Mattias Martinson

Mattias Martinson är professor i Systematisk teologi med livsåskådningsforskning. Hans huvudintressen är filosofisk teologi, kulturteologi, kritisk teori och kontinental filosofi.

Martinson är sedan 2020 ställföreträdande vicerektor för vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap. Mellan 2014 och 2020 var han dekanus för teologiska fakulteten.

Mattias Martinsons huvudsakliga forskningsinriktning ligger i att kombinera reflektion kring kristen trosåskådning, traditionell västerländsk filosofi och postmodern kulturteori. Martinson disputerade år 2000 på en avhandling som fördjupade vissa fundamentalteologiska problem och belyste dem med hjälp av den tyske filosofen och kulturkritikern Theodor W. Adornos tänkande. Den traditionella universitetsteologins legitimitetskris i den moderna akademin användes som en nyckel till en tolkning av den postmoderna vetenskapens och kulturens predikament.

Denna typ av reflektion har sedan utvecklats vidare i böcker som Postkristen teologi (Glänta 2007) och Katedralen mitt i staden (Arcus 2010), då med hjälp av ytterligare filosofiska resurser som Friedrich Nietzsche, Gianni Vattimo, Gilles Deleuze och Michel Foucault. I dessa böcker bearbetas på olika sätt frågan om den nutida sekulära och profana västerländska – särskilt den svenska – kulturens beroende av ett specifikt kristet språk och tänkande. I den förstnämnda boken diskuteras behovet av en fördjupad teologisk förståelse av denna sekularitet, dvs. hur den i sig själv uttrycker en bestämd aspekt av den kristna tro som den till stora delar har övergivit. I Katedralen mitt i staden bearbetas frågan om den nutida ateismens relation till teologisk problematik. Den mer precisa grundfrågan är snarast vilka teologiska implikationer som följer ur ett ateistiskt och ateologiskt språk och tänkande, eller, annorlunda uttryckt: vilka dolda teologiska föreställningar som kommer till uttryck genom själva förnekandet av en viss teologi.

Martinson medverkar i boken Focucault och antiken (Tankekraft förlag 2017), med en essä om Michel Foucaults läsningar av patristiska texter. Texten, som har rubriken "Den postkristne Foucault", anknyter till frågan om hur det sekulära tänkandet förmedlas av kristen problematik, nu mot bakgrund av Foucaults uttalade och modernitetskritiska intresse för patristik.

I boken Sekularism, populism, xenofobi. En essä om religionsdebatten (Eskaton 2017) tillämpades tidigare forskning om ateism i en kritisk diskussion kring sekularism och svensk religionsdebatt efter 2010. Oroväckande paralleller mellan högerextrem och sekularistisk retorik diskuteras och debattens moraliska halt granskas.

2021 publicerade Martinson tillsammans med kollegor inom ämnet systematisk teologi en grundläggande lärobok i ämnet, som markerade den nya inriktning ämnet tagit i Uppsala efter 2020, då en inriktning mot Islamisk teologi tillkom. Boken heter Systematiska studier av kristen och muslimsk tro (Gleerups 2021).

Martinsons arbete med Adornos tänkande och den tyska kritiska teorin har även resulterat i boken Efter Adorno (Glänta 2003), och ett stort antal artiklar, exempelvis om Adorno's förhållande till Sören Kierkegaards tänkande, Adorno's positivismkritik, hans utopism, musikfilosofi och hans esteticerande filosofiska praktik. En Artikel om Walter Benjamins påverkan på Adorno's musikfilosofi utkom 2018 i tidskriften Comparative and Continental Philosophy, med titeln "Music as Secular Prayer". Martinson har även intresserat sig för relationen mellan Schellings idé om positiva filosofi och Adornos så kallade negativa dialektik. Detta resulterade i en artikel i Toronto Journal of Theology 2019, med titeln "A Truth Thet Can Save Us?" I början av 2024 utkommer Martinson tillsammans med två kollegor från Nederländerna respektive Skottland med en monografi om musiken och teologi, kallad The Music of Theology (kommande Routledge).

Martinson har vidare skrivit inom det mer specifika området dogmatik – exempelvis i böcker som Tro och tvivel (Studentlitteratur 2004), Mänsklig frälsning (WPT 2002) och Systematisk teologi (Verbum 2007). Ett ytterligare forskningsintresse är den snävare frågan om den moderna religionsvetenskapens och teologins vetenskapsteoretiska förutsättningar som Martinson förutom i en rad artiklar har diskuterat i boken Kritiska tänkanden i religionsvetenskapen (Nya Doxa 2009). En artikel om reformationen, och framförallt den bristande nutida förståelsen av reformationstidens sociala och intellektuella mångfald 2017 i Kyrkohistorisk årskrift.

Martinson är ämnesföreträdare för ämnet systematisk teologi med livsåskådningsforskning och handleder för närvarande sex doktorander.

Martinson är sedan 2020 ställföreträdande vicerektor för vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap. Han var mellan 2014 och 2020 dekanus för teologiska fakulteten.