyggnad av havsbaserad vindkraft genomförs. Vi vet också att belastningarna på Östersjöns ekosystem och vattenmiljö behöver minska. Redan nu konkurrerar olika sektorer med varandra och med naturen om utrymme i Östersjön. Hur bygger vi ut vindkraften till havs och ger möjlighet för Östersjöns ekosystem att återhämta sig? Går det att bygga ut vindkraften till havs utan att öka belastningen på vårt känsliga innanhav? Hur tar vi steg mot en Hållbar Blå Ekonomi, där konflikter kan minimeras och vi kan hitta synergier för en ekosystembaserad utveckling av havsbaserad vindkraft?

Medverkande:

Catarina Rolfsdotter Jansson, Moderator
Gustaf Lindh, Generalsekreterare, WWF Sverige
Anna Ledin, Generaldirektör, Havs- och Vattenmyndigheten
Hillevi Priscar, Landchef Sverige, OX2
Joacim Johannesson, Utredare havsplaneringsenheten, Havs- och Vattenmyndigheten
Lars Thomsson (C), Samordnare för projektet Energiön Gotland, Centerpartiet
Mathilda Karlsson, (moderator), WWF Sverige

Webbsändning

Kontaktperson: Mats Johannson, WWF, mats.johansson@wwf.se
Gunilla Rosenqvist, Blått Centrum Gotland, Uppsala universitet, gunilla.rosenqvist@uu.se

Mer information i Almedalsveckans program

Vilka synergier och möjligheter finns till samexistens för produktion av blå mat, ökad biodiversitet, säkerhet och energi till havs? Går det att skapa flera fördelar samtidigt som gynnar både människa och miljö?

Förnybar energiproduktion till havs kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och därigenom mildra klimatförändringarna. Samtidigt finns möjligheter till katalysatorer inom andra områden. Hur kan vi till exempel skapa en marknad för alger i den nordiska matkulturen och få ut dem i detaljhandeln? Kan syresättning från vätgasproduktion till havs minska de syrefria bottnarna i Östersjön? Vilka synergier finns mellan säkerhetsfrågor och energiproduktion?

Medverkande:

Fredrik Gröndahl, Centrumföreståndare, Blå mat, KTH
Mattis Bergquist, Hållbarhetschef, Coop Sverige
Joel Lindholm, CEO, Under Ytan
Elina Cuéllar, Projektledare, OX2
Mats Svensson, Avdelningschef Avdelningen för havsförvaltning, Havs- och vattenmyndigheten
Lotta Nummelin, (moderator), OX2

Webbsändning

Kontaktperson: Lotta Nummelin, OX2, lotta.nummelin@ox2.com
Gunilla Rosenqvist, Blått Centrum Gotland, Uppsala universitet, gunilla.rosenqvist@uu.se

Mer information i Almedalsveckans program

I Sverige finns etablerade nivåer som måste nås för att havsmiljön ska bedömas som god, men inget av de mål som berör hav och vatten kommer att vara uppnått till 2030. Det går inte heller att se någon tydlig riktning för utvecklingen i havsmiljön. Vad är det som saknas – och hur ser vägen ut framåt?

Hur anpassad är egentligen Sveriges nationella styrning och organisation för att ta hand om havsmiljön? Det finns en konsensus att havspolitik och förvaltning ska utgå från en ekosystembaserad förvaltning, men i praktiken innebär detta stora utmaningar. I en färsk antologi från Havsförvaltningsakademin ger 16 forskare och praktiker sin syn på Sverige förvaltningsstruktur och lyfter problem och förslag till förändringar för bland annat fiske, sjöfart, akvakultur och havsplanering. Är det målkonflikter, begreppsförvirring eller brist på mandat och kunskap som hindrar att vi får ett friskt hav?

