Brottsförebyggande rådet (Brå)
Brottsförebyggande rådet (Brå) är en kunskapsmyndighet i rättsväsendet, som ska bidra till kunskapsutvecklingen inom rättsväsendet och det kriminalpolitiska området samt främja brottsförebyggande arbete.
Kriminalpolitikens övergripande mål är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Brå bidrar till detta genom sina tre verksamhetsgrenar: statistik, forskning och kunskapsstöd.
Inom ramen för statistikverksamheten ansvarar Brå för Sveriges officiella kriminalstatistik och producerar periodiska statistiska undersökningar, som Nationella trygghetsundersökningen (NTU), Politikernas trygghetsundersökning (PTU) och Skolundersökningen om brott (SUB). Vid Brås forskningsverksamhet tar myndigheten bland annat fram fördjupade studier, utvärderingar och kartläggningar om brottsligheten och rättsväsendets verksamheter och reformer. Inom verksamheten för kunskapsstöd stärker och utvecklar Brå det brottsförebyggande arbetet samt det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.
Brås främsta målgrupper är regeringen, myndigheter inom rättsväsendet samt aktörer på nationell, regional och lokal nivå vars verksamhet inom det kriminalpolitiska området har betydelse för det brottsförebyggande arbetet, inklusive arbetet mot våldsbejakande extremism.
Gå till webbplats: www.bra.se
Publikationer i urval:
Brott i nära relation. Kartläggning av utsatthet under 2022 och under livstiden. Rapport 2024:4
Brottsförebyggande rådet har haft i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning om brott i nära relation, inom ramen för Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2023. I rapporten studeras självrapporterad utsatthet under föregående år (2022) och under livstiden, återkommande utsatthet, anmälningsbenägenhet samt de utsattas behov av stöd eller hjälp.
Resultaten visar bland annat att både kvinnor och män utsätts för våld i nära relation men utsattheten bland kvinnor är mer omfattande. Psykiskt våld, till exempel i form av kränkningar och förödmjukelser, är vanligare än att bli utsatt för fysiskt våld. Resultaten visar också att även om psykiskt våld verkar vara det mest utbredda bland både kvinnor och män, är det betydligt vanligare att kvinnor uppger att de utsatts för sexuellt våld av en nuvarande eller tidigare partner jämfört med män.
En större andel bland yngre utsatta polisanmäler, men anmälningarna är totalt sett få.
Samtidigt som psykiskt våld är vanligast förekommande, är det också den typ av våld som i lägst utsträckning polisanmäls. Det kan bero på att vissa av de typer av våld som ingår i kategorin psykiskt våld inte nödvändigtvis utgör brott i juridisk mening. Resultaten visar också att det är vanligare att de som utsätts söker olika former av stöd eller hjälp, än att händelserna som inträffat polisanmäls.
Konstaterade fall av dödligt våld 2023. En granskning av anmält dödligt våld 2023
Offer och förövare var eller hade varit närstående genom en parrelation i tio av de konstaterade fallen av dödligt våld 2023, vilket utgjorde 8 procent av samtliga konstaterade fall av dödligt våld. Antalet var detsamma som förra året, 2022. I alla tio fall av dödligt våld i parrelation 2023 var offret en kvinna. Kvinnliga offer för dödligt våld i en parrelation motsvarade 30 procent av samtliga konstaterade fall av dödligt våld mot kvinnor 2023.
Nationella trygghetsundersökningen – uppföljningsintervjuer 2023. En redovisning av omständigheter kring brottshändelser. NTU Kortanalys 1/2024
Den här kortanalysen presenterar resultat från uppföljningsintervjuerna till Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2023. Resultaten gäller brottstyperna misshandel, hot, sexualbrott och personrån, och beskriver olika omständigheter kring de brottshändelser som personer i åldrarna 16–84 år uppgett att de utsattes för under 2022.
Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2023 – Om utsatthet, otrygghet och förtroende
Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. Underlaget består av ungefär 64 000 personer som genom post- och webbenkäter har svarat på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.
Gärningspersonens kön, ålder och relation till den utsatta vid misshandel, hot, sexualbrott och personrån
Den här kortanalysen beskriver gärningspersonernas kön, ålder och relation till de utsatta vid misshandel, hot, sexualbrott och personrån. De datakällor som används är uppföljningsintervjuerna från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) för åren 2019–2021, (som avser utsatthet 2018–2020) samt brottsmisstankar ur registret över misstänkta personer för åren 2018–2020.
Grov fridskränkning mot vuxen. Rapport 2023:7
Brå har studerat karaktären på anmälningarna om grov fridskränkning och hur de hanteras av rättsväsendet. Denna rapport rör grov fridskränkning mot vuxna. Studien bygger på ett urval som består av 185 anmälningar från 2019.
I princip kan de 185 ärendena i studien delas in i tre kategorier: våld i parrelationer, vuxna barn som utsätts för våld av föräldrar eller en bror samt föräldrar som blir misshandlade av sina vuxna söner. Den största kategorin målsägare i materialet är personer som utsatts av en partner i en nära relation.
