200 år av konst och blindhet • Kulturnatten 2023

Från Oidipus till Ray Charles ryms oräkneliga exempel på blinda karaktärer och konstnärer som gjort tidlösa avtryck i kulturhistorien. Några av dem har till och med återfått synen, men inte alltid med lycklig utgång. Vid Kulturnatten 9 september välkomnar Konst Läkekonst till ett möte med pianovirtuosen Ulf Johansson Werre och litteraturprofessor Torsten Pettersson som tar oss på en resa genom ton och ord.

Tid Lördag 9 september 2023, kl. 20.00
Plats Musicum, Kyrkogårdsgatan 4
Övrigt Fri entré, ingen föranmälan
Ladda hem Poster Konst Läkekonst Kulturnatten 2023 Pdf, 913 kB.

ODYSSÉ BLAND BLINDA MUSIKER

Musikhistorien är tätbefolkad av blinda artister som trots, eller kanske tack vare, sitt handikapp nått stora framgångar. Några, som Sir George Shearing, föddes blinda. Andra, bland dem Ray Charles och Stevie Wonder, förlorade synen först några år in i barndomen. I vissa fall förblir biografierna knapphändiga: För Blind Lemon Jefferson – en inspirationskälla för den unge Dylan – har varken exakt födelseår eller familjeförhållande kunnat definieras.

En gemensam nämnare är även dessas musikaliska inflytande på efterföljande generationer. Inte minst inom jazzen, bluesen och soulen ekar tydliga spår av deras odödliga kompositioner och tolkningar. Även i vår egen svenska artistlängd har blinda musiker åstadkommit tydliga avtryck, bland dem Åke Johansson, pianisten vars trio delade scen och studio med bland andra Chet Baker och Dexter Gordon. Men vad präglar deras uttryck? Vid Konst Läkekonst 9 september bjuder pianovirtuosen Ulf Johansson Werre på intressanta betraktelser och musikaliska smakprov från en spännande nisch i kulturhistorien.

ATT BLI SEENDE – EN TRAGEDI OCH ETT TRAUMA?

Seende och blindhet är ett huvudtema i hela den västerländska kulturen. En speciell form är berättelsen om den blinda unga kvinnan som blir seende. I österrikaren Adalbert Stifters kortroman Abdias (1842) är titelpersonens dotter Ditha blind men återfår sin syn genom ett blixtnedslag. Stifter beskriver hur det krävs mycket mer än fysiologi för att en människa ska kunna se. Men ödet ger och ödet tar. Då den seende Ditha fritt kan röra sig i naturen blir hon överraskad av ett åskväder och berövas livet av ytterligare ett blixtnedslag. Att bli seende var alltså inte bara en lycka utan också roten till en tragedi.

Vändningen upprepas i André Gides Pastoralsymfonin, den franska kortromanen från år 1919 i vilken en präst tar hand om den unga blinda Gertrud. Utan att förstå det – blind i en annan mening – utvecklar han allt mer erotiska känslor för henne och hon i sin tur tror sig vara kär i honom. Det leder till att hans son Jacques blir avvisad som hennes friare och då väljer att bli munk. När Gertrud genom en operation återfår synen förstår hon att den som hon i sin blindhet har föreställt sig som sin älskade i själva verket är Jacques och inte hans far. Med Jacques borta för alltid försöker Gertrud i sin förtvivlan dränka sig. Hon räddas men dör av lunginflammation och prästen inser vilken skuld han bär på i hela skeendet.

Men det behöver inte gå illa. I dansken Henrik Hertz skådespel Kung Renés dotter (1845) växer prinsessan Iolanthe upp blind och omedveten om sitt tillstånd eftersom kungen har förbjudit alla att avslöja seendet som en dimension i tillvaron. När hon har åldern inne blir hon kär i och trolovad med en ung man. Parallellt blir hon botad av en arabisk man så att är slutet är lyckligt i denna version av temat.

Under 1800-talet var Hertz pjäs oerhört populär och översattes till de flesta europeiska språk. Bilden av den vackra, religiöst sinnade och till slut förälskade unga prinsessan milt reflekterande i sin trädgård utövade en sällsynt fascination, kanske för att den så väl motsvarade tidens kvinnoideal av skönhet, kärlek, sårbarhet och passivitet.

I vår tid överlever pjäsen i form av Pjotr Tjajkovskijs sista opera Iolanta (1892). Vid Konst Läkekonst 9 september belyser Torsten Pettersson, författare och professor i litteraturvetenskap, temat med exempel ur såväl litteratur- som musikhistorien.

KONST LÄKEKONST VÄLKOMNAR

Ulf Johansson Werre är ett välbekant namn för alla med intresse av svenskt musikliv. Många har upplevt Ulfs eget storband Big Band Explosion, liksom Uppsala University Jazz Orchestra där han är konstnärlig ledare sedan 2004. Som pianist och trombonist har Ulf vunnit internationellt erkännande och jämförs återkommande med storheter som Oscar Peterson och Errol Garner.

Torsten Pettersson är författare och professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Han har publicerat ett hundratal vetenskapliga studier, tio diktsamlingar och tre romaner översatta till ett tiotal språk. Torsten Pettersson har bland annat initierat och redigerat artikelsamlingen Operavärldar från Monteverdi till Gershwin.

KONTAKT

text: Magnus Alsne, foto: Wikipedia m fl