Medverkande:

Daniel Westlén, Statssekreterare, Klimat- och näringslivsdepartementet
Mats Svensson, Avdelningshef, Avdelningen för havsförvaltning, Havs- och vattenmyndigheten
Thomas Nilsson, Forskningssekreterare, Formas
Michael Gilek, Havsförvaltningsakademin, Södertörns högskola
Lena Gipperth, Havsförvaltningsakademin, Göteborgs universitet
Eva-Lotta Sundblad, (moderator), Havsförvaltningsakademin, Havsmiljöinstitutet

Webbsändning

Kontaktperson: Eva-Lotta Sundblad, Havsmiljöinstitutet, eva-lotta.sundblad@havsmiljoinstitutet.se
Gunilla Rosenqvist, Blått Centrum Gotland, Uppsala universitet, gunilla.rosenqvist@uu.se

Mer information i Almedalsveckans program

EU:s avloppsvattendirektiv har uppdaterats med strängare krav på rening av kväve och fosfor, samt nya krav på rening av mikroföroreningar. Vad behöver Sverige göra för att leva upp till de nya kraven och vilka utmaningar kvarstår? Och hur kan en effektiv och ambitiös implementering gynna Östersjön?

Under seminariet kommer vi belysa de nya reglerna i avloppsvattendirektivet i relation till dagens krav och HELCOMs mål, samt vad en ambitiös implementering skulle kunna betyda för Östersjön från både ett övergödningsperspektiv och ett miljögiftsperspektiv. Vi kommer också få lära oss mer om de avancerade vattenreningsmetoder för mikroföroreningar som finns idag. Kan Sverige till exempel införa en avancerad vattenrening som också kan ta hand om PFAS även om dessa substanser inte omfattas av avloppsdirektivet? Finns det något som hindrar en ambitiös avloppsvattenrening som hanterar både näringsämnen och mikroföroreningar?

Medverkande:

Bärbel Muller-Karulis, forskare, Stockholms Universitet Östersjöcentrum
Christian Baresel, forskare, IVL Svenska Miljöinstitutet & SWIC – Sjöstadsverket Water Innovation
Anders Finnson, expert, Svenskt Vatten
Therese Jakobsson, Naturskyddsföreningen
Ellen Bruno, (moderator), Stockholms Universitet Östersjöcentrum

Webbsändning

Kontaktperson: Ellen Bruno, Östersjöcentrum, ellen.bruno@su.se
Gunilla Rosenqvist, Blått Centrum Gotland, Uppsala universitet, gunilla.rosenqvist@uu.se

Mer information i Almedalsveckans program

Det regionala yrkesfisket efter sill/strömming i Östersjön står inför stora utmaningar. Samtidigt skickas det signaler om hur viktigt fisket är i händelse av kris eller krig. Hur kan vi skapa de förutsättningar som krävs för att vi ska kunna landa mer strömming för konsumtionsändamål?

Jordbruksverket har för närvarande ett regeringsuppdrag om att ta fram en handlingsplan för den pelagiska värdekedjan. Samtidigt har Havs- och vattenmyndigheten beslutat om ett ”golv” på tilldelad kvot av strömming och skarpsill för östersjöbåtar som fiskar och landar sin fisk i Östersjön. Det är därför viktigt att det skapas förutsättningar för landningar av strömming och skarpsill för konsumtionsandamål i första hand, och inte foderändamål. Vilka konkreta lösningar måste till för att det ska ske? Hur skapar vi en ljusare framtidsbild inom fisket utan att för den skull öka fångstmängderna? Är det möjligt att i stället nyttja små, ekologiskt hållbara kvoter på ett samhällsekonomiskt mer vettigt sätt. En sådan målsättning innebär en rad avgörande frågor som behöver diskuteras för att uppnå en samstämmighet bland myndigheter, branschorganisationer, regionala fiskare och beredningsindustri.

Medverkande:

Mattis Bergquist, Coop
Beatrice Rindevall, Naturskyddsföreningen
Thomas Nilsson, Formas
Krishan Kent, Fiskbranchens riksförbund
Mats Svensson, Havs- och vattenmyndigheten
Vesa Tschernij, Marint Centrum Simrishamn
Andreas Pettersson, Länsstyrelsen Gotland
Madeleine Lundin (moderator) Marint Centrum Simrishamn

Webbsändning

Kontaktperson: Andreas Pettersson, Länsstyrelsen på Gotland, andreas.pettersson@lansstyrelsen.se
Gunilla Rosenqvist, Blått Centrum Gotland, Uppsala universitet, gunilla.rosenqvist@uu.se

Mer information i Almedalsveckans program

Vi måste minska utsläppen till Östersjön och trots långvarigt arbete kvarstår problemen med övergödning. Lokal åtgärdssamordning är ett nytt och effektivt sätt att öka åtgärdstakten i svenskt lantbruk. Vad behövs för att ta nästa steg med att sprida och skala upp detta framgångsrika arbetssätt?