Anmälda fall av grov kvinnofridskränkning har inte tagits med i studien.
Grov fridskränkning mot barn. Rapport 2023:6
Brå har genomfört den första uppföljningen av hur reglerna om grov fridskränkning mot barn (utsatthet för upprepat våld inom familjen) har tillämpats, sedan brottet infördes år 1998. Endast fyra procent av anmälningarna om grov fridskränkning mot barn 2019 ledde till att någon blev fälld för brottet. Detta trots att polis och åklagare ofta lade ner stora resurser på att utreda.
Polisanmälda brott mot barn i åldern 7–15 år
Att bli utsatt för brott som ung kan få allvarliga konsekvenser på kort och lång sikt. Trots detta har kunskapen om brottsutsattheten bland barn i grundskoleåldern varit begränsad. I denna studie har Brottsförebyggande rådet därför kartlagt nära 120 000 polisanmälda brott mot barn mellan 7 och 15 år.
De tre största brottstyperna bland de anmälda brotten mot barn är misshandel, olaga hot och ofredande, som tillsammans står för nästan 70 procent av brotten. Sexualbrott utgör en stor kategori bland brotten mot flickor, 27 procent, men endast 4 procent av brotten mot pojkar. 75 procent av gärningspersonerna i de anmälda brotten är pojkar eller män – ofta andra barn eller manliga vårdnadshavare.
Det brottsförebyggande arbetet i Sverige : nuläge och utvecklingsbehov 2023
Brå har i uppdrag av regeringen att årligen sammanställa en aktuell beskrivning av nuläge och utvecklingsbehov för det brottsförebyggande arbetet i Sverige på lokal, regional och nationell nivå. I denna rapport beskrivs det brottsförebyggande arbetet under 2022, utifrån vad som framkommit i enkätundersökningar, intervjuer och dokumentstudier som Brå genomfört, samt även i möten och dialoger med lokala, regionala och nationella brottsförebyggare runt om i landet. Rapporten riktar sig till både beslutsfattare och tjänstepersoner som arbetar med brottsförebyggande frågor.
I denna rapport läggs särskild tonvikt på att beskriva hur kommuners brottsförebyggande arbete är strukturerat samt hur förutsättningarna ser ut för de kommunala tjänstepersoner som arbetar med brottsförebyggande frågor.
Anmälda brott 2022 – slutlig statistik
Statistiken över anmälda brott omfattar alla händelser som anmälts och registrerats som brott hos Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Tullverket. De anmälda brotten inkluderar även händelser som efter utredning visar sig vara annat än brott.Ändamålet med statistiken är att ge en bild av nivån och utvecklingen av de händelser som anmälts och registrerats som brott hos de brottsutredande myndigheterna under den redovisade perioden. Statistiken visar således inte hur många brott som faktiskt har begåtts. Statistiken är deskriptiv och ger inga djupgående förklaringar till de förändringar som skett under perioden.
Anmälda brott 2023 – slutlig statistik
Statistiken över anmälda brott omfattar alla händelser som anmälts och registrerats som brott hos Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Tullverket. De anmälda brotten inkluderar även händelser som efter utredning visar sig vara annat än brott.
Ändamålet med statistiken är att ge en bild av nivån och utvecklingen av de händelser som anmälts och registrerats som brott hos de brottsutredande myndigheterna under den redovisade perioden. Statistiken visar således inte hur många brott som faktiskt har begåtts. Statistiken är deskriptiv och ger inga djupgående förklaringar till de förändringar som skett under perioden.
Kvalitetsgranskning av anmälda misshandelsbrott efter relationstyp 2019–2021. En kvalitetsstudie inom kriminalstatistiken
Hösten 2021 fick Brå i uppdrag av regeringen att granska kvaliteten på statistiken över anmälda misshandelsbrott, med avseende på redovisningen av relation mellan offer och gärningsperson som infördes i statistiken 2019. Bakgrunden till uppdraget var att det hade identifierats brister i statistiken som har sin grund i hur kodningen av olika relationstyper gjorts vid registreringen av de anmälda brotten. I uppdraget ingår att göra årsvisa skattningar av nivå och utveckling av anmäld misshandel efter de olika relationstyperna samt efter kön, 2019–2021. De skattade resultaten utgör ett komplement till den officiella statistiken och publicerades i statistikrapporten över anmälda brott vid offentliggörandet av den slutliga statistiken 2022 den 30 mars 2023.
I den här promemorian redovisas resultaten från kvalitetsgranskningen. Förutom de skattade resultaten ges även en bild av omfattningen och karaktären på bristerna i registreringen av anmälda misshandelsbrott efter typ av relation, samt en bedömning av förväntad kvalitet i registreringen fortsättningsvis från och med 2022 och framåt. Därtill ges förslag på åtgärder som bör vidtas för att säkerställa kvaliteten i den redan publicerade statistiken och kommande publiceringar.
