Huslighet och hälsokonsumtion. Nya varor, nya vanor och förändrade hushållsstrategier i Sverige 1880-1930

Tidsperiod: 2013-01-01 till 2015-12-31

Projektledare: Inger Jonsson

Finansiär: Vetenskapsrådet

Bidragstyp: Projektbidrag

Budget: 4 620 000 SEK

Studien fokuserar det efterfrågeskifte på konsumtionsvaror som enligt historikern de Vries bidrog till övergången från ?the industrious revolution? till ?the breadwinner-homemaker household? under 1800-talet. Varor kopplade till det ökade intresset för hälsa och renlighet förutsatte förändrade hushållsstrategier då mer hemarbete krävdes för att omvandla varorna till nyttigheten hälsa. Något som bidrog till en specialisering med familjeförsörjar- hemmafruhushållet som nytt ideal. Projektets syfte är att belysa på vilket sätt detta kommer till uttryck i den svenska utvecklingen 1880-1930. Fokus riktas mot renlighetsdiskursen och hur denna manifesterade sig genom konsumtionen av vissa varor, hur dessa spreds, användes, sköttes och förändrade arbetsdelningen i olika typer av hushåll. En viktig målsättning för projektet är vidare att granska samspelet mellan huslighetsdiskursen och familjeförsörjaridealet ur ett genusperspektiv. Kvinnors villkor vid det förra sekelskiftet var något av en paradox där kvinnors insteg på nya områden och kvinnorörelsens framväxt parades med debatter om kvinnans sanna natur och naturenliga arbetsområden. Studien använder olika typer av källmaterial som: provinsialläkarrapporter, handböcker, annonser, auktionsprotokoll, postorderkataloger, bouppteckningar, fotosamlingar, kulturhistoriska undersökningar, dagböcker, brev, mm. Två olika typer av landsbygdsområden samt en stad kommer att jämföras.