Det öppna samhället: Hur våld, otrygghet och en polariserad samhällsutveckling hotar det öppna samhället
Hur kommer det sig att samtidigt som otryggheten i samhället tycks öka så höjs det allt fler röster som gör avkall på de liberala principer som det öppna samhället vilar på? Hur påverkar det ökade öppna våldet, i en kontext av pandemi och osäker ekonomi, de mest grundläggande demokratiska värderingarna hos medborgarna?
Grundinformation
- Period: 2022-01-01 – 2025-12-31
- Finansiär: Det öppna samhället och dess utmaningar är ett samlingsnamn för fem olika projekt med olika anslagsgivare: Myndigheten för psykologiskt försvar, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Vetenskapsrådet och Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi.
Beskrivning
I den världsordning som rådde under det kalla kriget förstärktes försvaret för yttrandefriheten, åsiktsfriheten och den politiska toleransen - nödvändiga dygder för fungerande demokratiska samhällen. I dagens polariserade samhälle är situationen en annan. Demokratin och rättsstatens principer ifrågasätts och omprövas. Samhällsutvecklingen präglas av ökat öppet våld och brottslighet. Hot och trakasserier mot befattningshavare vid myndigheter blir vanligare. Krav på censur, eller att samtal ska styras, blir också vanligare. Det här försvårar samhällets styrbarhet och försämrar förmågan att hantera samhällskriser, oavsett om de rör inre eller yttre säkerhetshot, försämrad ekonomi, naturkatastrofer eller pandemier. Mot denna bakgrund undersöks i detta projekt hur en polariserad samhällsutveckling påverkar de grundläggande värderingar och attityder som demokratin och det öppna samhället vilar på.
Projektet handlar om att undersöka vilka effekter en polariserad samhällsutveckling har på de grundläggande värderingar och attityder som demokratin och det öppna samhället vilar på. Vi fokuserar särskilt på det ökade öppna våldet i samhället, men även Coronapandemin och ekonomisk otrygghet och vad detta innebär för medborgarnas demokratiska värderingar, stödet för det öppna samhället, och - i förlängningen - samhällets förmåga att upprätthålla en god nationell beredskap och krishanteringsförmåga. Det viktigaste målet är att få fram ny kunskap som kommer att bidra till ett mer effektivt försvar av demokratin och det öppna samhället, och därmed även en stärkt nationell beredskap och förmåga att hantera olika samhällskriser.
Vi genomför detta projekt med hjälp av olika enkätundersökningar riktade till medborgare, djupintervjuer med blåljuspersonal och analytiska bidrag från erfarna publicister, debattörer och forskare. Undersökningarna baseras på frågebatterier som fokuserar på effekter på tillit och politisk tolerans. Vi undersöker tilliten mellan individer såväl som individernas tillit till staten och blåljusverksamheter. Den politiska toleransen handlar om medborgarnas villighet att ge alla – även grupper som de själva ogillar – lika rättigheter. Detta har aldrig undersökts tidigare i Sverige – trots att just politisk tolerans utgör en grundbult för demokratin.