Konstaterade fall av dödligt våld 2022. En granskning av anmält dödligt våld 2022
Offer och förövare var eller hade varit närstående genom en parrelation i tio av de konstaterade fallen av dödligt våld 2022, och utgjorde 9 procent av samtliga konstaterade fall av dödligt våld. Jämfört med 2021 var det nio fall färre.
I alla tio fall av dödligt våld i parrelation 2022 var offret en kvinna, vilket var fem fall färre jämfört med 2021. Under 2022 förekom det således inga manliga offer i en parrelation, medan det förekom fyra sådana fall 2021. Andelen fall med kvinnligt offer i en parrelation motsvarade 43 procent av samtliga konstaterade fall av dödligt våld mot kvinnor.
Metodstöd för kartläggning av tre våldstyper – våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål
Regeringen presenterade hösten 2021 ett åtgärdspaket för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor. En av punkterna i programmet var ett uppdrag till Brå att ta fram ett fördjupat stöd för hur den generella kartläggningen av brottsligheten i ett område skulle kunna kompletteras med en bild av hur våldet i nära relationer ser ut och vilka förutsättningar som finns att förebygga sådant våld. Uppdraget innefattade såväl hedersrelaterat våld och förtryck som prostitution och människohandel för sexuella ändamål.
I enlighet med skrivningarna i uppdraget har detta metodstöd tagits fram av Brå i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten och i samråd med Socialstyrelsen. Syftet med metodstödet är att beskriva och förklara hur underlag med koppling till våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål kan inkluderas i den lokala brottsförebyggande lägesbilden.
Skolundersökningen om brott 2021 (2022:5) Om utsatthet för och delaktighet i brott
Skolundersökningen om brott beskriver utsatthet för brott samt delaktighet i brott bland elever i årskurs 9. Syftet med undersökningen är att få bättre kunskap om hur vanligt det är att ungdomar utsätts för vissa typer av brott, själva deltar i brott eller andra riskbeteenden.
Utsatthet för pandemirelaterade bedrägerier och våld i hemmet under 2020. Kortanalys 2/2022
Resultaten av kortanalysen gäller utsatthet för pandemirelaterade bedrägerier samt våld i hemmet under mars–december 2020, det vill säga den tid då pandemin gjorde sig gällande i Sverige under det första pandemiåret. Analysen beskriver hur den självrapporterade utsattheten varierade med kön, ålder och förändrade levnadsmönster under pandemin. Underlaget utgörs av data från de 3 603 individer mellan 16 och 84 år som besvarade frågor i tilläggsmodulen.
Köp av sexuella tjänster. En uppföljning av lagens tillämpning
Köp av sexuella tjänster blev förbjudet i Sverige 1999. I denna rapport redogör Brå för hur rättsväsendet tillämpar förbudet. Utifrån bland annat intervjuer, förundersökningsmaterial och domar analyseras rättsväsendets hantering av brottet – från upptäckt och anmälan till dom.
I rapporten beskrivs även de anmälda brottens karaktär, samt samverkan mellan polis och socialtjänst. Därutöver redovisas en särskild analys av vad det skulle innebära om säljare av sexuella handlingar rutinmässigt sågs som målsägande.
Utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. En uppföljning av lagens tillämpning
I denna rapport har Brå följt upp hur rättsväsendet tillämpar förbudet mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. Utifrån bland annat intervjuer, förundersökningsmaterial och domar har Brå analyserat rättsväsendets hantering av brottet – från upptäckt och anmälan till dom.
Studien visar att sexköpsbrott mot barn ofta handlar om allvarliga sexuella utnyttjanden, där barnets gränser förskjuts genom en gradvis manipulering och normalisering. Samtidigt är det ett brott som sällan kommer till rättsväsendets kännedom. För att upptäcka och förebygga brott krävs att polisen arbetar mer uppsökande.
I de studerade ärendena kan frivilligheten gällande målsägarnas deltagande i de sexuella handlingarna i många fall ifrågasättas. Trots detta tillämpas våldtäktslagstiftningen sällan när barn har utnyttjats genom köp av sexuella handlingar.
Av studien framgår också att hela straffskalan inte används och att det är ovanligt med fängelsestraff vid sexköpsbrott mot barn.
Män, maskulinitet och våldsbejakande extremism
Rapporten redogör för forskning kring maskulinitet och våldsbejakande högerextremism, våldsbejakande vänsterextremism och våldsbejakande islamistisk extremism samt våldsbejakande misogyni, vilket inkluderar grupperingar där kvinnohat är drivande i det politiska våldet.
Män, maskulinitet och våldsbejakande extremism är ett växande, men jämförelsevis litet, forskningsfält. Det saknas kunskapsunderlag kring hur maskulinitet påverkar problem relaterade till våldsbejakande extremism. Syftet med denna rapport, som är gjord på beställning av Center mot våldsbejakande extremism och Jämställdhetsmyndigheten är därför att ge en översikt av forskning kring området.
Rapporten tittar på hur maskulinitet hänger ihop med olika miljöer av våldbejakande extremism. Radikaliseringsprocesserna i de skilda miljöerna är förhållandevis lika. Individer går ofta från att introduceras till kontroversiella åsikter till att omfamna extrema versioner av dessa åsikter genom normalisering, acklimatisering och avhumanisering.
