"Shared Reading" i nordisk kontext
Beskrivning
Ett nordiskt forskningsprojekt med titeln "Shared Reading" i nordisk kontext är våren 2019 under uppbyggnad, med syftet att via aktionsinriktad forskning följa och stimulera implementeringen av Shared Reading i Danmark, Sverige och Norge. Projektet ska löpa fram till hösten 2021 och kommer att ha 13 olika partners - 6 lärosäten och 7 andra partners. Det koordineras av Inst. för ABM.
Shared Reading (SR) är en speciell metod för högläsning och diskussion av skönlitteratur i grupp, utvecklad av den engelska litteraturvetaren Jane Davis. Metoden har fått stor spridning i Storbritannien via The Reader Organisation som organiserar hundratals SR-grupper, ofta ledda av ideellt engagerade läsledare. Det finns nu ett snabbt växande intresse för SR även i Danmark, Norge och Sverige, men metoden har ännu inte på allvar spritt sig i Norden.
SR-grupper brukar bestå av ca 5–10 deltagare och en fast ledare (läsledare). Man träffas regelbundet och ganska ofta – kanske en gång per vecka. Deltagarna läser ingenting i förväg utan texten presenteras vid mötet och man diskuterar nya skönlitterära texter varje gång. Framförallt används lyrik och kortare noveller. Man läser högt, rad för rad och stycke för stycke, identifierar centrala ord och meningar och diskuterar de tankar och känslor som spontant kommer upp hos deltagarna under läsningen. Oftast är det läsledaren som läser högt, men i takt med att andra deltagare känner sig mogna uppmuntras de att bidra. Det krävs en läsledare som har lärt sig metoden väl, som väljer ut vad som ska läsas och sedan leder det hela med bestämd men ändå varsam hand. Under mötet, som är ca 1–1,5 timme, fokuserar man i allmänhet bara på en eller ett par dikter eller en kort novell, och det är deltagarnas spontana intryck, känslor och associationer som står i centrum for diskussionen. Det finns inga ”rätta svar” och det handlar inte om någon litteraturvetenskapligt inriktad analys.
Målet med SR är bland annat att ovana läsare ska komma i kontakt med läsning och skönlitteratur, och upptäcka att det är något man uppskattar och känner sig stärkt av. En viktig målgrupp är personer som av olika orsaker hamnat i socialt utanförskap. Metoden har i Storbritannien visat sig mycket lyckosam bland människor som känner sig ensamma och isolerade. Man har även arbetat bland människor med psykisk ohälsa, med äldre och dementa och även med arbetslösa, långtidssjukskrivna, hemlösa och utslagna människor och människor i fängelse. Eftersom deltagarna inte behöver förbereda sig genom att läsa i förväg blir det hela på ett sätt ganska kravlöst – den som är med behöver faktiskt inte ens vara någon god läsare. Mycket bygger ju på att texten läses högt, ofta flera gånger, och man både lyssnar och har den framför sig på papper. Hur diskussionen sedan utvecklar sig kommer förstås att bero dels på innehållet i litteraturen, dels på det sociala samspel som uppstått mellan deltagarna i gruppen.
SR har nu börjat sprida sig till de nordiska länderna. Danmark var först ut och 2010 bildades Læseforeningen, med syftet att arbeta för att sprida metoden i Danmark. Man organiserar egna SR-grupper och utbildar även läsledare. 2017 bildades i Norge systerföreningen Leserne. I Sverige har folkbibliotek och några studieförbund intresserat sig för metoden och startat grupper i mindre omfattning.
Nyfikenheten på metoden för närvarande mycket stor inom folkbibliotek och andra folkbildningsorganisationer, men även inom sjukvården och inom vissa typer av frivilligorganisationer, t.ex. patient- och anhörigorganisationer. I Norge finns också ett gryende intresse bland regionala hälsoföretag som samarbetar med lærings- og mestringssenter. Även bland lärare börjar intresset att vakna. Utbildningsbehovet är dock stort – inte minst för att kunna rekrytera fungerande läsledare – och vi behöver anpassa metoden efter de förutsättningar och behov som finns i den nordiska kontexten. Dessutom behövs stöd till läsledarna, ifråga om val av skönlitterära texter.