Utsläppen av övergödande ämnen till Östersjön minskar inte och nu ökar svenska utsläpp av kväve. Åtgärder behöver ske på land och inom jordbruket. Trots kunskap om lösningar och stödsystem på plats är takten för låg och vi når inte miljömålen. Sedan 2019 har vattenråd, vattenvårdsförbund, kommuner och andra aktörer arbetat med åtgärdssamordning som metod. Lokala experter ger stöd till lantbrukare och markägare att planera, finansiera och genomföra åtgärder för minskad övergödning och bättre vatten. Varje satsad krona har växlats upp 3 gånger vad gäller genomförda åtgärder. Nu tas den nationella stödfunktionen bort och Havs- och Vattenmyndigheten har fått i uppdrag att utveckla former för framtidens åtgärdssamordning.

• Vad behövs för att ta nästa steg att sprida och skala upp detta framgångsrika arbetssätt?
• Hur ska framtidens åtgärdssamordning, stöd och finansiering utformas?
• Vad ska vi göra i väntan på att en ny nationell modell är på plats?
• Kan denna framgångsrika modell spridas till andra länder?

Medverkande:

Johan Kling, Avdelningschef, Havs- och Vattenmyndigheten
Anneli Carlén, Åtgärdssamordnare och verksamhetsledare, Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund
Anneli Jonstrup, Våtmarkssamordnare, Länsstyrelsen Gotland
Helena Andreason, Jurist miljö- och vatten, LRF - Lantbrukarnas Riksförbund
Mats Johansson, (moderator) , WWF Sverige

Webbsändning

Kontaktperson: Mats Johannson, WWF, mats.johansson@wwf.se
Gunilla Rosenqvist, Blått Centrum Gotland, Uppsala universitet, gunilla.rosenqvist@uu.se

Mer information i Almedalsveckans program

Utsläpp av näringsämnen som fosfor, kväve och kalium fortsätter att skada hav och vattendrag inklusive Östersjön. Insatser för att minska dessa behöver förbättras och utvecklas. Kan kvävet återföras till kretsloppet istället för att som idag släppas ut som kvävgas genom energikrävande processer?

Det finns starka skäl, både resursmässigt och miljömässigt, att öka återvinningen av näringsämnen från alla källor och att samtidigt främja inhemsk produktion. Seminariet kommer att presentera några olika förslag på hur detta kan ske i praktiken. Det handlar om återföring direkt till åkermarken, återföring från reningssteget och från slammet. Reningsverken omvandlas till resursverk. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har orsakat brist på konstgödsel. Intresset för inhemsk produktion har ökat samtidigt som det planeras för storskalig produktion av grön el från havsbaserad vindkraft. Detta möjliggör grön produktion av vätgas för ammoniaktillverkning. Av ammoniak kan sedan urea produceras. Detta stärker också Sveriges förmåga att klara tillförseln av konstgödsel på egen hand. På seminariet presenteras förslag på hur detta skulle kunna gå till på Gotland.

Medverkande:

Mats Johansson, Sakkunnig vattenförvaltning, WWF Sverige
Pär Larshans, Hållbarhetschef, Ragn-Sells
Lars Rosell, VD, Vilokan
Henrik Sjöström, Manager Development Offshore Sweden, OX2
Fredrik Hedman, Expert separationsteknik, IVL-Svenska Miljöinstitutet
Östen Ekengren (moderator), Circular Water Solutions

Webbsändning

Kontaktperson: Östen Ekengren, Forever Sustainable, ekengrenosten@gmail.com
Gunilla Rosenqvist, Blått Centrum Gotland, Uppsala universitet, gunilla.rosenqvist@uu.se

Mer information i Almedalsveckans program

Stinkande tång på stranden och igenväxta vikar är en ny utmaning. Historiskt har material från kusten använts som gödsel på åkrar och bete till djur vilket även gynnat den biologiska mångfalden. Vad kan vi göra för att vi återigen ska se marin biomassa som vass och tång som en resurs och inte som problem?

