Kvävetillförsel till skiktade sjöar: betydelsen av heterotrof, mixotrof och metanotrof kvävefixering

Tidsperiod: 2013-01-01 till 2015-12-31

Projektledare: Stefan Bertilsson

Finansiär: Formas

Bidragstyp: Oklassificerat

Budget: 2 747 000 SEK

Kväve har en central roll I biosfären. Alla organismer har behov av kväve för sin tillväxt och kväve begränsar därför ofta primärproduktionen. Kvävefixering är en energikrävande process där kvävgas, som är otillgängligt för de flesta organismer, omvandlas till biologiskt reaktiva former. I sötvatten har kvävefixering historiskt främst förknippats med massutveckling av vissa blommande cyanobakterier som använder solenergi för att driva denna process. Vissa nya studier pekar dock på att även andra bakterier kan spela en viktig roll I sjöns sammanlagda kvävefixering. Syftet med detta projekt är att studera de processer och miljöfaktorer som styr kvävefixeringen I skiktade sjöar. Vi kommer främst att studera hur bakteriers strategi för att erhålla energi för tillväxt styr denna process; vi kommer att testa om de skarpa syrgas-gradienter som förekommer I skiktade sjöar kännetecknas av förhöjd kvävefixering och studera vilken roll mixotrofa och metanotrofa bakterier har i denna process. Vi kommer att jämföra cyanobakteriers betydelse med andra kvävefixerare i olika sjöar och experimentsystem med varierande skiktnings-stabilitet och tillförsel av humusämnen. En god förståelse av denna process hjälper oss att bedöma sjöars roll i landskapets och biosfärens kvävekretslopp, samt hur miljöpåverkan kan påverka denna process. Kunskapen kan även användas för att utveckla förvaltningsstrategier för att undvika eutrofierings-problem lokalt och i kustnära vatten.