Nationen i pandemin, nordiskt guld eller nordiskt mörker? Samspelet mellan nationell identitet, politisk tillit, affektiv polarisering och attityder till invandrare i Danmark och Sverige 2020-2021

Beskrivning

Enligt den växande litteraturen om ”inklusiv patriotism” och ”liberal nationalism” ligger lösningen i en känslomässigt stark men demokratiskt öppen nationell identitet, som förmår överbrygga klass- och ideologimässiga samt etniska splittringar. Men tidigare empiriska studier har fokuserat på hur nationell identitet påverkar mellanmänsklig tillit och ekonomisk solidaritet, inte på politisk tillit och polarisering – huvudproblemet i krisande demokratier – och speciellt inte utanför Nordamerika.

Sverige och Danmark nämns ofta som lovande exempel på demokratiska nationella identiteter. Men den nutida empiriska forskningen om nationell identitet i denna kontext har främst studerat invandrarfientliga väljare, inte den - åtminstone till synes - mer inkluderande majoriteten, vars politiska tillit är fortsatt hög, affektiva polarisering låg och vars nationella stolthet kretsar kring välfärdsstaten och demokratin, säger projektledare Gina Gustavsson.

I projektet kombinerar forskarna kvantitativ och kvalitativ metod genom att analysera nya och unika surveydata och den nationella identitetens roll i coviddebatten i båda länderna. Detta gör det också möjligt att reda ut oroväckande spänningar, som varför, mer konkret, även medborgerlig patriotism i de nordiska länderna visat sig ha särskilt islamofobiska sidor, liksom om berättelsen om tillitsfulla danskar och svenskar även fört med sig en mörkare sida: att invandrare lyftes fram som "de andra" i pandemin.