Genom att använda vass, ag och tång kan vi minska övergödningen i Östersjön och samtidigt öka den biologiska mångfalden. Det finns stor potential att använda dessa näringsrika resurser från havet och flera projekt har genomförts. Under detta seminarium tittar vi närmare på ett specifikt användningsområde – att kompostera marin biomassa och använda det för jordförbättring som ett hållbart alternativ till klimatskadlig torv. Panelsamtal med forskare, entreprenörer och lantbrukare som på olika sätt arbetar med nya lösningar inom området.

Medverkande:

Anil Ramel Singh, Business Manager BalticReed, Race for the Baltic
Mattias Persson, Produktchef, Econova
Fredrik Gröndahl, Centrumföreståndare, Blå mat
Emma Mattsson, Marinbiolog, Länsstyrelsen Gotland
Gunilla Rosenqvist, (moderator), Blått Centrum Gotland

Webbsändning

Kontaktperson: Gunilla Rosenqvist, Blått Centrum Gotland/Uppsala universitet, gunilla.rosenqvist@geo.uu.se, Anil Ramel Singh, Race for the Baltic, anil@raceforthebaltic.com

Mer information i Almedalsveckans program

Sjöfartens utsläpp är stora men teknik finns idag för att bygga klimatsmarta fartyg, exempelvis färjor som drivs av vätgas. Förverkligandet av sådana lösningar kräver dock hårdare krav vid upphandling och tillgång till förnybar el.

Finansierat av Energimyndigheten har det tagits fram detaljerad beskrivning av hur en vätgasdriven färja kan utformas rent tekniskt och ekonomiskt. För att en sådan lösning ska kunna implementeras krävs det att upphandlande myndigheter/företag också ställer krav som driver utvecklingen framåt. Är så fallet? Dessutom krävs det att man har tillgång till grön el för att kunna producera tillräckliga mängder vätgas på ett resurseffektivt sätt. Vad har hänt sedan förra året vad gäller installation av nödvändig havsbaserad vindkraft? I seminariet diskuteras också möjligheterna att använda syrgasen för syresättning av döda bottnar och i landbaserad fiskodling. Vad har hänt inom det området senaste året? Seminariet presenterar lösningar och utmaningar inom området.

Medverkande:

Christer Bruzelius, Gotland Tech
Björn Samuelsson, Uppsala universitet
Henrik Sjöström, OX2
Jan Larsson, Hamra Fisk
Magnus Karlsson, IVL-Svenska Miljöinstitutet
Anna Ledin, Havs- och vattenmyndigheten
Östen Ekengren (moderator), Forever Sustainable

Webbsändning

Kontaktperson: Östen Ekengren, Forever Sustainable, ekengrenosten@gmail.com
Gunilla Rosenqvist, Blått Centrum Gotland, Uppsala universitet, gunilla.rosenqvist@uu.se

Mer information i Almedalsveckans program

Svenska institutet informerar om finansiering av transnationellt projektsamarbete i Sveriges närområde inom SI Baltic Sea Neighbourhood Programme (omfattar EU- såväl som icke EU-länder inklusive Ukraina).

13 länder ingår i programmet som har en bred tematik. Öppna utlysningar publiceras två gånger per år. En svensk aktör är alltid huvudsökande. För mer information, se https://si.se/bsnp

Medverkande:

Camilla Wristel, Svenska institutet

Kontaktperson: Gunilla Rosenqvist, Blått Centrum Gotland, Uppsala universitet, gunilla.rosenqvist@uu.se; Camilla Wristel. Svenska institutet, camilla.wristel@si.se

Blått kol och klimateffekter i klimatbudget och havsförvaltning

Blått kol finns idag inte med i klimatrapporteringar. Klimatförändringarnas effekt på haven har också ofta försummats i havsförvaltningen. Detta trots att havets bottnar skulle kunna utgöra en betydande kolsänka och att en klimatanpassad havsförvaltning kan bidra till att flera miljömål uppfylls.

Se seminariet på YouTube

När och på vilket sätt möjliggör havsbaserad vindkraft en lösning på våra energiutmaningar?

