Jonatan Schytzer tilldelas medel för forskning om företagsrekonstruktion.

Jonatan Schlyter och Olof Wadell

Kort om projektet

Att vissa företag får ekonomiska problem är oundvikligt i en marknadsekonomi. Under de senaste decennierna har det blivit allt vanligare att stater tillhandahåller företag med ekonomiska problem ett rättsligt förfarande kallat företagsrekonstruktion. En rekonstruktion syftar till att skapa förutsättningar för att företag ska kunna fortleva och därmed undvika att stora värden förloras i en konkurs. I Sverige infördes ett sådant rekonstruktionsförfarande 1996. Under bara 2020 rekonstruerades 307 företag i Sverige, vilka sammanlagt hade 9 200 anställda. Historiskt sett har dock så många som varannan rekonstruktion misslyckats. Det kostar mycket pengar för alla inblandade aktörer, såsom kreditgivare, leverantörer och staten. Som exempel kan nämnas att Saab Automobils skulder växte med hisnande 10 miljarder kronor från det att företaget inledde sin första rekonstruktion 2009 tills att det slutligen försattes i konkurs 2011.

Traditionellt har företagsrekonstruktion angripits från ett juridiskt perspektiv. Det gäller även det initiala testet av vilka företag som är värda att släppas in i en rekonstruktion – det så kallade livskraftstestet. Från ett juridiskt perspektiv ses företaget som enskilda, självständiga ekonomiska enheter; företagets värde finns i det man själv äger eller kontrollerar. Företagsekonomisk forskning har dock visat att företag ofta utvecklar långvariga affärsrelationer med centrala kunder och leverantörer, vilka är helt avgörande för att företag ska kunna fortleva. Perspektivet belyser således att företags värde och möjlighet till fortlevnad under och efter en rekonstruktion också finns i dess affärsrelationer. I livskraftstestet bör därför även företags affärsrelationer beaktas.

Syftet med projektet är att vidareutveckla livskraftstestet med målet att generera ny kunskap som möjliggör att färre företagsrekonstruktioner misslyckas.