Forskningen pekar också på att unga män inte nödvändigtvis ansluter sig till våldsbejakande extremism av ideologiska skäl, utan för gemenskap, spänning, identitet och liknande individuella behov.
Målsägare vid brottsanmälan 2014–2020. Övergripande statistik för utvalda brottstyper riktade mot person
I den här rapporten presenteras statistik över antalet personer som registrerats som målsägare vid brottsanmälningar under perioden 2014–2020, för en delmängd brott som riktats mot person.
För brottet misshandel, var det vanligast för både kvinnor och män att ha varit målsägare för ett enda misshandelsbrott. Kvinnor och flickor blev dock oftare än män och pojkar registrerade som målsägare i två eller fler fall av misshandelsbrott. Bland kvinnor och flickor hade 22 procent blivit registrerade som målsägare för två brott eller fler, och av dessa hade 4 procent blivit registrerade för fyra brott eller fler.
Polisanmälda hatbrott 2020. En sammanställning av de ärenden som hatbrottsmarkerats av polisen
I Polisanmälda hatbrott 2020 redovisas dels de anmälda brott från 2020 som har hatbrottsmarkerats av polisen, dels omfattningen och karaktären av de hatbrott som Brå identifierat i dessa anmälningar.
Våld i ungas parrelationer. Rapport 2021:15
I denna rapport studeras vilka åtgärder som kan vidtas i samhället för att motverka våld i ungas parrelationer. Rapporten innehåller en kunskapssammanställning av svensk och internationell forskning om våldets omfattning och karaktär, förklaringsmodeller och riskfaktorer bakom ungas parrelaterade våld, förebyggande och stödjande åtgärder, samt vilka kunskapsluckor som finns på området.
Rapporten redovisar även utvecklingsområden för det förebyggande och stödjande arbetet, samt ett antal strategiska förslag på åtgärder för hur samhällets förmåga i bred bemärkelse kan förbättras för att motverka ungas relationsvåld.
Utvärdering av Sexualbrottsgruppen i Stockholm Nord
Sedan 2019 utreder en särskild sexualbrottsgrupp alla våldtäktsärenden hos polisområde Stockholm Nord. Specialiseringen har lett till högre kvalitet i ärendena samtidigt som utredningstiderna har kortats. Men antalet ärenden som har redovisats till åklagare har bara ökat marginellt. Det visar en utvärdering från Brå.
Tidigare utreddes våldtäktsärenden i Stockholm Nord av åtta olika grupper som utredde grova brott. Eftersom det var en hög inströmning av andra grova brott, exempelvis gängrelaterade skjutningar, tenderade våldtäktsärendena att prioriteras ner, vilket ledde till långa utredningstider och höga ärendebalanser. Idag utreds majoriteten av alla våldtäktsärendena på samma ställe. Det har även anställts fler utredare.
Brås genomgång av förundersökningar och registerdata tyder även på att kvaliteten i utredningsarbetet har ökat och att utredningarna är mer genomarbetade. Den bilden delas även av de åklagare som har deltagit i studien. Att utredningarna är mer genomarbetade har även lett till en ökad rättstrygghet för målsägarna.
Tydliga indikationer på konsekvenser av pandemins andra våg i Brås preliminära statistik över anmälda brott under vintern 2020/2021
I rapporten beskrivs bland annat hur förbättrad kodning är den troliga huvudförklaringen till en klar ökning av anmälda misshandelsbrott i nära relationer under våren 2020.
Nationella trygghetsundersökningen - uppföljningsintervjuer 2020. En redovisning av omständigheter kring rapporterade brottshändelser. NTU Kortanalys 3/2021
Den här kortanalysen syftar till att redovisa ett urval av resultaten från de uppföljningsintervjuer som gjordes för andra gången i sin nuvarande form i Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2020. Intervjuerna gjordes med ett slumpmässigt urval av de som i huvudundersökningen för NTU 2020 uppgivit via en webb- eller postenkät att de utsatts för brott, i syfte att få fördjupad kunskap om omständigheter kring brotten.
De brottstyper som ingick i uppföljningsintervjuerna för NTU 2020 var personrån, sexualbrott, misshandel, hot, trakasserier, försäljningsbedrägeri och kort-/kreditbedrägeri. De omständigheter som presenteras i kortanalysen handlar dels om gärningspersonen: gärningspersonens kön och ålder, vilken relation den brottsutsatta hade till gärningspersonen samt om gärningspersonen var alkohol- eller drogpåverkad vid händelsen. Vidare presenteras resultat över vilken typ av plats som händelsen skedde på samt om händelsen uppges ha polisanmälts.
Anmälda och uppklarade våldtäkter i Europa. Svårigheter vid internationella jämförelser
Enligt EU:s statistik har Sverige länge haft högst antal våldtäktsanmälningar per invånare. Andelen uppklarade våldtäkter i Sverige ligger enligt statistiken också lågt. I denna studie visar Brå att det finns skillnader både i hur våldtäktslagstiftningen är utformad och hur statistiken förs, vilket gör att ländernas siffror inte är jämförbara.
