Urban Hjärne • Man med många talanger

Livläkaren och diktaren Urban Hjärne var en man med storslagna visioner. Störst av dem alla var hans sökande efter De Vises Sten, ämnet som ger guld och botar all sjukdom. Vid Konst Läkekonst 25 april lyssnar vi till en fantasieggande historia som når över tre sekler, provsmakar en mytomspunnen universalmedicin och lyssnar till musik av Sigtuna Messingssextett.

Tid Tisdag 25 april 2023, kl.19.00
Plats Grönwallsalen, Akademiska sjukhuset, ing. 70
Övrigt Fri entré, ingen föranmälan
Ladda hem Poster Konst Läkekonst 25 april Pdf, 384 kB.

MAN MED MÅNGA TALANGER

Urban Hjärne (1641-1724) var en man med otaliga talanger. Många bland oss minns hans namn från mormors medicinskåp och flaskan med Hjärnes Testamente som såldes på svenska apotek in på 1980-talet. På högstadiets historielektioner berättades om hans insatser för att stoppa häxbränningarna i Sverige. Halvannan mil norr om Motala välkomnar Medevi Brunn fortfarande gäster till vårt lands äldsta brunnsort, grundad 1678 av Urban Hjärne och friherre Gustaf Soop.

Inte fullt lika omvittnade är Urban Hjärnes förmågor som diktare. Som ung student vid Uppsala universitet utbildade han sig till läkare med Olof Rudbeck d.ä. som läromästare. Med Rudbecks välsignelse iordningställde Hjärne en teaterscen på Uppsala slott där han med vänkretsen uppförde en rad skådespel. Bland dem Rosimunda, en egenhändig bearbetning av en holländsk pjäs, tillika den första tragedi att spelas offentligt i Sverige vars urpremiär gästades av den då tioårige Karl XI.

Hjärnes alster hämtar tydlig inspiration från dåtidens estetik. Ofta anas de tyska herdeordnarnas ideal i kärleksvisorna han skaldade och tillsjöng sina väl valda herdinnor. I herde- tillika nyckelromanen Stratonice är föremålet för huvudpersonens platonska kurtis den blott tolvåriga men högättade Margareta Bielke. Att Hjärnes litterära produktion upphör i samband med att han lämnar lärdomsstaden för Riga betyder mindre. De efterlämnade verken erbjuder mycket att utforska för den nyfikne.

MIRAKELMEDICIN MED NIO LIV

Under 1600-talets senare del har Urban Hjärne närmat sig alkemin med ambitioner mer grandiosa än någonsin förr. Han ska finna De Vises Sten. Ämnet som ger guld och botar all sjukdom. Sökandet blir emellertid allt annat än fruktlöst. Längs vägen lägger han grunden till det universalelixir som ska gå till historien som Hjärnes Testamentes Droppar. Ryktet om mirakelmedicinens undergörande förmågor sprider sig allt längre bortom Sveriges gränser, och receptet hamnar slutligen i Frans Josef I av Österrikes ägo.

Fascinationen inför den svenska brygden visar sig bestående. Än i våra dagar saluförs buteljer med Elixir du Suédois, Schwedenbitter och Swedish Bitter runt om i världen. Att innehållet har föga gemensamt med de ursprungliga droppar den svenske livmedikusen en gång serverade änkedrottning Hedvig Eleonora nämns sällan. Och här skulle kanske historien om Hjärnes skapelse kunna ända, men vissa berättelser förtjänar helt enkelt ett extra kapitel.

En höstdag 2022 pågår anmärkningsvärda händelser vid Spritmuseum på Kungliga Djurgården. En ny svensk bitter ska lanseras, i sig inget ovanligt. Men då inbjudan utlovar Hjärnes Testamente låter många nyfikenheten ta överhanden. Bakom produkten står vetenskapshistorikern Hjalmar Fors och apotekaren Nils-Otto Ahnfelt som ägnat sju år åt att rekonstruera receptet. När Carl-Jan Granqvist berömmer i Sveriges Radio töms lagren snabbt. Men idag är flaskorna pånyttfyllda, och vid Konst Läkekonst 25 april bjuds vi både fascinerande föredrag och smakprov på det sägenomspunna elixiret.

KONST LÄKEKONST VÄLKOMNAR

Nils-Otto Ahnfelt är utbildad apotekare vid Uppsala universitets Farmaceutiska fakultet där han också disputerade i Analytisk farmaceutisk kemi. Efter en karriär som forskningschef i läkemedelsindustrin väcktes hans intresse för idéhistoria. Hjalmar Fors är docent i vetenskapshistoria vid Uppsala universitet och enhetschef vid Karolinska Institutets Hagströmerbibliotek. Med stöd ur Riksbankens Jubileumsfond har de rekonstruerat Hjärnes Testamente som nu säljs via det egna företaget Antidotarium AB.

Lars Burman är professor i litteraturvetenskap (tjl.) och överbibliotekarie vid Uppsala Universitetsbibliotek. Burman har i sin forskning intresserat sig för bland annat litterär retorik, bokhistoria och svensk barockdiktning. Burman disputerade 1990 på avhandlingen Den svenska stormaktstidens sonett och är idag ledamot av Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsala, Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala och Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala.

Sigtuna Messingssextett är en brunnsorkester som framför och värnar musik komponerad under den epok som leder fram till 1957. Sextetten använder företrädesvis instrument tillverkade av Ahlberg & Ohlsson mellan åren 1870 och 1910. Med både instrument och munstycken av originaltyp återskapar de den autentiska svenska klang som blåsmusiken hade i vårt land vid denna tid. I samband 2022 års Nationaldagsfirande erhöll Sigtuna Messingssextett Sigtuna Jembygdsförenings Kulturpris.

KONTAKT

text: Magnus Alsne, foto: Antidotarium AB, Wikipedia m fl