Strategiskt byggande nödvändigt för att uppnå social blandning
För att motverka segregation har en strategi från kommunalt håll varit att skapa mer socialt blandade bostadsområden genom att variera upplåtelseformer i nyproduktion. I en studie som har bedrivits i samverkan med Uppsala kommun har forskarna Martin Söderhäll och Andreas Alm Fjellborg undersökt blandningen av upplåtelseformer i bostadsområden med olika socioekonomisk status. De har även studerat om blandningen i sin tur har påverkat den sociala sammansättningen.
Diagrammet ovan visar fördelningen av upplåtelseformer i nybyggnation (byggår 1995–2017) och äldre bostäder (före 1995). Bostadsområdena är uppdelade i grupper, baserat på respektive områdes inkomstnivå. Till vänster visas bostadsområden med låga inkomster, i mitten bostadsområden med medelinkomster och till höger visas bostadsområden med höga inkomster. De streckade staplarna visar äldre bostadsbestånd och de helfärgade staplarna visar det nybyggda bostadsbeståndet.
Andreas Alm Fjellborg. Foto: Mikael Wallerstedt
Studien visar att det byggs en hög andel hyresrätter i bostadsområden med låga inkomster (den blå och lila stapeln till vänster i diagrammet). Byggandet av hyresrätter i allmännyttan har dock minskat kraftigt i dessa områden, även om de fortfarande utgör cirka 25 procent av områdenas totala nyproduktion. Andelen hyresrätter med privata fastighetsägare har ökat något och utgör 34 procent av nyproduktionen.
Andelen bostadsrätter ökar i alla typer av bostadsområden. I välbärgade bostadsområden (längst till höger) utgör bostadsrätterna cirka 48 procent av nyproduktionen medan 33 procent av utgörs av småhus. Andelen allmännyttiga hyresrätter i dessa områden har ökat något men är fortfarande låg. I bostadsområden med medelinkomster är fördelningen av upplåtelseformer i nyproduktionen väldigt snarlik det gamla bostadsbeståndet, med skillnaden att andelen hyresrätter har minskat något till förmån för bostadsrätter.
I studien har forskarna även jämfört inkomstskillnader mellan boende i nya och äldre bostäder. I bostadsområden med låga inkomster var genomsnittsinkomsterna för boende i nyproduktion högre än för dem som redan bodde i området, oavsett upplåtelseform. Inkomstskillnaderna i dessa områden var större i bostadsrätter än i hyresrätter. I välbärgade områden där det gamla bostadsbeståndet huvudsakligen bestod av villor och småhus var förhållandet tvärtom. De som flyttade in i nybyggda hyresrätter i dessa områden hade betydligt lägre inkomster än de befintliga invånarna. Detsamma gällde i viss mån bostadsrätter.
Forskarna konstaterar också att volymmässigt sker den allra mesta nybyggnationen i bostadsområden med medelinkomster. Slutsatsen är därför att sättet kommunerna har planerat och byggt på under åren 1995–2017 i viss mån har lett till en ökad blandning av upplåtelseformer. Men på grund av att nyproduktionen sker i områden med medelinkomster har byggandet inte bidragit till en ökad social blandning i bostadsområdena i någon större utsträckning.
– För att uppnå högre grad av social blandning borde kommunerna underlätta byggandet av hyresrätter i mer välbeställda områden och bostadsrätter i bostadsområden med lägre inkomster. Störst effekt, alltså mest social blandning, skulle uppnås om man bygger mer strategiskt i de allra mest välbeställda områdena och i bostadsområden med allra lägst inkomster, säger Andreas Alm Fjellborg, postdoktor i kulturgeografi vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF).
