Nytt forskningsprojekt om segregation

Ökad ekonomisk ojämlikhet, segregation samt ökat fokus på föräldraskap och barnuppfostran, särskilt bland välutbildade föräldrar, är fenomen som har följt varandra under de senaste decennierna i stora delar av västvärlden.

Forskare inom nationalekonomi intresserar sig i allt högre grad för konsekvenser av och samband mellan dessa fenomen. I ett nytt projekt, som finansieras med medel från Vetenskapsrådets nya nationella forskningsprogram om segregation, ska forskarna undersöka grannskapseffekter och segregation med speciellt fokus på föräldrars roll. Grannskapseffekter är ett begrepp som används för att beskriva hur individer påverkas av miljön de bor i.

I en del av projektet använder forskarna omfattande svenska geokodade registerdata på individnivå. Syftet är att identifiera vilka mekanismer som genom grannskapseffekter påverkar individers utfall längre fram i livet.

– Vi kan karakterisera bostadsområdet och dess sammansättning för varje geokodad individ i en viss grupp som gått i en viss skola sedan början av 1990-talet, säger Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF).

I en annan studie i projektet använder forskarna enkätstudier för att förstå hur så kallade uppfostringsstilar kan bidra till att förstärka ekonomisk ojämlikhet. Forskarna utgår från en enkätstudie där ca 5 000 svenska skolungdomar (13–15 år) och deras föräldrar samt lärare under en treårsperiod har svarat på frågor om uppfostran.

– Föräldrar vill i allmänhet sina barns bästa. Det har visat sig att föräldrar svarar på omgivningens signaler på ett sätt som vi nationalekonomer skulle kalla rationellt beteende. Om man som förälder uppfattar att barnen riskerar att hamna i dåligt sällskap kan en reaktion vara att försöka styra in barnen på andra fritidsaktiviteter eller begränsa vilka de umgås med, säger Torsten Santavirta, forskare i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF).

Följden av detta kan vara att samhällspolitiska åtgärder, som det fria skolvalet, som syftar till att utjämna skillnader mellan olika grupper i samhället, kan motverkas av föräldrar som anpassar sin uppfostringsstil till förändringar i klassens sammansättning.

– Åtgärder som är tänkta att ha ett utjämnande syfte, exempelvis att sudda ut socioekonomiska skillnader mellan skolor, kan på så vis undergrävas av föräldrar. Ökad social ojämlikhet i klassen kan uppmuntra föräldrar till att i ökad utsträckning styra barnens fritidsaktiviteter eller val av kompisar hårdare. Detta vill vi titta på i ett svenskt sammanhang. Vi har tillgång till fina registerdata som kompletteras med enkätstudier, säger Torsten Santavirta.

Projektet kommer igång på allvar efter årsskiftet.

– Det är fint att vara de första i Sverige som studerar föräldraskap ur den här synvinkeln i forskning om grannskapseffekter och segregation. Det är också spännande att titta på samspelet mellan samhällspolitiska åtgärder och föräldrarnas påverkan på barnens umgänge, säger Torsten Santavirta.