Universitetet och Uppsala kommun samarbetar om hållbar samhällsutveckling
Frågor som segregation, brister på bostadsmarknaden och ojämlikhet mellan olika geografiska områden är både viktiga forskningsfrågor och centrala utmaningar för samhällsplaneringen. Uppsala universitet och Uppsala kommun ingår nu ett nytt samarbete som kommer att stärka och utveckla universitetets forskning om hållbar social samhällsutveckling. Uppsala kommun anslår 3 miljoner kronor till ett nytt forskningsprogram som syftar till att stärka den kvantitativt inriktade urbanforskningen.
Det nya samarbetet är en del av Uppsala universitets partnerskap med Uppsala kommun som har hållbart samhällsbyggande som ett särskilt prioriterat tema. Syftet med samarbetet är att bygga upp ett flervetenskapligt forskningsprogram för kvantitativa studier av frågor kopplade till städer och urbanisering. Huvudfokus kommer att vara att stärka den kvantitativa forskning som redan idag bedrivs om ekonomisk och social hållbarhet vid IBF och nationalekonomiska institutionen.
– Det här är ett initiativ som kommer att stärka Uppsala universitets framträdande position inom kvantitativ urbanforskning, säger Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi vid IBF, som kommer att leda arbetet med det nya projektet.
Tack vare tillgången till rika registerdata har svensk forskning stora möjligheter att ligga i den internationella framkanten när det gäller att besvara frågor som rör bland annat urbaniseringsprocesser kopplade till bostadsmarknad, segregation, ojämlikhet, uppväxtvillkor och teknisk utveckling.
– Ett närmare samarbete med forskning ligger helt i linje med kommunens ambition att utveckla verksamheten utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är särskilt viktigt med komplexa hållbarhetsfrågor, säger Laura Hartman, hållbarhetschef vid Uppsala kommun.
– I det här forskningsprogrammet får vi möjlighet att utveckla samarbeten mellan forskare som har fokus på att besvara komplexa samhällsfrågor med hjälp av kvantitativa analyser, där statistiska metoder appliceras på data från detaljerade registerdatabaser, säger Per-Anders Edin, prefekt på nationalekonomiska institutionen.