Hyreskontrakt ledde till minskad sysselsättning och lägre arbetsinkomst

Studien utgår från ett bostadslotteri som genomfördes i Stockholm mellan 2003 och 2013. Lotteriet skulle bidra till en ökad social blandning genom att även grupper som annars var exkluderade från bostäderna på grund av långa kötider skulle kunna få ett hyreskontrakt.

Totalt var det 638 lägenheter som förmedlades via bostadslotteriet. För att accepteras som hyresgäst var deltagarna i lotteriet tvungna att ha en fast inkomst och en bruttoinkomst på minst tre årshyror. Studien omfattar över 4 000 deltagare och publicerades nyligen i den ansedda tidskriften Journal of Public Economics.

Forskarna har följt deltagarnas löneutveckling, utbildning och situation på arbetsmarknaden och undersökt hur det gick för gruppen som fick ett hyreskontrakt via lotteriet i relation till dem som inte fick det.

– Vi ville studera beteendeeffekter för individer som erhåller ett hyreskontrakt med så kallad bruksvärdeshyra, det vill säga en hyra som i de flesta fall bestäms genom årliga förhandlingar mellan hyresvärd och hyresgästförening och inte av marknaden, berättar Cecilia Enström Öst, forskare i nationalekonomi vid IBF.

Hon har genomfört studien tillsammans med Per Johansson, som är professor vid statistiska institutionen. I sina analyser fann de att deltagarna som fick ett hyreskontrakt via lotteriet minskade sina inkomster med 13 till 20 procent jämfört med dem som inte fick ett hyreskontrakt. Även sysselsättningsgraden minskade med 8 till 13 procent jämfört med dem som inte fick ett hyreskontrakt. Effekten var större för kvinnor än för män.

Effekten kan till viss del förklaras av att en erhållen lägenhet med bruksvärdeshyra också tenderar att öka sannolikheten att påbörja högre utbildning. Detta beror enligt forskarna på att få en lägenhet med bruksvärdeshyra i ett attraktivt område kan jämställas med att få ett kapitaltillskott (som en lotterivinst) som gör det möjligt att gå ner i arbetstid och till exempel påbörja studier.

– Våra resultat visar att det finns beteendeeffekter av att få ett boende med reglerad hyra. I Sverige är alla individer berättigade till ett hyreskontrakt med bruksvärdeshyra utan någon behovsprövning och ingen skillnad görs mellan nya och befintliga hyresgäster. Det svenska hyressystemet kan därför i viss utsträckning betraktas som ett generellt bostadsstöd, säger Cecilia Enström Öst.