Åsa Elmerot

Åsa Elmerot är juris doktor i konstitutionell rätt och universitetslektor i rättsvetenskap. Hon forskar för närvarande inom ramen för forskningsprojektet Nordisk exceptionalism? Kartläggning av konstitutionella resonemang i Norden, finansierat av Riksbankens jubileumsfond (2021–2024). Åsa Elmerot är därtill kursföreståndare för de fristående kurserna juridisk översiktskurs samt nätbaserad juridisk översiktskurs.

Universitetslektor i rättsvetenskap • Uppsala universitet (sedan 2022)
Kursföreståndare för de fristående kurserna juridisk översiktskurs och nätbaserad juridisk översiktskurs.

Interna uppdrag: Ledamot av Juridiska fakultetens utbildningsutskott.

Externa uppdrag: Biträdande handledare till doktoranden Ekaterina Zmyvalova (Institutionen för språkstudier, Umeå universitet).

Pedagogisk utbildning: Pedagogisk grundkurs för universitetslärare, 5 veckor (2011, Enheten för universitetspedagogik, Uppsala universitet) • Aktiva studenter i grupper, 1 vecka (2015, Enheten för universitetspedagogik, Uppsala universitet) • Handledning av studenter, 2 veckor (2015, Enheten för universitetspedagogik, Uppsala universitet) • Forskarhandledarutbildning, 3 veckor (2020, Högskolepedagogiskt centrum, Örebro universitet).

Universitetslektor i rättsvetenskap med inriktning statsrätt och konstitutionell rätt • Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete (2019–2022). Undervisning och kursansvar för kurser i statsrätt och konstitutionell rätt samt förvaltningsrätt inom ramen för juristprogrammet och rättsvetarprogrammet med internationell och digital inriktning samt en fristående kurs i stats- och förvaltningsrätt.

Ämnessakkunnig • Regeringskansliet, Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet (2018–2019). Deltog som ämnessakkunnig i utformningen av en vägledning gällande tolkning och tillämpning av barnkonventionen (Ds 2019:23, Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter).

Universitetsadjunkt • Uppsala universitet, Juridiska institutionen (2016–2018). Undervisning främst på terminskurs 1 (Grundläggande juridisk metod, statsrätt och konstitutionell EU-rätt).

Jur.dr (konstitutionell rätt) • Uppsala universitet (2017)

Tingsnotarie • Stockholms tingsrätt (2007–2009)

Övrig utbildning: Jur.kand. • Uppsala universitet (2007) samt fil.kand. (ryska, historia samt bosniska, kroatiska och serbiska) • Uppsala universitet (2007).

Min forskningsinriktning är offentlig rätt med särskild orientering mot konstitutionell rätt och folkrätt samt frågan om hur den nationella rätten förhåller sig till folkrätten. Genomgående har jag även ett intresse för de rättsliga resonemang som används för att motivera beslut, såväl inom den konstitutionella rätten som inom folkrätten.

Nordisk exceptionalism? Kartläggning av konstitutionella resonemang i Norden (The Nordic CONREASON Project)

Sedan 2021 forskar jag inom ramen för det treåriga forskningsprojektet Nordisk exceptionalism? Kartläggning av konstitutionella resonemang i Norden, finansierat av Riksbankens jubileumsfond.

I projektet analyseras rättsfall från de högsta domstolarna i Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge i syfte att identifiera de resonemang som domare i de nordiska länderna använder för att motivera sina beslut i konstitutionella frågor, exempelvis i frågor om grundläggande rättigheter och offentliga maktbefogenheter. I projektet använder vi empiriska metoder med utgångspunkt i ett metodologiskt ramverk som utvecklats inom ett annat projekt (The CONREASON Project).

Projektet är ett nordiskt komparativt projekt och involverar åtta nordiska forskare i konstitutionell rätt, komparativ rätt samt statistik och även en internationell rådgivande panel. Här kan du läsa mer om projektet och projektdeltagarna.

I december 2017 disputerade jag med en avhandling i konstitutionell rätt: Defining, Regulating and Balancing Rights – A Constitutional Law Study of Indigenous Peoples’ Rights to Land and Natural Resources in the Russian Federation.

Avhandlingen är en konstitutionellrättslig studie med folkrättsliga inslag. Själva studien utgår från frågan om urfolks och staters konkurrerande anspråk på markområden och skilda preferenser i fråga om användning av naturresurser, men avhandlingen har därtill en vidare ansats att i ljuset av detta analysera frågor om rättigheter och rättighetsbegränsningar i den ryska konstitutionen samt folkrättens ställning i den ryska rätten.