Även sättet att föra statistik över andelen anmälningar som klaras upp skiljer sig mellan länderna i Europa. Till exempel varierar det vad som avses med ett uppklarat brott. I vissa länder räknas en anmäld våldtäkt som uppklarad om någon har åtalats för brottet, medan det i andra länder räcker med att någon har blivit misstänkt.
Brå gör också vissa omräkningar för att illustrera hur andra faktorer, utöver faktisk våldtäktsbrottslighet och rättsväsendets effektivitet, påverkar statistiken över anmälda respektive uppklarade våldtäkter. Skillnaderna mellan Sverige och andra länder minskar då markant.
Nationella trygghetsundersökningen. Uppföljningsintervjuer 2019. En resultatredovisning. NTU kortanalys 3/2020
Uppföljningsintervjuer har genomförts med ett urval av de som i enkätundersökningen för NTU 2019 uppgav att de utsatts för brott. Detta för att få svar på frågor om omständigheterna kring brotten – bland annat vilken typ av brottsplats som är vanligast samt vilken relation den brottsutsatta haft till gärningspersonen.
De brottstyper som ingår i 2019 års uppföljningsmaterial är misshandel, hot, sexualbrott, personrån, trakasserier och nätkränkning. De omständigheter som uppföljningsintervjuerna berör är exempelvis var och när brottshändelserna ägt rum, om de polisanmälts och vilken relation de brottsutsatta hade till gärningspersonerna.
Dödligt våld och psykisk ohälsa. Gärningspersoners tidigare kontakter med psykiatrisk vård
Det är cirka sju gånger vanligare att gärningspersoner vid dödligt våld har haft kontakt med psykiatrin än vad det är för befolkningen som helhet. Det är framför allt med anledning av olika beroendediagnoser som gärningspersoner vid dödligt våld haft kontakt med psykiatrin året före brottet. Näst vanligast är ångestsyndrom.
Det är särskilt vanligt med psykisk ohälsa när det dödliga våldet har riktats mot någon i familjen, men som inte är en partner.
I Brottsförebyggande rådets material hade en betydligt mindre andel av de män som begått dödligt partnervåld vårdats i psykiatrisk slutenvård året före brottet (10 procent) jämfört med motsvarande andel av kvinnorna (25 procent). Också jämfört med manliga förövare av annat dödligt våld är allvarlig psykisk ohälsa som krävt sjukhusvård mindre vanlig hos män som dödat sin partner.
Den större psykiska ohälsan som observeras hos kvinnor som dödat sin partner motsvaras främst av beroendediagnoser, medan män uppvisar en större spridning av olika tillstånd.
Den nya samtyckeslagen i praktiken. En uppföljning av 2018 års förändringar av lagreglerna rörande våldtäkt (2020:6)
Antalet åtal och fällande domar för våldtäkt har ökat markant sedan den nya lagstiftningen om våldtäkt, ofta kallad samtyckeslagen, infördes 2018. Men få av de fällande domarna avsåg det nya brottet oaktsam våldtäkt. Det visar Brottsförebyggande rådets (Brå) genomgång av samtliga tingsrättsdomar om våldtäkt mot kvinnor under 2019.Antalet anmälningar som leder till en fällande dom för våldtäkt har ökat markant sedan lagändringarna. Från 190 fällande domar år 2017 till 333 år 2019, en ökning med 75 procent.
Redovisning av uppdrag om att förbereda för kartläggning av brott i nära relation genom NTU 2021
Inför år 2020 fick Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag av regeringen att förbereda för en nationell kartläggning av brott i nära relation, som utgår från en frågemodul som är anpassad till den reformerade datainsamlingen i Nationella trygghetsundersökningen (NTU) och som ska kunna genomföras i samband med 2021 års datainsamling.
Utvecklingen av en ny metod inklusive ett upplägg med frågor till ett extraurval av personer samt med ett nytt och utprovat frågeformulär har tagits fram. En användning av modulen 2021 skulle dock innebära att frågorna om utsatthet för brott gällde 2020, som visat sig bli ett år präglat av pandemin. Av flera skäl ser sig Brå nödgad att avråda från att därför implementera modulen det året. Brå förordar istället att man avvaktar om beslut och implementering av modulen tills i alla fall inför 2022 års datainsamling.
The new consent law in practice. An updated review of the changes in 2018 to the legal rules concerning rape. English summary of Brå report 2020:6
On 1 July 2018, changes were made to the legislation concerning rape, meaning that the law is now based upon the absence of consent instead of the occurrence of violence, threats or a particularly vulnerable situation. The new law was welcomed by many people as constituting an important societal signal, but there were also concerns (particularly from lawyers) that it would be difficult to apply.
Indikatorer på sexualbrottsutvecklingen 2005–2017. Rapport 2019:5
Antalet polisanmälda sexualbrott har ökat kontinuerligt under de senaste decennierna i Sverige. De senaste åren har även den självrapporterade utsattheten för sexualbrott ökat.
