Magdalena Kuchler, universitetslektor i naturresuser och hållbar utveckling

Magdalena Kuchler är universitetslektor och forskar inom Naturresurser och Hållbar utveckling (NRHU) vid institutionen för geovetenskaper. Som samhällsvetenskaplig forskare vid en övervägande naturvetenskapligt inriktad institution strävar hon efter att hitta fruktbara forskningssamarbeten med andra forskare från olika forskningsområden. Hon samarbetar med, bland annat, geofysiker, geografer, ekologer, antropologer, arkeologer och arkitekter. ”Jag trivs när jag som forskare får arbeta i en miljö som kombinerar samhällskunskap och humaniora med naturvetenskap. Det öppnar upp för ett bredare sätt att tänka.”

Hur kan vi integrera underjordiska byggnader i Stockholms framtida stadsplanering? Hur kan forskare hjälpa beslutsfattare att integrera ambitiösa koldioxidbudgetmål i den regionala klimatpolitiken? Hur kan människor föreställa sig alternativa energiframtider i ett kol-beroende samhälle? Magdalena Kuchler har det senaste året beviljats närmare 25 miljoner SEK till flera stora forskningsprojekt med fokus på olika forskningsfrågor. Forskningsområdena är spännande och nytänkande, vilket forskningsfinansiärerna också verkar hålla med om.

Det som genomsyrar projekten är fokuset på framtiden; att förstå hur man skapar eller formar framtidsvisioner för att styra och påverka dagens beslut. Ytterligare en sak som projekten har gemensamt är att det är tvärvetenskapliga projekt, något som Magdalena Kuchler strävar efter.

- Jag insåg tidigt fördelarna med att samarbeta över de disciplinära forskningsområdena. Samhällsvetare, humanister, naturvetare och tekniker borde alla samarbeta mer över gränserna. Att arbeta tvärvetenskapligt ger både nya perspektiv och sätter ens egen forskning i nya, ofta nödvändiga sammanhang och det är något som berikar allas vår forskning, säger Magdalena Kuchler.

Intresset för hållbarhet och tvärvetenskap började redan när Magdalena Kuchler som student i Warszawa tog sin magisterexamen i internationella relationer.

- Utbildningen inom internationella relationer var ganska disciplinär och svartvit. Jag har alltid varit intresserad av geografi, geopolitik och miljöfrågor vilket naturligt nog ledde till ett allt större engagemang i klimat- och energifrågor. När jag tog en extra kurs i miljöpolitik hade jag blivit ännu mer intresserad av att studera miljöfrågor.

Tanken på att studera vidare fanns kvar och när Magdalena fick reda på att det fanns en internationell masterutbildning i miljökunskap i Sverige som hette ”Water and Livelihood Security” vid Linköpings universitet så sökte hon och kom in på sin andra masterutbildning mellan 2005–2007.

- När jag kom till Linköping i augusti 2005 så minns jag att jag blev lite förvånad över att det var så mycket varmare än jag hade trott och att solen stod så lågt på himmelen. Jag kommer också ihåg att jag blev överväldigad av mängden cyklar som var parkerade runt Linköpings universitetscampus, något som inte alls är vanligt i Polen.

Efter masterutbildningen doktorerade Magdalena i ämnet i ”Water and Environmental Studies” mellan 2008–2012. Därefter fick hon en post doc på samma institution vid Linköpings universitet.

Som postdoc arbetade jag med klimatstyrning och studerade det civila samhällets många roller och deltagande i klimatförändringarna. Men när min post doc tog slut så stod jag helt plötsligt utan arbete.

Magdalena Kuchler, universitetslektor i naturresurser och hållbar utveckling och ansvarig för masterprogrammet i hållbar utveckling.

- Precis som så många andra så märkte jag att arbetsmarknaden var tuff för akademiker, att konkurrensen var hård och att tidsramarna var begränsade. Under åtta månader sökte jag en mängd olika tjänster samtidigt som jag sökte forskningsbidrag. "Never give up, never surrender" var sci-fi-mottot som höll mig igång. Sedan hände allt på en gång; jag fick en tjänst som post doc i globala energisystem vid institutionen för geovetenskaper och blev även beviljad ett forskningsbidrag på 3.7 miljoner SEK för ett projekt om skiffergas i EU. Sedan dess har jag fortsatt att arbeta med naturresurser och hållbar utveckling och är idag docent och universitetslektor och ansvarig för masterprogrammet i hållbar utveckling.

Vad hoppas du inför framtiden vad gäller din forskning?

- Vi vet att klimatkrisen och resurs- och energiutmaningarna är en konsekvens av världens sociala, ekonomiska och politiska strukturer. För att hitta lösningar måste vi därför kombinera naturvetenskap med samhällsvetenskap och humaniora. Tvärvetenskapliga forskningssamarbeten leder så mycket längre eftersom det inbegriper en mångfald av synsätt och vetenskapliga metoder. Målet är att utveckla en stark och attraktiv tvärvetenskaplig forskargrupp med fokus på framtida energiomställningar och resurshantering. Klimatförändringarna kräver att vi börjar arbeta över gränserna, det är nödvändigt om vi vill hitta lösningar.

Titel: Universitetslektor i Naturresurser och hållbar utveckling vid institutionen för geovetenskaper.

Aktuell: Har tilldelats 10,4 millioner SEK från Vetenskapsrådet för projektet ”Att demontera makten kring fossilintensiva föreställningar”, 6 millioner SEK från Energimyndigheten för projektet ” Integrering av regionala koldioxidbudgetar i regional klimatpolitik”, samt 8 millioner SEK från Formas för projektet ”SubCity: Framtida föreställningar om marken under staden”.

Familj: Bor med min sambo i Stockholm och pendlar till Uppsala (om tåget går).

Gör på fritiden: Jag älskar att vandra i naturen och att fotografera naturfenomen. Jag tycker även om att gå på museum, bio, opera och teater.

Senast lästa bok: ”Underground Urbanism” av Elizabeth Reynolds

Gör mig glad: Att skratta. God mat, särskilt polska pierogi och barszcz. Min sambos operasång.

Gör mig arg: Orättvisa och dåligt ledarskap. Människor som har makt men som missbrukar den.

Dold talang: Mitt sinne för humor och att jag är händig.

Egenskap som jag är stolt över: Ödmjukhet och envishet.

Drivkraft som forskare: Min kreativitet.