Vilka är konsekvenserna av reshoring: Ett steg bakåt eller framåt för företags konkurrenskraft?

Beskrivning

Under de senaste åren har “reshoring” – att företag flyttar hem verksamhet som tidigare flyttats till utlandet (Fratocchi et al., 2016) – rönt stort intresse från myndigheter, universitet och näringsliv exempelvis Sverige och EU. Detta intresse har ökat ytterligare på grund av de problem som identifierats i globala värdekedjor i samband med COVID-19 pandemin, vilka i sin tur har rört exempelvis tillgången på läkemedel, sjukvårdsmateriel, och essentiella komponenter till industrin.Vi vet idag allt mer om varför företag väljer att genomföra reshoring. Dessa beslut kan exempelvis baseras på ökande löner, högre fraktkostnader, behov att producera närmre kunder i hemlandet, eller ändrade regler i de länder där verksamhet förlagts. Dock vet vi idag mycket lite om hur reshoring påverkar företags konkurrenskraft samt deras lokala nätverk. Vi vet även mycket lite om de specifika utmaningar eller fördelar som reshoring innebär för företag.Att studera effekterna av reshoring är viktigt då det har potentiellt stora konsekvenser för svenskt och europeiskt näringslivs konkurrenskraft samt för sysselsättningen. Vidare är effekterna av reshoring särskilt angelägna i dessa tider då pandemin har givit upphov till mycket diskussion i media, myndigheter, näringsliv och akademi både i Sverige och EU om vikten av att finna lösningar på störningar i den globala försörjningskedjan (exempelvis avbrott i transporter mellan länder, stoppad produktion, ofyllda order, långsammare transporter, eller lagerbrist av kritiskt viktiga varor).

En viktig lösning på dessa problem är att uppmuntra företag att flytta hem produktion av känsliga produkter från utlandet, alltså reshoring. Genom att jämföra åtta kvalitativa fallstudier av reshoring till två Europeiska länder med olika industristrukturer, Sverige och Italien, kommer en fördjupad förståelse av reshoring uppnås. Projektet kommer därefter att följa upp resultaten av dessa fallstudier med en enkätundersökning som undersöker dessa över ett stort antal företag. Detta projekt syftar till att med dessa grepp öka förståelsen för vilka konsekvenser som reshoring har, samt vilka hinder och möjligheter företag ställs inför i samband med reshoring. Datainsamlingen och analysen kommer att utföras av en erfaren forskargrupp från ämnena företagsekonomi och ingenjörsvetenskaperna vid Uppsala universitet under en period av tre år.

Resultaten kommer öka vår förståelse för vad reshoring innebär både vad avser hur reshoring påverkar företaget och dess affärsnätverk, men även vad det är som utgör hinder eller skapar möjligheter i samband med reshoring. Projektets resultat förväntas ha intressanta och användbara implikationer för både företag som avser att flytta hem verksamhet från utlandet och för de myndigheter som skapar förutsättningar för flytt till och företagsamhet i Sverige. Då projektets resultat förväntas ha bred relevans kommer dessa primärt att spridas inom akademi, näringsliv och myndigheter i Sverige och Italien. Dock tros resultaten även vara högst intressanta för motsvarande aktörer i andra länder och därför även spridas internationellt. Slutligen, då detta ett första steg i att förstå konsekvenserna av reshoring förväntas resultaten ge upphov till mycket ytterligare forskning, både i Sverige och utomlands, på detta allt viktigare område.

ENGELSKA

Reshoring: A step forward or backward in the internationalization process?

In recent years, "reshoring" – the process by which companies move activities that were previously moved to foreign countries back to their home country – has attracted great academic interest. This project aims to contribute to the understanding of barriers and possibilities of reshoring and most important its consequences. Further understanding of the effects of reshoring is also very timely as the Covid-19 pandemic has triggered much discussion in media, government, academy both in Sweden and the EU on potential solutions to disruption problems in global supply chains (e.g., interruption of transportations between countries, stalled production, unfulfilled orders, slower shipments, stock shortages).