Inför 2018 fick Brottsförebyggande rådet i uppdrag av regeringen att undersöka utvecklingen av de polisanmälda sexualbrotten och den självrapporterade utsattheten för sexualbrott åren 2005–2017. I uppdraget ingår också att utifrån data om självrapporterad utsatthet och anmälda brott analysera om ökningarna gäller särskilda typer av sexualbrott, tillvägagångssätt, situationer eller utsatta personer, och i den mån det är möjligt gruppen gärningspersoner.
I denna rapport har Brå analyserat utvecklingen av anmälda sexualbrott och data från Nationella trygghetsundersökningen.
Våldtäkt från anmälan till dom. En studie av rättsväsendets arbete med våldtäktsärenden
De senaste åren har omkring 5 av 100 anmälda våldtäkter resulterat i en fällande dom. År 2016 anmäldes 4 549 våldtäkter mot person som var minst 15 år. Samma år åtalades 384 våldtäktsbrott och det utdömdes 194 fällande domar. Mot den bakgrunden har Brå haft i uppdrag av regeringen att studera dels orsakerna till att andelen uppklarade våldtäkter är så låg, dels analysera om det finns en potential att öka uppklaringen.
Brå har studerat vad som utmärker anmälningarna om våldtäkt mot vuxen kvinna, hur utredningsarbetet bedrivs och vad som är orsaken till att så många utredningar läggs ned. Även domstolarnas verksamhet belyses. Slutligen har en mindre studie gjorts kring frågan ifall olika grupper av våldtäktsmisstänkta behandlas på ett likvärdigt sätt av rättsväsendet.
Rape – from report to conviction. A study of the criminal justice system’s work in rape cases. English summary of Brå report 2019:9
Brå has studied the characteristics of reports of rape of adult women, how the investigative work is conducted, and the reasons why so many investigations are dropped. The courts’ operations are also explored. Finally, a smaller study has been conducted concerning whether different groups of persons suspected of rape are treated equally by the criminal justice system.
Grov kvinnofridskränkning. Brottets hantering och utveckling i rättskedjan 1998–2017. Rapport 2019:08
Brå har fått i uppdrag att studera utvecklingen för brottet grov kvinnofridskränkning, och analysera orsakerna till minskningarna i rättskedjans olika led. En del i uppdraget har redovisats 2018 i skriften "Effekter av straffskärpningen för fridskränkningsbrott". Denna rapport utgör redovisningen av övriga delar av uppdraget.
Antalet anmälda brott med grov kvinnofridskränkning har minskat från drygt 2 700 år 2008 till knappt 1 900 år 2015. Därefter har antalet anmälningar legat stabilt. Minskningen av anmälningarna fram till 2015 tycks inte bero på att utsattheten för upprepat partnervåld mot kvinnor har minskat. Det verkar inte heller bero på förändringar i anmälningsbenägenheten, utan snarare på hur brotten registreras vid anmälan.
Forensiska undersökningar och handläggningsbeslut. En beskrivande studie av Nationellt forensiskt centrum
I denna kortanalys beskrivs Nationellt forensiskt centrums (NFC) undersökningar och polisens handläggningsbeslut. NFC är den avdelning inom polisen som ansvarar för forensisk verksamhet.
Hot och kränkningar på internet. En jämförande beskrivning, utifrån kön och ålder
Den här kortanalysen redovisar vilka som utsätts för hot och kränkningar via internet och vilka som polisanmäler brotten. Dels undersöks köns- och åldersfördelningen bland de utsatta och de som polisanmäler, dels jämförs denna fördelning med hur olika grupper använder internet.
Det är en ungefär lika stor andel av kvinnorna som av männen som uppger utsatthet för nätkränkning (runt 2 procent), enligt NTU, och även vid näthat är bägge könen ungefär lika utsatta (13–14 procent) enligt Internetstiftelsen. Sett till näthat är det dock en större andel kvinnor än män som anser hatet vara mycket eller ganska allvarligt (44 respektive 25 procent).
Även om det inte framgår några könsskillnader totalt sett finns tydliga skillnader mellan kvinnor och män beträffande deras ålder. Framförallt unga kvinnor, i åldern 16–25 år, uppger att de varit utsatta för nätkränkning (5,2 procent), medan motsvarande andel bland unga män är 3,8 procent. Anmälda internetrelaterade brott som gäller flickor under 18 år är betydligt vanligare än de som gäller pojkar under 18 år.
Politikernas trygghetsundersökning 2019. Förtroendevaldas utsatthet och oro för trakasserier, hot och våld under valåret 2018
Politikernas trygghetsundersökning beskriver förtroendevaldas utsatthet för trakasserier, hot och våld i deras egenskap av förtroendevalda i kommun- och landstingsfullmäktige samt riksdag. Undersökningen, som nu har genomförts totalt fem gånger, ger en bild av utsattheten, vilka som utsatts, av vem och vad motivet kan ha varit.
