Biologisk mångfald

Inom FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling inom Agenda 2030 betonas vikten av att bevara och värna den biologiska mångfalden. Biologisk mångfald omfattar all den variation som finns på jorden såväl mellan arter, som inom arter och livsmiljöer som olika naturtyper och ekosystem.

Allt liv på jorden är beroende av biologisk mångfald. Biologisk mångfald kan bidra till att arter och ekosystem står emot och återhämtar sig vid förändringar av den lokala miljön, bakterie- och virusangrepp, och föroreningar. Biologisk mångfald och naturens ekosystem hjälper oss att pollinera våra grödor, återvinna näringsämnen och rena luft och vatten. Biologisk mångfald är en försäkring inför framtida behov, men anses även inneha ett egenvärde.

Forskning kring biologisk mångfald har stor betydelse för att nå målet om en hållbar utveckling för kommande generationer. Frågorna är många och viktiga: Hur ska vi utveckla och bevara den biologiska mångfalden nationellt och globalt? Vilken roll spelar biologisk mångfald i ekosystemet och vilken roll har vi människor i hotet mot den biologiska mångfalden? Vilka arter finns och hur uppkommer nya? Hur kan populationer anpassa sig till lokala förändringar? Och hur påverkar klimatförändringar arters förekomst och utbredning?

Aktuellt inom biologisk mångfald

Palmer i Amazonas

Forskning om biologisk mångfald

Forskningsprojekt och forskargrupper

Earth Biogenome Project

SciLifeLab vid Uppsala universitet koordinerar Sveriges medverkan i ett globalt projekt med målet att kartlägga genom, organismers fullständiga DNA-sekvenser, och dess mångfald. Projektet syftar till att främja forskning inom bland annat biodiversitet, miljöpåverkan, klimatförändring, ekosystem och växt- och djurförädling. 

Läs SciLifeLabs nyhetstext om projektet Earth Biogenome Project (på engelska)

Ornitologi

Forskagruppen Alström Lab forskar om taxonomi, systematik och evolution hos fåglar. Med hjälp av DNA-analyser rekonstrueras arternas utvecklingshistoria för att undersöka hur olika fågelarter har utvecklats och är besläktade med varandra. Genom att kombinera studier av utseende, ljud, beteenden, ekologi, geografiska utbredningar och DNA har man bland annat kunnat visa att många fåglar som tidigare betraktades som samma art egentligen är olika arter.

Lyssna på Forskarpoddens intervju med Per Alström, professor i ornitologi vid Institutionen för ekologi och genetik

Evolutionsbiologi

Forskargruppen Rosling Lab forskar om svamparnas mångfald och funktion. Med hjälp av molekylära metoder jobbar man för att kartlägga svampsamhällen framför allt i mark men även i ved. Forskningen fokuserar på ekologiska principer som styr samansättningen av naturliga svampsamhällen, evolutionära mönster hos marklevande svampar och kopplingen mellan svampsamhällen och ekosystemfunktioner. Utifrån arters släktskap och förekomst i olika habitat undersöker man evolutionära processer, som till exempel anpassning till värdväxter och näringsämnen, som drivit fram den enorma mångfalden av marksvampar.

Webbsida om forskargruppen Rosling Lab

Mikrobiell ekologi

Sjöar med brunt vatten är den vanligaste sjötypen i Skandinavien. Dessa sjöar spelar en stor roll i omsättningen av kol på jorden och man har funnit att de avger koldioxid till atmosfären, vilket kan påverka det globala klimatet. Sjöarna förändras också över tid och man har funnit att de blir brunare och brunare och att algblomningar av typen Gonyostomum semen (”Gubbslem”) blir vanligare och vanligare. Algblomningar ser vi oftast som något negativt, men i det här fallet undersöks om algblomningarna kan bidra till att mängden koldioxid som avgår till atmosfären minskar, vilket skulle kunna minska den pågående globala uppvärmningen. Man vill också undersöka varför ”gubbslem”-algblomningarna ökar och om det kan ha samband med att koncentrationerna av järn har ökat samtidigt som sjöarna har blivit brunare. 

Institutionen för ekologi och genetik:s webbsida om mikrobiell ekologi

Senast uppdaterad: 2021-02-22