Ska Sverige bli klimatneutralt 2045 behövs en elektrifiering av transporter, nya produkter som "grönt" stål och cement, samt en mer cirkulär ekonomi. Till allt detta krävs mer elektricitet från förnyelsebara källor som exempelvis havsbaserad vindkraft och vätgas.

Se seminariet på YouTube

Är Sverige på väg att bli stämt för sitt Östersjöarbete?

Östersjöns tillstånds styrs primärt av kvaliteten på vatten som rinner in i Östersjön. Denna är reglerad av EUs ramdirektiv för vatten som antogs redan 2000 och är bindande för Sverige. Vad gör Sverige för att uppnå målen, hur ligger vi till, kan vi göra mer, vad händer om vi inte når målen?

Se seminariet på YouTube

Premiering av lantbruk - samarbete längs värdekedjan för en renare Östersjö

Utsläppen av näringsämnen till Östersjön behöver minskas. Lantbruket står för en stor del men stödet till åtgärder är för litet. Att livsmedel- och detaljhandelsföretag premierar lantbruk som gör hållbarhetsåtgärder är en outnyttjad potential. Vilka verktyg och affärsmodeller behövs för att lyckas?

Se seminariet på YouTube

Internbelastning i sjöar och hav - den osynliga övergödningsboven

Övergödning är ett stort problem och arbetet pågår med att förbättra vattenkvaliteten. Men att minska näringsläckaget från land räcker inte när sjöbotten läcker fosfor, så kallad internbelastning. Hur vet vi vad detta beror på? Vilka åtgärder finns? Vad är fördelarna och utmaningarna med metoderna?

Se seminariet på YouTube

Hur ska marin miljöövervakning möte åtgärdsbehoven?

Långa tidsserier av miljödata utgör den vetenskapliga grunden för förståelse av storskaliga förändringar i havet. Utan tillräcklig kunskap kan inte samhällets behov av kostnadseffektiva åtgärder för ett friskare hav mötas. Nu hotas miljöövervakningen av nedskurna anslag. Vad blir konsekvenserna?

Se seminariet på YouTube

Hur kan den fysiska planeringen förbättras för att främja utvecklingen av vattenbrukssektorn?

Vattenbruk är en viktig del i den blå ekonomin och en hållbar omställning av livsmedelssektorn. Idag förväntas kommunerna planera för havet men saknar mandat och verktyg. Hur kan en mer aktiv och effektiv planering utformas för att lyfta vattenbruket i Sverige?

Se seminariet på YouTube

Hur hanterar vi målkonflikter i Sveriges blå ekonomi?

Hur balanserar vi blå tillväxt med behovet att bevara våra hav? En helhetssyn som inte bara tar hänsyn till ekonomisk tillväxt utan även social och ekologisk hållbarhet är en förutsättning för en hållbar blå ekonomi. Hur når vi ditt? Dialog med nyckelaktörer om blå ekonomi med fokus på samexistens.

Inspelning saknas.

Mer information om seminariet

Vem ska stoppa tankfartygens utsläpp av skadliga kemikalier?

Utsläpp av kemikalier från fartygs tankrengöring skadar havsmiljö. Vegetabilisk olja är exempelvis lika dödligt för sjöfåglar att få i fjäderdräkten som mineralolja. Tidigare i år drabbades Gotska Sandön av ett utsläpp som krävde en stor saneringsinsats. Vem betalar och hur ska utsläppen stoppas?

Inspelning saknas.

Mer information om seminariet

Arrangörer

Baltic Stewardship Initiative/WWF Världsnaturfonden, Blå Mat, Blått Centrum Gotland, Coop, Havsmiljöinstitutet, Havs- och vattenmyndigheten, Stockholm Environment Institute, IVL Svenska Miljöinstitutet, LIFE IP Rich Waters, LRF Lantbrukarnas Riksförbund, Länsstyrelsen i Södermanland, Viable Seas, Race for the Baltic, Uppsala universitet, Stockholms universitet Östersjöcentrum, Södertörns högskola

Med stöd från Svenska Institutet och Uppsala universitet.

Klimatförändringar på land och till havs

Hur påverkas ekosystemen av den globala uppvärmningen? Vad gör Sverige och andra länder för att skydda Östersjön? Varför är ett friskt liv i havet en viktig del av lösningen?