Var tredje förtroendevald (30 procent) uppger att de utsattes för trakasserier, hot eller våld under 2018, vilket är den högsta nivån sedan Brå började mäta utsatthet bland förtroendevalda. Hot och trakasserier står för den främsta ökningen. En större andel kvinnor än män uppger att angreppen mot dem är av sexuell karaktär.
Gross violation of a woman’s integrity. Trends in the criminal justice system 1998–2017. English summary of Brå report 2019:8
A study of the offence of gross violation of a woman’s integrity in the criminal justice system and an analysis of what might have caused a visible decrease in the numbers of reported, cleared, and convicted offences.
Dödligt våld i Sverige 1990–2017. Omfattning, utveckling och karaktär. Rapport 2019:6
I denna kartläggning beskrivs det dödliga våldets karaktär och utveckling under perioden 1990–2017. Bland annat framkommer det tydligt att kvinnor respektive män drabbas i helt olika sammanhang, utifrån olika motiv och med olika våldsmetoder. Unga män från utsatta miljöer är överrepresenterade bland både offren och gärningspersonerna.
Rapporten beskriver även vilket förebyggande arbete som pågår på området, samt hur man kan gå vidare för att förhindra fler fall av dödligt våld.
Kränkande fotografering. En uppföljning av lagens tillämpning. Rapport 2019:7
Den 1 juli 2013 infördes ett nytt brott i brottsbalken: kränkande fotografering. Den nya lagen kriminaliserar olovlig smygfotografering på platser där man förväntar sig vara i ett fredat utrymme (till exempel toaletter eller omklädningsrum).Brottsförebyggande rådet (Brå) har på uppdrag av regeringen undersökt hur lagen fungerar i praktiken. Studien bygger på ärenden (anmälningar, förundersökningar och domar) som hanterats under 2016, liksom på intervjuer och kriminalstatistik.Rapporten visar att de flesta anmälningarna gäller bilder med naket innehåll och att brotten främst riktar sig mot flickor och kvinnor. En annan viktig slutsats är att vissa typer av gärningar är svåra att komma åt med hjälp av lagen på grund av dess utformning, praxis och begränsningar kopplade till IT-forensiska undersökningar.
Kvinnors och mäns utsatthet som politiker. Kortanalys 4/2018
Rapporten är en fördjupad analys av eventuella könsskillnader i utsattheten bland politiskt förtroendevalda. Publikationen bygger på uppgifter från politikernas trygghetsundersökning (PTU), där politiskt förtroendevalda tillfrågas om sin utsatthet.
Risken att utsättas för hot och trakasserier tycks vara marginellt större för kvinnliga politiker än för manliga. Men det är vad politiker gör, snarare än vilka de är, som har störst betydelse för risken att utsättas. De som utsätts mest är yngre, aktiva på internet eller i sociala medier, omskrivna eller omtalade i medierna eller i sociala medier, eller som är Sverigedemokrater. Detta oavsett om de är kvinnor eller män.
Brott mot äldre. Om utsatthet och otrygghet
Andelen äldre i befolkningen fortsätter att öka. Ändå har kunskapen varit begränsad om äldres utsatthet för brott. Med denna rapport vill Brå fylla kunskapsluckan och bidra med ett underlag inför kommande satsningar på att förebygga brott mot äldre och öka tryggheten i deras vardag.
Kartläggningen ger en bild av omfattningen och karaktären på de brott som drabbar äldre kvinnor och män. Den beskriver deras utsatthet för brott, och belyser deras otrygghet och oro.
Till grund för rapporten har Brå analyserat resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU), granskat polisanmälningar och genomfört intervjuer med brottsutsatta.
Utvecklingen i socialt utsatta områden i urban miljö 2006–2017. En rapport om utsatthet, otrygghet och förtroende utifrån Nationella trygghetsundersökningen
Den här rapporten beskriver omfattningen och utvecklingen över tid – i socialt utsatta områden jämfört med övriga urbana områden – av faktorer såsom utsatthet för brott, otrygghet och oro samt förtroende för rättsväsendet. Kvinnors respektive mäns otrygghet och utsatthet särredovisas.
Särskilt stor är skillnaden vad gäller otrygghet vid utevistelse sen kväll i det egna bostadsområdet. Nästan hälften av kvinnorna (48 %) i socialt utsatta områden, uppger att de är otrygga på kvällstid i sitt eget bostadsområde, jämfört med en tredjedel (30 %) av kvinnorna i övriga urbana områden. Även bland män är det stora skillnader. I socialt utsatta områden uppger 22 procent av männen att de är otrygga när de vistas i sitt eget bostadsområde på kvällen. Motsvarande siffra för män i övriga urbana områden är 9 procent.
Effekter av straffskärpningen för fridskränkningsbrott
Brå har fått i uppgift att analysera hur strafftiderna för grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning har utvecklats mot bakgrund av en straffskärpning som trädde i kraft 1 juli 2013.
Den andel av de som dömts till fängelse i minst nio månader har ökat kraftigt efter straffskärpningen.
