Egenskaper, förmågor och chanserna på arbetsmarknaden

Forskningsprojekt, som är ett samarbete mellan Uppsala Immigration Lab, Uppsala universitet och Arbetsförmedlingen, undersöker vilken roll som olika psykologiska egenskaper spelar för individens framgång på arbetsmarknaden. Genom att kombinera moderna psykologiska metoder med arbetsmarknadsekonomiska perspektiv syftar projektet till att fördjupa våra insikter om hur dessa egenskaper påverkar individens möjligheter till etablering och omställning på arbetsmarknaden.

I förlängningen är ambitionen att utveckla interventioner för att påverka individens möjligheter och att skapa verktyg för bedömning och prioritering vid arbetsmarknadspolitiska insatser. Genom att undersöka och mäta egenskaper som generell intelligens, självreglering och självförmåga, syftar projektet till att förstå hur dessa faktorer påverkar individers framgång inom utbildning och arbete.

I ett första steg kommer vi att utarbeta ett batteri för mätning av psykologiska egenskaper med relevans för förmåga att hantera situationer och utmaningar i arbetslivet. Ambitionen är att utnyttja de senaste vetenskapliga insikterna för att få fram metoder som genom relativt enkla och snabba tester kan ge en bild av individens förutsättningar och behov. Testet ska gå att använda i olika målgrupper med varierande utbildning, språkkunskaper, arbetslivserfarenhet osv. Vi planerar därför att genomföra pilotundersökningar för olika grupper av arbetssökande, med olika arbetsmarknadshistoria, och förhoppningsvis också i grupper av personer som är i arbete.

Pilotundersökningarna väntas dock inte enbart ge metodologiska resultat. Genom att använda insikter från psykologisk forskning om hur olika indikatorer relaterar till förmågan att hantera utmaningar på olika områden, får vi en bild av hur sådana egenskaper ser ut i olika grupper av arbetssökande och hur dessa värden förhåller sig till dem i mer generella populationer. Detta är särskilt viktigt för grupper där vi saknar rikare information om t.ex. arbetsmarknadshistoria och skolbakgrund, eller där vi har anledning att tro att personerna kan ha påverkats negativt av tidigare händelser och miljöfaktorer. Sådan kunskap kan vara avgörande t.ex. vid allokering arbetsmarknadspolitiska program, och även indikera att andra insatser (t.ex. hälsofrämjande) behövs för att individen ska kunna närma sig arbetslivet.

Genom att kombinera insamlade data med registeruppgifter kan vi få en god bild av hur de psykologiska indikatorerna är korrelerade med t.ex. utbildning, familjeställning, arbetslivserfarenheter, ålder, kön och bakgrund. Det går också att relatera den insamlade informationen till tidigare programtilldelning och bedömningar vid Arbetsförmedlingen, vilket ger möjlighet att t.ex. se hur arbetsförmedlares bedömningar förhåller sig till det som ges av forskningsbaserade psykologiska analyser.

Med ett utvecklat testbatteri finns stora möjligheter att bredda studierna till olika målgrupper (olika yrkesgrupper, skolbarn och studerande o.s.v.), och i förlängningen till att finna praktiska tillämpningar av verktyget och interventioner för att påverka viktiga faktorer. Att förstå hur psykologiska karaktäristika relaterar till ställning och möjligheter i arbetslivet är särskilt angeläget med tanke på att en förväntad utveckling där ny teknologi ställer nya krav och medför stora omställningar på arbetsmarknaden. Vår förmåga att möta dessa förändringar är beroende av kunskap om vilka faktorer som är mest centrala för individen, och om hur tillgången på dessa ser ut i olika yrken, branscher och grupper.