Arbetsmarknads- och utbildningseffekter av könstransition i Sverige

Beskrivning

Projektet består av fyra delar som inkluderar sex studier. Den övergripande frågeställningen syftar till att förstå hur könstransition hos vuxna och unga i Sverige påverkar utbildning och arbetsmarknadsmöjligheter. Den första delen av projektet undersöker hur transitionens olika delar påverkar personernas arbetsmarknadssituation, och de långsiktiga följderna på arbetsmarknaden. Den andra delen fokuserar på hur könstransition bland unga påverkar deras utbildningsval och prestation. Den tredje delen undersöker hur reformen som tog bort steriliseringskravet vid könstransition påverkade vilka som söker vård och arbetsmarknadseffekterna av en transition. De senaste decennierna har antalet transpersoner i Sverige ökat kraftigt och ökningen gäller särskilt unga personer (Socialstyrelsen 2020). Tidigare forskning visar att transpersoner är en utsatt grupp på arbetsmarknaden och inom utbildningsväsendet (EU Agency for Fundamental Rights 2014). Det finns trots detta få kvantitativa studier som undersöker transpersoners socioekonomiska situation (Shannon 2021, Shilt & Lagos 2020). Det här projektet använder registerdata över hela Sveriges befolkningen 1973 - 2020. Genom diagnoskoder för könsdysfori identifieras transpersoner. I studiens alla delar använder vi regressionsbaserade metoder. För att ta hänsyn till skillnader mellan transpersoner och cis-personer skapar vi jämförelsegrupper baserat på kön tilldelat vid födseln, könsidentitet, hälsa och ålder. Könstransition är ett debatterat ämne i Sverige och internationellt där politiker och vården har pekat på stor brist på forskning, speciellt gällande unga personers transition (Socialstyrelsen 2020). En statlig utredning har uppmärksammat behovet av forskning om transpersoners utmaningar på arbetsmarknaden för att förbättra livsvillkoren för denna utsatta grupp (SOU 2017:92). Detta projekt syftar till att fylla några av dessa kunskapsluckor.