Strafflängden för majoriteten av de som dömts till fängelse har påverkats på så vis att strafftiden oftast blivit längre efter straffskärpningen.
Brott i nära relationer bland unga. Kortanalys 6/2018
Den här kortanalysen redovisar omfattningen och karaktären på ungdomars utsatthet för brott i nära relationer.
Nästan var femte ung person (18 procent) i åldern 16–24 år, uppger att de någon gång varit utsatta för systematiska kränkningar och förödmjukelser, försök till inskränkningar i friheten, hot, trakasserier, misshandel eller sexualbrott av en nuvarande eller tidigare partner. Bland tjejerna uppger 23 procent att de utsatts, jämfört med 14 procent av killarna. Vanligast är psykiskt våld; 21 procent av tjejerna och knappt 12 procent av killarna uppger att de utsatts.
Data har hämtats ur ett fördjupat frågeavsnitt från Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) 2013. Data har även hämtats från NTU 2006–2017 baserat på frågor om brott och relation till gärningspersonen.
Polisiära arbetssätt för att förebygga upprepat partnervåld – med fokus på våldsutövare
Hur kan polisen förebygga upprepat partnervåld? Förhindra våldsutövare rent fysiskt, göra det svårare för dem att upprepa sitt våld eller förmå dem att förändra sitt beteende? Vilka arbetssätt har prövats hittills, internationellt, och vilka är förutsättningarna och hindren för att polisen i Sverige ska kunna arbeta på liknande sätt?Här presenteras en sammanställning av svensk och internationell kunskap om polisiära arbetssätt mot upprepat partnervåld. Tre specifika utländska arbetssätt beskrivs mer ingående. Samtliga tre är samverkansmodeller där polisen är huvudaktör och insatserna är tydligt inriktade på våldsutövaren.
Rapporten vänder sig främst till regeringen och till dem inom Polismyndigheten som arbetar med att planera, organisera, finansiera och genomföra satsningar mot upprepat våld i nära relationer. Den är resultatet av Brås regeringsuppdrag att identifiera lovande polisiära arbetssätt mot upprepat partnervåld. Fokus ligger på arbetssätt som kan förmå män att upphöra med partnervåld mot kvinnor.
Kostnader för brott. En litteraturöversikt över metoder, resultat och utmaningar i forskningen om kostnader för brott
Denna rapport innehåller en litteraturöversikt av studier om kostnader för brott samt studier som fokuserat på ekonomiska fördelar med brottsförebyggande åtgärder. I rapporten återges exempel ur såväl den internationella som den svenska forskningen.
Kaerestevold. Finland, Sverige og Danmark
De nordiske kriminalpræventive råd i Sverige, Finland og Danmark besluttede i 2016 at udarbejde en oversigt over indsatser, som har til formål enten at forebygge kærestevold eller hjælpe ofre og gerningspersoner i relation til kærestevold. Kærestevold er en gennemgående problematik i alle de nordiske lande og udover de direkte konsekvenser ved at være udsat for vold, er der også sammenhæng mellem at blive udsat for kærestevold i ungdomsårene og risikoen for senere at havne i et voldeligt parforhold. I et kriminalpræventivt perspektiv er forebyggelse af kærestevold derfor vigtigt, fordi det både på kort og lang sigt kan have stor betydning for både ofre og gerningspersoner.
At sætte fokus på kærestevold i et nordisk samarbejde er endvidere oplagt, fordi de nordiske lande er så tilpas ens, at der er gode forudsætninger for at overføre succesfulde indsatser fra et land til et andet.
Men selvom der er store ligheder mellem Finland, Sverige og Danmark, så er der også stor variation i tilgangen til emnet. Der er derfor gode muligheder for at lade sig inspirere. Denne rapport forsøger at beskrive, hvordan man i Sverige, Danmark og Finland arbejder med kærestevoldsproblematikken.
Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete
Handbok som i fem steg beskriver hur samverkan praktiskt kan gå till. Boken ger användbara verktyg för hela samverkansprocessen.
Reviderad utgåva. Utkom första gången 2010.
Upprepad utsatthet. Vissa drabbas oftare än andra
Det är en liten grupp gärningspersoner som begår en stor del av alla brott. Samma förhållande gäller för dem som drabbas av brott — en liten grupp utsatta drabbas vid upprepade tillfällen och utsätts därmed för en stor andel av alla brott. Det brottsförebyggande arbetet har därför mycket att vinna på att utgå från kunskap om upprepad utsatthet. I denna skrift presenteras de grupper som är upprepat utsatta för brott mot enskild person, liksom förklaringar till att samma person drabbas flera gånger.
I skriften finns även några exempel på åtgärder som kan förebygga upprepad utsatthet för inbrott, ungdomars upprepade utsatthet och upprepad utsatthet för mobbning. Dessutom sammanfattas resultaten från en systematisk granskning av 31 studier som utvärderar insatser mot upprepad utsatthet.
Partner violence against women and men
This report is a summary of the Swedish report Våld mot kvinnor och män i nära relationer, report 2009:12.