Hyresgäströrelsen startade redan för 150 år sedan

När arbetarrörelsen växte fram i slutet av 1800-talet började även en annan, inte lika uppmärksammad rörelse, att formas. Då var ojämlikhet i form av höga hyror och låga löner en del av problembilden. Urbanhistorikern Hannes Rolfs nya bok När hyresgästerna gjorde uppror uppmärksammar rörelsen och dess inflytande, i en tid när ojämlikheten på bostadsmarknaden ökar på nytt.
– Det var en internationell rörelse som växte fram och som påverkar än idag, säger Hannes Rolf, som är forskare i historia vid IBF.

Boken bygger på Hannes Rolfs avhandling i samma ämne och grundar sig på arkivstudier av organisationsmaterial, utredningar, dagstidningar, hyresgästtidningar och fastighetsägaretidningar. Där skildras många konflikter som bland annat kunde leda till att hyresgästerna vägrade betala hyreshöjningen eller deponerade hyrorna tills konflikten var löst. Genom blockader hindrade man också reparationsarbeten och nyinflyttning till berörda fastigheter medan konflikterna pågick.

– Det som inte var så känt är att hyresgäströrelsen var så tidig som den var. Den tidigaste jag har kunnat hitta var från 1875. Men även att hyresstrejkerna och blockaderna de använde sig av var så omfattande och att de lade grund för de kollektivförhandlade hyror vi har idag, säger Hannes Rolf om resultaten av sin studie.

Hyresgäströrelsen hade nära band till arbetarrörelsen och den växte fram och tog ordentlig fart under första världskriget då det kooperativa byggandet inleddes, men var som starkast under mellankrigstiden. Då hade hyresregleringen upphävts, vilket lett till stora hyreshöjningar och vräkningar. Som en följd av detta bildades Hyresgästföreningarnas riksförbund 1923.

– Rörelsen har alltså haft ett ganska stort inflytande. Sverige hade då starka organisationer inom hyresgäströrelsen, framför allt efter andra världskriget då allmännyttan började byggas ut, säger Hannes Rolf.