Hög byggtakt har positiva effekter för hushåll med låga inkomster visar ny doktorsavhandling
Den 10 juni försvarade Gabriella Kindström sin avhandling Urban Dynamics and Contemporary Challenges: Essays on Housing and Neighborhood Amenities.
Gabriella Kindström. Foto: Mikael Wallerstedt.
Avhandlingen behandlar samtida urbana utmaningar i en svensk kontext. I fyra artiklar utforskar Gabriella Kindström teman som ojämlikhet i boendet, gentrifiering och boendesegregation.
I den första artikeln undersöker hon hur byggandet av nya bostäder påverkar fördelningen av bostäder mellan olika inkomstgrupper. Medan det främst är höginkomsttagare som flyttar in i nyproducerade bostäder så tillgängliggörs, i och med omflyttningen, bostäder för låginkomsttagare. I takt med att bostäderna åldras blir de mer tillgängliga för individer med lägre inkomster och efter cirka 30 år är inkomstfördelningen jämn.
Gabriella Kindström visar att i kommuner med högre byggtakt får alla inkomstgrupper bättre tillgång till nyare bostäder och större bostadsyta. Slutsatsen blir att nya bostäder, även de som initialt främst bebos av höginkomsttagare, leder till en omflyttning i bostadsbeståndet som även gynnar låginkomsttagare.
Den andra artikeln undersöker huruvida storskaligt bostadsbyggande kan vitalisera fattigare stadsdelar. Resultaten visar att nya stora projekt med bostadsrätter till marknadspris inte bara leder till en ökning av den genomsnittliga inkomsten med 15 procent i den fattigaste kvartilen av grannskapen, utan att den genomsnittliga inkomsten också stiger med 10 procent i redan befintliga bostäder. Inkomstökningen i befintliga bostäder tyder på en ökning av områdets attraktivitet. Eftersom nya bostäder inte bara ökar bostadsutbudet, utan också kan påverka till exempel stadsdelens serviceutbud, är orsaken till effekten på bostadspriserna tvetydig.
I den tredje artikeln analyserar Gabriella Kindström effekterna av nya bostäder genom att titta på bostadspriserna i stadsdelen. Resultaten visar på en prisökning i låginkomstområden och en minskning i höginkomstområden, möjligen på grund av förtätning.
I den fjärde artikeln undersöks skolors effekter på bostadsområden genom att studera skolnedläggningar. Med hjälp av geokodade svenska mikrodata för hela befolkningen har Gabriella Kindström kunnat visa att skolnedläggningar minskar andelen höginkomsttagare i bostadsområdena, främst bland personer med barn. Segregationseffekten är mer uttalad i städer. I landsbygdsområden leder skolnedläggningar istället till avfolkning.
