Ny avhandling presenterar fortsatta framsteg i kampen mot resistenta bakterier

Nya framsteg, befinner vi oss i början på ett positivt trendbrott i antibiotikaforskningen?
– Jag hoppas det. Upptäckten av antibiotika revolutionerade sjukvården och förblir en avgörande faktor för att bota bakteriella infektioner. Längs vägen har överanvändning av antibiotika medfört att vissa bakterier utvecklat läkemedelsresistens, och den största utmaningen är sannolikt de gramnegativa bakterierna vars effektiva försvarsmekanismer gör dem till en svår måltavla. Att det idag är mer än 50 år sedan en ny antibiotikaklass godkändes för behandling av dem ställer samhället inför akuta utmaningar. Med lanseringen av flera viktiga initiativ, bland dem den internationella antibiotikaplattformen ENABLE-2, kommer också genombrotten, inte minst identifieringen av den nya antibiotikaklass som rapporterats från vår egen korridor.

Vad står i fokus för din egen forskning?
– Jag har koncentrerat mitt doktorandprojekt på två specifika målproteiner hos gramnegativa bakterier, enzymerna LepB och LpxH, som har en viktig roll för bakteriens överlevnad. Med ambitionen att blockera dessa enzym har vi prövat att modifiera befintliga föreningar i syfte att utveckla nya molekyler som löser uppgiften utan att skada mänskliga celler.

Vilka resultat presenterar du i din avhandling?
– I en första studie utvecklade vi en ny klass av makrocykliska molekyler med förmågan att blockera LepB, men som dessvärre hade negativ påverkan på mänskliga blod- och leverceller. I ett uppföljande försök lyckades vi däremot med isosterisk modifiering reglera den skadliga effekten på mänskliga celler mot den antibakteriella effekten. I en avslutande studie identifierade vi en ny klass av föreningar med förmåga att blockera enzymet LpxH och hämma bakterietillväxt utan att skada mänskliga celler och jonkanaler, vilket är viktigt för att undvika oönskade bieffekter.

Vad kan dina slutsatser tillföra på sikt?
– Redan nu visar vi att enzymerna LepB och LpxH är viktiga måltavlor i utvecklingen av läkemedel riktade mot gramnegativa bakterier och de infektioner de orsakar. Därför är vår förhoppning är att resultaten vi redovisar ska bli ett relevant bidrag i arbetet med att ta fram nya molekyler som kan utgöra grund för framtida antibiotikaklasser.

Och vad väntar efter din disputation 22 maj?
– Under sommaren slutför jag min forskning vid Uppsala universitet för att till hösten påbörja en tvåårig postdok-tjänst vid The Wright Lab vid McMaster University i Hamilton, Kanada, vilket är en av världens ledande miljöer för antibiotikaforskning där jag ska arbeta med fokus på semisyntes, en teknik att använda bakterier för utveckling av nya molekyler. Det är en enorm möjlighet som jag är oerhört tacksam för, både gentemot Dr. Gerry Wright som väljer att välkomna mig i sitt team liksom STINT och Apotekarsocieteten som med två generösa stipendier ger mig förutsättningarna att ägna mig fullt ut åt mitt arbete.

Text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt