Bostadsfrågan som politik och intressekamp – ny bok med bostadspolitiken i fokus

Med boken vill författarna ta ett samlat grepp om bostadspolitiken. Till grund ligger den forskning som Bo Bengtsson, seniorprofessor i statskunskap vid IBF och Martin Grander, biträdande lektor i urbana studier vid Malmö universitet, har bedrivit under många år. I sina genomgångar har de även varit måna om att väva in andra samhällsvetenskapliga forskares perspektiv och teorier.

Boken fokuserar på de mest centrala delarna i bostadspolitiken som författarna menar utgör bostadspolitikens fem grundpelare: En generell bostadspolitik utan individuell behovsprövning, kommunernas och allmännyttans roll, en integrerad hyresmarknad med likartade villkor för privata och allmännyttiga hyresvärdar, neutralitet mellan upplåtelseformerna och den organisationsstyrda och ”korporatistiska” modellen för hyresförhandlingar och bruksvärdessystem.

Enligt Bo Bengtsson är det kombinationen av dessa olika faktorer som gör att svensk bostadspolitik skiljer sig från andra länders. Det som gör Sverige mest unikt är synen på hyresrättens ställning. Det är också hyresrätten som till stor del står i fokus i boken.

– Skälet till detta är att historiskt är det hyrespolitiken som har varit bostadspolitik. Bostadsfrågor som rör äganderätt har snarare varit en fråga för finanspolitiken och skattepolitiken, säger Bo Bengtsson.

I boken benar forskarna också ut varför det är så svårt att byta bostadspolitik. Förklaringen ligger, enligt Bo Bengtssons forskning, i det som forskarna kallar för stigberoende.

– När politiken en gång tagit en viss riktning är det svårt att längre fram välja en annan väg, på grund av trögheten i de institutioner som har byggts upp till följd av tidigare politiska beslut. Många av dagens institutioner kan spåras tillbaka till den bostadssociala utredning vars slutbetänkande kom 1945 och som ledde till en rad politiska beslut åren därefter. Till exempel fick allmännyttan en annan roll under 1940-talet och det har fortfarande betydelse, förklarar Bo Bengtsson.

Frågan om vilka förändringar som har påverkat bostadspolitiken mest är svår att besvara men Bo Bengtsson ser ändå ett antal milstolpar, utöver förändringarna på 1940-talet, som har haft stor betydelse. Slopandet av prisregleringen för bostadsrätter 1968 fick stor betydelse för bostadsmarknaden, liksom övergången från hyresreglering till bruksvärdessystem för hyresrätterna på 1970-talet.

På 1990-talet genomfördes en rad bostadspolitiska förändringar av regeringen Bildt som kom att få stor betydelse. En symbolhandling som troligen har haft stor inverkan på kontinuiteten i bostadspolitiken var att Bostadsdepartementet lades ner för att inte heller återuppstå under kommande regeringar.

En viktig regelförändring är också allbolagen från 2011,som klargör att de allmännyttiga bostadsbolagen ska bedriva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer. Lagen var en anpassning till EG/EU-rätten och fick stor påverkan på allmännyttans verksamhet.

Sammantaget tycker Bo Bengtsson att lägesbilden i den svenska bostadspolitiken just nu är väldigt oklar. Han hoppas att boken och dess analyser ska kunna fungera som ett bra underlag för en konstruktiv dialog framöver.

– Det är tydligt att bostadspolitiken har stora problem och att Sverige inte klarar bostadsförsörjningen för alla invånare. Martin Grander lyfter det faktum att nio procent av befolkningen har återkommande problem på bostadsmarknaden – det kan röra sig om trångboddhet eller ansträngd boendeekonomi. Det här är ett glapp mellan bostadspolitik och socialpolitik som utgör en blind fläck i vårt välfärdssystem, säger Bo Bengtsson.