Röd tråd genom hela tandläkarutbildningen

För tandläkarstudenterna på Karolinska institutet i Stockholm löper undervisningen om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer som en röd tråd genom utbildningen.

Therese Kvist undervisar i ett klassrum

Therese Kvist

Tandläkarprogrammet på Karolinska institutet fick en helt ny grundutbildning från och med höstterminen 2019. Det gav de utbildningsansvariga möjlighet att också utveckla de kurser som innehöll undervisning om utsatthet för våld. Kursen "Professionell utveckling" löper under hela den femåriga utbildningen och syftar till att ge studenterna ett patientnära fokus. Bland annat består den av delkurser om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Therese Kvist, specialist i barn- och ungdomstandvård och adjunkt vid Institutionen för odontologi och universitetstandvården på KI, är nöjd med upplägget.

– När vi kan planera en hel kurs som sträcker sig över samtliga terminer kan vi skapa en större helhet. Vi kan se till att ordningen blir rätt i den kunskap som vi förmedlar, viss utbildning måste komma före annat. Nu ser jag fram emot att följa studenternas reaktioner på grundutbildningen och vad den kommer att ge för avtryck framöver, säger hon.

Undervisningen om våld kopplas till andra delar i utbildningen

Tidigare har mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer tagits upp under moment som handlar om exempelvis att skriva rättsintyg, sårbara grupper som äldre och vad som gäller rörande barn som far illa.

I kursen "Professionell utveckling" tas våld upp särskilt under andra, fjärde och femte året. Det handlar om kunskap om våldets utbredning, hur våld påverkar tänderna och patienterna i allt från tandborstning till beteende vid undersökningar, hur man kan prata om våld, tandvårdens skyldigheter och hur man ska agera vid våld.

Undervisningen om våld kopplas hela tiden till annat som ingår i utbildningen. Under det andra året handlar annan undervisning om patienten, folkhälsa och livsstil, och utsatthet för våld är en aspekt av det. Under fjärde året finns ett fokus på kliniken och då får studenterna lära sig om Socialstyrelsens föreskrifter och de krav som ställs på att verksamheten har rutiner för att ställa frågor om våld.

– Vi försöker hela tiden visa på varför det är viktigt för dig som tandläkare att förstå utsatthet för våld. Många studenter säger att de tycker att det är bra att de får den här undervisningen, säger Therese Kvist.

Mycket undervisning om samtalsmetodik

Varje termin finns delkurser om samtalsmetodik. Det behövs, säger Therese Kvist, studenterna har få förkunskaper om att ställa frågor som ger underlag till anamnesen.

– Vi tränar mycket på att ställa frågor. Men det är inte förrän under det sista och femte året som vi tränar aktivt på att ställa frågor om våld. Att öva på att formulera sig på sitt eget sätt är av stor betydelse, då blir tröskeln för att ställa frågorna till patienten lägre. Det är ju bara om vi frågar som vi kan få kunskap som hjälper oss i mötet med patienten, säger hon.

Under de senaste tio åren har studenter visat ett stort intresse för frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, vilket bland annat märkts i examensarbeten. Sedan det nya kunskapsmålet infördes 2018 har engagemanget ökat också på institutionen.

– Jag och mina kolleger är väldigt glada över att det här målet kom, det är lättare att driva på för de här frågorna nu, säger Therese Kvist.

En majoritet av personalen har gått "Webbkurs om våld" som utvecklats av NCK i samverkan med länsstyrelserna och Socialstyrelsen. Annars kan inte personalen handleda studenterna, säger Therese Kvist.

– Webbkursen är också obligatorisk för studenterna. Den ska studenterna ha som grund.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin