Ny bok kritiserar kapitalförvaltningens inflytande på viktiga samhällsfunktioner

Kapitalförvaltarna äger inte bara finansiella tillgångar. Vägarna vi kör på, rören som förser oss med dricksvatten, jordbruksmarken som ger oss vår mat, energisystem för el och värme, sjukhus, skolor och till och med de hem där många av oss bor – alla inkluderas i kapitalförvaltarnas växande investeringsportföljer.

–  Som ägare till fler och fler av samhällets grundläggande byggstenar påverkar kapitalförvaltare våra liv på ett djupt och oroande sätt. I boken försöker jag blottlägga det jag kallar "kapitalförvaltarsamhället", säger Brett Christophers.

Enligt honom agerar inte kapitalförvaltare på samma sätt som traditionella ägare av bostäder och annan viktig infrastruktur. För dem handlar det inte om långsiktiga investeringar och noggrant underhåll, utan om att göra snabba vinster för sig själva och investerarna som stöder dem.

– Att köpa och sälja dessa livsuppehållande tillgångar i en svindlande takt är kärnan i deras affärsmodell. I kapitalförvaltarsamhället blir naturen och de byggda miljöerna bara ytterligare ett medel för att suga ut pengar, säger Brett Christophers.

Boken har rönt uppmärksamhet internationellt och den har relevans även för Sverige, då några av de mest aktiva kapitalförvaltarna som investerar i infrastruktur och fastigheter internationellt är svenska företag.  

– Många stora investeringar i offentliga tillgångar och service i Sverige på senare tid, som Nya Karolinska i Stockholm, har letts av internationella kapitalförvaltningsföretag. Sverige är absolut en del av det globala kapitalförvaltarsamhället, säger Brett Christophers, som även pekar på problemet med att många kapitalförvaltare försöker undvika att betala skatt i Sverige genom så kallade ”brevlåde-upplägg”:
– Med komplicerade skatteupplägg i länder som Luxemburg, som i fallet med Nya Karolinska, finns det i slutändan risk att Sverige inte får in den skatt som krävs för att finansiera den svenska välfärden.