Läs mer i Almedalsveckans officiella program
Se inspelningen

Sillen och sillfiskets framtid i Östersjön

Nedgången för Östersjöns sillbestånd utgör inte längre en risk, utan ett nödläge. Vilken är artens roll i ekosystemet? Vilken betydelse har fisket för livsmedelssäkerheten? Finns det juridiska hinder för att flytta ut trålgränsen och hur vill de politiska partierna hantera situationen?

Läs mer i Almedalsveckans officiella program
Se som webbinarium

Blå mat– vilka förutsättningar finns för hållbar blå mat från Östersjön och på land?

För att klara framtidens matförsörjning behöver vi äta mer hållbar sjömat, både från havet och genom vattenbruk på land. Vilka förutsättningar krävs för hållbar mat från Östersjön?

Läs mer i Almedalsveckans officiella program
Se som webbinarium

Havsvindkraft och dess betydelse för miljö och klimat

Förnybar energi som havsvindkraft har stora nationella och globala fördelar när den ersätter fossileldade kraftverk, samt möjliggör användning av elbaserade och andra klimatneutrala transporter och industriprocesser. Samtidigt innebär bland annat konstruktionsprocessen påfrestningar på miljön.

Läs mer i Almedalsveckans officiella program
Se som webbinarium

Havsbaserad vindkraft - möjligheter för Östersjön, klimatet och sysselsättningen på Gotland

Ansökningarna för att etablera havsbaserad vindkraft runt Gotland ökar. Om dessa projekt blir verklighet kan Gotland bli självförsörjande på elektricitet istället för att vara beroende av el från fastlandet.

Läs mer i Almedalsveckans officiella program
Se som webbinarium

Kan hästnäringen rädda Östersjön?

I Sverige finns idag fler hästar än mjölkkor och är en miljöpåverkan att räkna med. Näringsläckaget från hästgårdar bidrar till övergödning i våra sjöar och vattendrag. Hur säkerställer vi att åtgärder mot övergödning på hästgårdar kommer till stånd?

Läs mer i Almedalsveckans officiella program
Se som webbinarium

Hur ska vi använda sillen och skarpsillen från Östersjön i framtiden? Vad är rätt eller fel

Fisket av sill/strömming och skarpsill i Östersjön står för stora volymer varje år. Idag används denna fisk huvudsakligen för produktion av fiskmjöl och fiskolja. Varför är det så och hur kan det se ut i framtiden?

Läs mer i Almedalsveckans officiella program
Streamades ej.

Arrangörer

Svenska Institutet, Stockholms universitet, Östersjöcentrum, Havsmiljöinstitutet, Uppsala universitet, Blått Centrum Gotland, Blå mat - centrum för framtidens sjömat, Hallvarsson & Halvarsson, IVL Svenska Miljöinstitutet, Coop, Race For The Baltic, LIFE IP Rich Waters Swedish Pelagic Federation

Med stöd från Svenska Institutet

Havets gränser

Östersjön är ett av många hotade hav på jorden och listan över miljöproblemen är lång. På vilka sätt kan vi förändra vårt beteende för att vända utvecklingen? Hos vem ligger ansvaret? Hur arbetar myndigheter och frivilligorganisationer?

Se webbinarium

Fossilfritt Gotland skapar möjligheter till friskare hav

Det här seminariet tittar närmare på Östersjön och Gotland som producent av hållbar energi. Havsvindkraft och fossilfria transporter med el och vätgas. Vilka är utmaningarna och möjligheterna?

Se webbinarium

Ett levande hav och svensk fisk till alla - hur får vi ekvationen att gå ihop och vems är ansvaret?

Havsmiljön, situationen för fiskbestånd och fiskerinäring i Östersjön är akut. En orsak är dödläget i fiskeriförvaltningen med olika syn på möjligheten att styra fisket och vem som har mandat att bestämma. Hur kan vi förbättra samspelet mellan politik och myndigheter och nå ett hållbart fiske?

Se webbinarium

Hur får vi mer och hållbar sjömat på våra tallrikar?

