Ny bok med rätten till bostad i fokus
Rätten till bostad finns med i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och är fastslagen i den svenska grundlagen. Men vad betyder rätten till bostad? Tolkningarna skiljer sig åt – är det ens en rätt som medborgarna kan utkräva av samhället? I tider av bostadsbrist och en ökande hemlöshet är frågorna viktiga att reda ut. IBF:s forskare Bo Bengtsson, Markus Holdo och Emma Holmqvist är redaktörer för en ny antologi som reder ut begreppen, pekar på problemen och kommer med förslag på lösningar.
Emma Holmqvist. Foto: Mikael Wallerstedt
Allas rätt till bostad. Marknadens begränsningar och samhällets ansvar är en omfattande antologi som tar sin utgångspunkt i bostaden som en mänsklig rättighet. Antologin består av 23 fristående kapitel, och de 28 författarna representerar tio olika universitet och högskolor. Innehållet omfattar flera teman och spänner över tolv olika akademiska ämnen, bland annat juridik, socialt arbete och nationalekonomi.
– Syftet med boken är att bredda både den politiska och akademiska debatten kring frågan om bostaden som rättighet. Det är viktigt att föra en debatt om vilken roll marknaden har och vilka specifika begränsningar den har. Man måste även fråga sig var samhällets ansvar kommer in och vilka aktörer som är inblandade, säger Emma Holmqvist, forskare i kulturgeografi vid IBF och en av redaktörerna och initiativtagarna till antologin.
Antologin behandlar en lång rad olika frågor av betydelse för rätten till bostad. Ett par kapitel handlar om bostadspolitiska verktyg som bostadsbidraget och hur det skulle kunna vässas. Andra kapitel handlar om marknadens roll, även ur ett historiskt perspektiv. Sista delen av boken handlar om demokratiska aspekter av bostadspolitiken. Bland annat frågar sig IBF:s forskare i statsvetenskap Markus Holdo vilka demokratiska problem som uppstår när marknaden får ansvara för bostadsfördelningen. Han argumenterar för att om vi inte värnar rätten till bostad, hotas hela vårt demokratiska system.
– Om alla ser till sin egen vinning utan etiska hänsyn leder detta till vidgade klyftor och segregation – vilket i sin tur undergräver den politiska jämlikheten, säger Markus Holdo.
Att klyftorna ökar är tydligt även för Emma Holmqvist, som också ser allt större utmaningar med bostadsförsörjningen för svagare grupper. I takt med att bostadsbristen ökar, ökar också hemlösheten och antalet människor som inte kan finna en permanent bostad. Emma Holmqvist lyfter i sitt kapitel upp kritik mot att kommunerna gör skillnad på olika typer av hemlöshet. Hon menar att kommunerna borde fokusera på att någon är hemlös, eftersom att all hemlöshet – oavsett om den beror på strukturella orsaker, för låg inkomst eller social problematik – innebär att rätten till bostad inte är tillgodosedd.
– Om du får hjälp eller inte handlar i slutändan om i vilken kommun du bor och varför du är hemlös. Det här är ett stort hål i vårt sociala skyddsnät. Synen på vem som är i behov av bostad förändras och tajtas till av kommunerna över tid. Att vara hemlös behöver inte betyda att man bor på gatan – det handlar till stor del om invånare som inte lyckas få ett eget bostadskontrakt och som tvingas flytta runt på olika korttidskontrakt. Det kan också handla om boendekvalitet och trångboddhet. I boken tar vi även upp barns utsatta situation i flera kapitel, säger Emma Holmqvist.
Boken landar i att rätten till bostad måste värnas på ett bättre sätt – både på det politiska och akademiska planet.
– Den snäva syn som präglat bostadspolitiken och den mediala debatten speglar inte den mångfald av perspektiv som finns inom forskningen, säger Bo Bengtsson, seniorprofessor i statskunskap vid IBF.