Projektets syfte
Målsättningen med projektet är att i nära samarbete mellan forskare och ”praktiker” arbeta med att sprida kunskap om SR och att arbeta med verksamhetsutveckling och anpassning av SR-metoden till de behov och praktiska förutsättningar som finns i de tre nordiska länderna. Detta kommer bland annat att betyda nya målgrupper. Vi kommer att pröva metoden även bland barn och unga samt bland nyinvandrade med andra modersmål än de nordiska språken. Inom SR i Storbritannien finns begränsad erfarenhet just av arbete bland yngre och immigranter.
Avsikten är ytterst att projektet ska bidra till att förenkla för de olika aktörer som vill arbeta med SR i våra tre länder. I en antologi kommer medverkande forskare (se nedan) att redovisa resultat från en rad mindre studier om SR, som fokuserar på olika sammanhang och olika perspektiv. Arbetet med antologin ska ha prägeln av aktionsforskning och sker i nära samarbete med olika aktörer i våra länder, som har börjat arbeta med SR-verksamhet och som deltar som partners i detta projekt (se nedan). Vi bedömer att arbetet med SR i Norden kommer att utveckla tre huvudinriktningar, och vill i projektet studera och arbeta med samtliga tre:
- Litteraturdidaktisk utgångspunkt. SR knutet till folkbibliotekens läsfrämjandearbete bland barn och vuxna och till upplevelseläsningens roll skolan.
- Litteratur och integration. SR knutet till frågan om social inkludering, välfärd, demokrati och medborgarskap. Här kommer även skönlitteraturens roll i språkinlärningen för nya immigranter in.
- Litteratur och hälsa. SR som redskap för att öka patienters välbefinnande vid olika typer av ohälsa (t.ex. SR som en metod för ”Kultur på recept”).
En viktig sak för att SR ska fungera är alltså god tillgång på bra skönlitterära texter. I Storbritannien har The Reader Organisation utgivit flera volymer med litterära texter för SR. Även vi i Norden behöver skapa något slags ”textbank”. Projektet avser därför att sammanställa en volym med texter ur den nordiska litteraturen, som vi under arbetet med projektet funnit fungerar vid SR.
Deltagande lärosäten och forskare
Uppsala universitet:
professor Kerstin Rydbeck (huvudkoordinator för projektet)
universitetslektor Åse Hedemark
Lunds universitet:
professor Anders Ohlsson
professor Torbjörn Forslid
universitetslektor Katarina Bernhardsson
FD, forskare Evelina Stenbeck
Aarhus universitet:
FD, forskare Mette Steenberg
universitetslektor Anne Line Dalsgaard
doktorand Charlotte Christiansen
universitetslektor Stefan Kjerkegaard
Syddansk universitet:
professor Peter Simonsen
OsloMet Storbyuniversitet:
professor Kjell Ivar Skjerdingstad
førsteamanuensis Cecilie Naper
førsteamanuensis Åse Kristine Tveit
Høyskolen Kristiania:
førsteamanuensis Thor Magnus Tallerås
Övriga deltagande partners
Foreningen Leserne i Norge
Læseforeningen i Danmark
Regionbibliotek Stockholm
Regionbibliotek Uppsala
Region Skånes kulturförvaltning
Folkuniversitetet Syd (Lund)
Folkuniversitetet Mitt (Uppsala)
Tidsplan
Projektledningsgrupp: Kerstin Rydbeck, Åse Hedemark, Anders Ohlsson, Torbjörn Forslid, Mette Steenberg, Kjell Ivar Skjerdingstad och Thor Magnus Tallerås.
Projektet kommer att ha viss verksamhet under våren 2019, men startar på allvar under början av hösten 2019. Det ska vara avslutat i början av hösten 2021. Projektplaneringsmedel har erhållits genom Svensk biblioteksförening.
Övrigt
För den som är intresserad av att följa aktiviteterna med Shared Reading i Sverige finns även Nätverket Shared Reading Sverige (NSRS) som är ett informellt nätverk med en Facebook-grupp.
Mera information om Shared Reading finns även att få i det danska TV-programmet Konstens dolda kraft (tillgängligt i Sverige via UR Play tom 30 juni 2020).