Sverige har förutsättningarna för att producera hållbar sjömat i stor skala. Vi som bor här skulle också må gott av att äta mer sjömat. Hur kan politiker, myndigheter, näringsliv och akademin samverka för att åstadkomma det? Och vad ska vi göra med fisken som inte längre blir foder åt danska minkar?

Se webbinarium

Arrangörer

Blått Centrum Gotland, Coop Gullers Grupp, Havsmiljöinstitutet, Hope Spot Gotland, IVL Svenska Miljöinstitutet, Länsstyrelsen i Gotlands län, Marint Centrum i Simrishamn, Race For The Baltic, Region Gotland, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Östersjöfestivalen, Östersjöfonden

Med stöd från Svenska Institutet

Östersjön idag - tillstånd och åtgärder för ett friskare hav

En nulägesbeskrivning av statusen i Östersjön och inblick i pågående policyarbete. På internationell nivå lanserar FN ett årtionde för havsforskning och hållbarhet (2021-2030). I Sverige har Miljömålsberedningen överlämnat sitt förslag till regeringen på åtgärder för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser. Vad innebär ramverken i praktiken? Hur kan vi agera på lokal nivå? Vilka områden bör prioriteras?

Se webbinarium

Hållbar sjömat - vad kan vi äta för att rädda havet?

För att klara bestånden i Östersjön behöver vi ändra vår syn på mat från haven och tänka nytt kring konsumtion av fisk, skaldjur och andra viktiga proteinkällor. Men hur skapar man den nödvändiga beteendeförändringen och etablerar nya livsmedel på marknaden? Är det rimligt att lägga ansvaret på konsumenten? Och fungerar det över tid? Fakta om rådande konsumtionsmönster för fisk och sjömat.

Se webbinarium

Öar som testbäddar för vattenbruk och vattenförsörjning

70 procent av jordens yta är täckt av vatten men bara 1 procent är drickbart sötvatten. De senaste årens larmrapporter om vattenbrist kulminerade under den torra sommaren 2018 i klimatkrisens spår. Öar som Åland och Gotland med tunna och utdikade jordlager är extra utsatta men här pågår flera intressanta projekt för att tackla utmaningarna.

Se webbinarium

Nya vägar till en hållbar fiskeförvaltning

Under de senaste årtiondena har läget försämrats för fiskbestånd och många yrkesfiskare. Östersjön visar en kraftig förändring i artsammansättning och miljötillstånd orsakad av en mängd faktorer. Är fiskeförvaltningen som bedrivs verkligen hållbar utifrån Östersjöns nuvarande situation? Seminariet ger en introduktion till fiskesituationen idag samt förslag på vad fiskeförvaltningen behöver ta hänsyn till framöver för att vi ska kunna ha en fiskenäring med framtidstro och lönsamhet där ekologin sätter ramarna.

Se webbinarium

Havsmedvetenhet – förutsättningar för levande hav

FN har utlyst 2021- 2030 till ett årtionde för havsforskning till stöd för hållbar utveckling. För att årtiondet ska bli framgångsrikt och bidra till en mer hållbar förvaltning av våra hav behöver kunskapen om hav och vatten öka. Vad kan vi göra för att tillsammans nå en större havsmedvetenhet i hela samhället?

Se webbinarium

Klimatvision – vilken roll har universiteten i kampen mot klimatförändringarna?

Är baljväxter och återvunna havreskal en trend eller räddar det planeten?

Östersjötorskens svanesång – hot, orsaker och lösningar

Hur styr vi mot ett hållbart båtliv?

Vindkraft i havet – förnybar el som kan bidra till andra miljölösningar

Vattenbrist ett ökande problem – hur ser lösningarna ut?

Sjöfart - ny teknik för att möta miljökrav och klimatutmaningarna

Borttagande av läkemedelsrester i fullstor skala

Slamspridningsförbud och krav på fosforåterföring? Hur fixar vi den cirkulära ekonomin i Sverige?

Övergödning av Östersjön - hur långt har vi kommit och vad kan/behöver vi göra?

Miljön i Östersjön 10 år senare – vad har hänt?

Ett samarbete för Östersjön visar vägen ? FNs hållbarhetsmål 17 i Östersjöperspektiv

Vattenbrist på Gotland - nya lösningar för att säkra vattentillgången